Äntligen har rådjursmamman vågat visa upp sina små barn för oss!

 

Nu när regeringskrisen för tillfället är avvärjd så kan jag ägna mig åt lite mera näraliggande ting, bland annat familjebildningen hos de vilda djur som vistas på vår tomt i skogen. Vi har länge, alltför länge, väntat på att få se våra rådjursmammor visa upp sina kid för oss. Det har vi väntat på i mer än en månad.

Rådjurshonan höggravid strax före midsommar.

Strax före midsommar såg en av rådjursmammorna ut så här. Hon vistas alltid i närheten av vår tomt så vi har ganska god kontroll över henne. Hon var gravid och stor och tjock över magen. Det var bara en tidsfråga är hon skulle nedkomma med sitt eller sina barn.

Men det har dröjt. Dag efter dag har vi förgäves väntat på att få se de små liven. Rådjursmamman födde sina kid för flera veckor sen. Det vet vi av informationer från våra grannar. Men kiden har fortfarande varit för små för att de skulle kunna gå längre sträckor.

Däremot har deras vackra mamma besökt vår tomt flera gånger om dagen och ätit av den viltpellets som Bosse matar rådjuren med året runt. Vi har bett den fina geten att komma hit och visa upp sina små barn. Våra bönor har förblivit ohörda …

… tills idag. I eftermiddags dök de plötsligt upp utanför vårt hus. Först kom en liten Bambi gående mot oss. Den var så liten, så liten, så liten …

En liten spräcklig Bambo dök upp.

Vi visste ju att geten hade två barn. Var befann sig det andra? Jodå, där kom det fram bakom lekstugan ovanför berget och ställde sig och tittade på mig.

Men något skrämde honom/henne och han/hon störtade iväg nedför berget och försvann bland träden till en säkrare plats.

Någon timma senare dök familjen upp igen. Bosse fick genom köksfönstret se hur rådjursmamma stod och ammade ett av de små kiden utanför lekstugan.

En stund senare kom geten tillbaka – ensam – för att äta. Kiden var inte med henne den är gången. Det var redan tidig kväll. Förmodligen hade hon göm dem på någon plats i skogen där de var skyddade från både insyn och intrång.

Därefter promenerade hon bort till andra sidan huset, lade sig lugnt ner i blåbärsriset och började idissla.

Men nu vet vi i alla fall att de finns och vi räknar med fler besök under den närmaste tiden.