Att bli utsatt för ett rån där ens mest värdefulla ägodelar rövas bort var värre än jag hade kunnat drömma om. Rånarna i spanska Cancelada lyckades beröva mig min mobil, en Iphone, mitt körkort, mitt och min mans svenska pass, min nyckel till lägenheten i Estepona, nyckeln till min Audi som stod parkerad på Arlanda, plånboken med flera viktiga kredit- och betalkort, bland andra från American Express och Handelsbanken.

Förlusten av nyckeln till min spanska lägenhet löstes snabbt genom att jag fick tillbaka de reservnycklar som mina svenska vänner i Spanien hade haft förvarade i sin bostad. Stölden av nyckeln till Audin spelade heller inte så stor roll eftersom min man hade packat ner en reservnyckel till bilen i sin resväska. Så långt var allt gott och väl.

De stulna passen ersattes av var sitt provisoriskt pass som vi lyckades få vid Sveriges konsulat i Malaga i onsdags till det honetta priset av 3 600 svenska kronor (!). Till denna höga kostnad kunde vi ta oss hem till Sverige i torsdags eftermiddag. Så även det akuta passproblemet löstes på ett relativt enkelt – men dyrt – sätt.

De båda kreditkorten spärrades. Dock lyckades rånarna, som jag tidigare har berättat, få ut över 8 500 kronor på mitt American Express-kort medan de inte fick ut några pengar på Handelsbankskortet.

Förlusten av själva handväskan och plånboken var också överkomlig. Visserligen fanns det utöver det redan nämnda en del värdefulla saker i handväskan men dessa förluster är också något jag kan leva med.

Återstår tre stora problem: mobilen och mitt svenska körkort samt de stulna passen. Förlusten av dessa tre ägodelar/värdehandlingar har nu försatt mig i ett moment 22 som jag kommer att tvingas slåss mot under lång tid. I mobilen fanns information och framförallt bilder som jag aldrig mer kommer att ha tillgång till. Det är sorgligt. Men även detta går att leva med. Värre är att jag inte kan använda mitt mobila Bank-ID eftersom detta är kopplat till  mobilen. Jag kan inte göra betalningar eller swisha pengar.

Redan i måndags beställde jag en ny mobiltelefon via Telia och ett nytt simkort med samma abonnemang och samma mobilnummer som det gamla. Mobilen fanns att hämta hos Postnords ombud i Coop i Tungelsta redan i fredags, i förrgår alltså.

Igår var jag där för att hämta paketet. Tror ni att det gick bra?

Nej, det gjorde det inte. För att få ut paketet måste jag legitimera mig med mitt körkort. Och det hade jag ju inte kvar. Det finns någonstans i Spanien eller Marocko. Jag visade istället fram mitt provisoriska pass trots att jag vet att ett pass inte är någon giltig ID-handling men trodde att man på Coop skulle kunna göra ett undantag. Det gjorde de inte.

”Du får inte ut något paket om du inte har något körkort”, svarade damen på Coop. ”Ett pass duger inte.”

Det dög heller inte att min man visade upp sitt körkort, inte heller att jag visade upp två giltiga kreditkort utställda på mig.

Detta är något mycket märkligt. Man kan komma in i vilken land som helst på jorden med hjälp av ett svenskt pass – men man kan inte få ut ett litet paket hos Postnords postombud på Coop i Tungelsta. Moment 22 i sin värsta och mest absurda form.

Jag har för flera dagar sen anmält hos Transportstyrelsen att jag har blivit bestulen på mitt körkort. I samband med anmälan fick jag ett automatiskt svar att Transportstyrelsen skulle skicka papper med snigelposten till mig där jag kunde ansöka om nytt körkort. De papperen får jag säkert inte förrän i slutet av nästa vecka. Sen kommer det säkert att dröja ytterligare 4-5 veckor innan det nya körkortet kommer.

Så under kanske en och en halv månads tid kommer jag att tvingas leva utan en giltig identitetshandling. Jag kommer inte att kunna legitimera mig. Jag kommer inte att kunna ta ut paket på posten. Däremot kommer jag sannolikt att kunna fortsätta att köra bil även utan körkort.

Och sen till det värsta av allt. De förlorade passen. Om jag har tappat eller blivit bestulen på mitt pass så kan jag inte anmäla detta till polisen via deras e-tjänster, vilket borde ha varit självklart i detta digitala tidevarv. Jag måste ringa. Så här står det på polisens hemsida. Informationen upprepas gång på gång:

Du kan anmäla stöld eller förlust av kontokort och id-handlingar via polisens e-tjänster. Om det är ett pass eller nationellt id-kort utfärdat av polisen (som du har förlorat, mitt tillägg) måste du däremot anmäla det via telefon 114 14. 

Har du tappat ditt pass eller nationella id-kort, utfärdat av polisen?
Ring 114 14 så att polisen kan spärra din handling 

Om det är ett pass som stulits ska du ringa 114 14.”

Vad är då 114 14? Så här förklarar Wikipedia:

”114 14 är det nationella telefonnumret för att kontakta polisen i Sverige. Numret skall användas för situationer som inte är akuta, till exempel polisanmälan, lämna tips eller få upplysningar om passfrågor, tillståndsfrågor, adresser och öppettider.”

Till 114 14 ringer man alltså för att anmäla allt mellan himmel och jord, till exempel att katten har sprungit bort, att cykeln har blivit stulen, att bilen har blivit stulen eller sönderslagen, att någon har gjort ett inbrott och stulit den ärvda familjeservisen eller hustruns guldringar, att någon har slagit sönder en fönsterruta, tagit sig in i källarförrådet och stulit slalomskidorna, helt enkelt skador och förluster som måste polisanmälas för att man ska kunna få ut ersättningspengar från försäkringsbolaget.

Men inte bara det. Även om man har blivit bestulen på sitt pass så måste man anmäla detta till 114 14.

Det försökte jag göra idag. Jag ringde upp 114 14 redan klockan 08.15 i morse och möttes av en robotröst som förklarade att jag skulle ange mitt personnummer ”för att polisen skulle kunna betjäna mig snabbare”. Sen förklarade robotrösten att jag hade placerats i telefonkön och att kön var ungefär 30 minuter lång. Det lät mycket men ändå uthärdligt.

Jag väntade och väntade. Den robotiserade rösten återkom två gånger per minut med följande besked:

”Alla våra handläggare är fortfarande upptagna men du behåller din plats i kön.”

eller

”Det är fortfarande kö men vi tar hand om ditt samtal så fort vi kan”.

Det gick en halvtimma. Inget hände. Det gick 45 minuter. Inget hände. Det gick 1 timma. Inget hände. Det gick en och en halv timma. Inget hände. Jag erbjöds till sist av robotrösten att lämna mitt telefonnummer (d v s min mans telefonnummer eftersom det var hans mobil jag ringde från) så skulle polisen ringa upp mig så fort man hade kommit fram till min plats i kön. Ingen ringde.

Jo förresten, klockan 11.19 hade någon med hemligt telefonnummer ringt men det hade inte gått fram några signaler på telefonen, så jag har inte en aning om vem det var.

Klockan 12.15 ringde jag återigen upp 114 14 och återupptog en väntan som visade sig bli oändlig. Jag väntade i telefonen och lyssnade på den regelbundet återkommande robotrösten till klockan hade blivit 14.40. Jag väntade alltså i 2 timmar och 25 minuter på att någon på 114 14 skulle svara – trots att den utlovade väntetiden bara var 30 minuter!

Sen gav jag upp. Det var ingen idé att försöka nå fram till polisen. Var telefonen överhuvudtaget bemannad? Det kan man fråga sig. Dessutom är 114 14 ett nummer till Polisen  i  h e l a  Sverige, vilket betyder att man har konkurrens av många svenskar när man ska försöka ringa.

I morgon (måndag) får jag antingen fortsätta att ringa 114 14 eller också bege mig till närmaste polisstation. Den ligger i Haninge. Men där lär det inte vara lätt att få tala med en polis. Vi vet ju hur långa köerna till passpolisen är.

Eftersom jag självfallet inte bara måste anmäla mitt pass som stulet utan även skaffa ett nytt pass så vet jag att helvetet kommer att fortsätta i månad efter månad. Bosses och mitt stulna pass togs ut i juli 2019 och skulle alltså ha gällt fram till juli 2024. Nu måste dessa ersättas med nya pass.

Att försöka boka en tid hos polisen för att ansöka om nytt pass vet ni alla är svårare än att ta ner månen. Igår och idag kollade jag runt på de olika polisstationer i Stockholms län som har passpolis. Jag fick beskedet att den genomsnittliga väntetiden på att kunna boka tid för nytt pass den 11 maj var:

Denna vecka: 23,8 veckor

Förra veckan: 27,7 veckor

Den första tillgängliga dagen för att ansöka om pass på Haninge polisstation i Haninge är den 3 januari 2023, alltså om nästan 8 månader!!! Det är inte klokt! Hos passpolisen i Flemingsberg i Huddinge kommun är den första lediga tiden den 20 december i år. Hos polisen i Globen i Stockholm är första lediga bokningsbara tid för passansökan den 27 december etc etc. Inte ens så långt bort som i Norrtälje finns det en ledig tid före den 12 december.

Samtidigt är det något skumt med polisens bokningssystem, för när man går igenom varje veckas bokningstider så finns det massor med polisstationer i Stockholms län som inte har några bokningar alls på måndagarna, inte heller på delar av fredagarna. Ändå hävdar man att bokningstiderna är fulla. Arbetar inte passpolisen på måndagar och går man hem vid lunch på fredagar?

Regeringen har naturligtvis dessa dagar fullt upp med sin Natoansökan och har därför å det grövsta nonchalerat problemet med polisens oförmåga att utfärda nya pass. Detta är inte mindre än en skandal! Ett pass är en oumbärlig handling för att kunna resa utanför Norden. Det finns massor av människor som behöver ett nytt pass därför att det gamla passet har gått ut eller därför att man, som jag, har blivit besluten på passet.

Ett pass är ingen lyxartikel enbart för människor som ska åka på solsemester till Thailand. Ett pass är ett dokument som identifierar en persons medborgarskap. Det är därför man aldrig kan använda körkort som identitetshandling utanför Sverige eftersom det på körkortet inte framgår att man är svensk medborgare.

Ta itu med det här problemet omedelbart, justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. Du har redan sovit alldeles för länge.