I väntan på att det tredje världskriget ska bryta ut så måste vi alla hitta på något att göra under tiden. Det kan ju dröja ett tag innan Vladimir Putin har nått den allra högsta nivån av vansinne (om han inte redan har nått den) och skickar iväg en och annan kärnvapenbestyckad missil mot Ukraina, Belarus, de baltiska staterna, Moldavien och andra republiker som han känner för när han nu vill återupprätta det gamla sovjetiska imperiet med allt vad det innebar av våld, mord, tortyr, förföljelse av oliktänkande, utsugning, ständiga krigshandlingar och förtryck.

Vi är förstås inte där ännu men med tanke på den brist på verklighetsförankring som Putin visade i sitt två timmar långa tal till den ryska nationen häromdagen så finns risken att allt kan hända. Jag ska skriva mer om Putin och det som händer i Ryssland i morgon. För i morgon, fredagen den 24 februari, är det årsdagen för den storskaliga ryska invasionen av Ukraina.

I avvaktan på det så firar jag och hela världen det svenska skidundret, som åter manifesterades idag, när fyra svenska tjejer tog hem de fyra första platserna i sprinten under skid-VM:s första dag i slovenska Planica. Jonna Sundling vann guldet. Emma Ribom tog hem silvermedaljen och Maja Dahlqvist bronsmedaljen. Utanför medaljplats och på en fjärde plats kom Linn Svahn som också hon gjorde en fantastisk insats efter att ha varit borta från tävlingsbanorna i två år på grund av en axelskada.

Detta var skidhistoria. Visst visste vi alla att de svenska längdsprinttjejerna är bra men aldrig hade någon vågat tro att de var så här bra som de visade idag. Grattis underbara svenska skidamasoner. Ni är alla bäst i världen.

Och så till lilla Ingrid. Jag vill ju så gärna dokumentera hennes liv för att visa hur stor och duktig hon har blivit. Den 17 februari fyllde Ingrid 9 månader och är nu ”nästan vuxen”. Fast ändå lika barnslig. Hon förgyller Bosses och mina trista, gråa och deprimerade dagar med sin sprallighet, oförutsägbarhet och sina ständiga kärleksförklaringar. Här kommer några av hennes hyss:

Där älskar hon att hålla till. Därifrån kan hon nämligen hålla koll på allt och alla.

Ingrid går ogärna ut. Det är alldeles för kallt och alldeles för vått för de små skära trampdynorna.

Och så var det det där med sport och idrott. Jag har inte blivit klar över om lilla Ingrid älskar eller hatar sport. I vilket fall som helst är hon djupt engagerad i vad som händer på skärmen oavsett om det är en vanlig TV-skärm eller bilderna på min dator. Den här gången handlade det om friidrott:

Men det är jobbigt att hålla på med idrott. Även en liten tjej som Ingrid blir efter en stund så trött, så trött, så trött att hon bara vill sova:

Sn

Och själv säger jag godnatt till alla er som har orkat titta!