Nyheten om att koldioxidhalten i atmosfären ökar trots att de fossila utsläppen minskar måste leda till att klimatdebatten i världen får ett helt nytt fokus!

 

Det är något som inte stämmer.

Nu tänker jag inte på hanteringen av coronakrisen i Sverige och i den övriga världen. Istället handlar det om klimatet.

Bild: Elisabet Höglund

Trots att världens ekonomier har gått på sparlåga sen februari-mars i år, trots att de flesta flygplan står kvar på marken och inte befinner sig i luften och trots att tung trafik och övrig biltrafik sannolikt har minskat kraftigt under vintern och våren på grund av den ekonomiska recessionen, trots att industriproduktionen har gått ner, trots allt detta så fortsätter mängden koldioxid i atmosfären att öka.

Det borde istället vara tvärtom. Om mindre avgaser från industrier, bilar, båtar och flyg släpps ut så borde koldioxidhalten i atmosfären vara mindre idag än den har varit på mycket länge. Men så är det inte alls.

Minskade avgasutsläpp på grund av coronan
Bild: Elisabet Höglund

Enligt en artikel i Dagens Nyheter idag, söndag, är de koldioxidhalter som nu uppmäts i atmosfären de högsta som någonsin har förekommit ”under hela mänsklighetens historia”. Detta låter överdrivet och är knappast bevisat. Enligt DN var maj månad i år den varmaste maj som någonsin har uppmätts i världen. Den globala medeltempraturen i maj var 0,63 grader högre än genomsnittet för maj månad mellan 1981 och 2010, detta enligt den europeiska klimattjänsten Copernicus.

Vi i Sverige och i Nordeuropa märkte inte av detta värmerekord under maj. Här var det istället ovanligt kallt. Men det har kanske mindre betydelse.

Mauna Loa-observatoriet på Hawaii
Bild: research.noaa.gov

Tidningen Expressen publicerar varje dag siffror från Mauna Loa-observatoriet på Hawaii  som dagligen rapporterar om koldioxidutsläppen och halterna av koldioxid i atmosfären. Jag brukar regelbundet följa de här observationerna och har med häpnad konstaterat att halterna av koldioxid i atmosfären har ökat dramatiskt under våren 2020 och ligger idag kvar på rekordnivåer.

Halterna av koldioxid mäts i något som heter ppm. Det är engelska och betyder parts per million, alltså miljondelar. Enligt det amerikanska observatoriet på Hawaii låg halterna av koldioxid (CO2) för tio år sen392.63 ppm. Vid den här tiden i fjol låg halterna på 414.4 ppm och i förra veckan, alltså den första veckan i juni, hade halten CO2 i atmosfären ökat till 417.43 ppm. Enstaka dagar var halten så hög som över 419 ppm.

Bild: Elisabet Höglund

Det är inte bara jag som har blivit överraskad över att koldioxidhalten ökar. Med tanke på att coronapandemin har stoppat upp stora delar av den ekonomiska aktiviteten i världen och skapat en djup ekonomisk svacka i världsekonomin så borde utsläppen av växthusgaser till  atmosfären rimligtvis ha minskat! Det har den också gjort. På grund av coronapandemin minskade utsläppen av koldioxid med 17 procent i april jämfört med förra året. Men ändå fortsätter halterna av CO2 i atmosfären att öka.

Hur går den ekvationen ihop? Jag kan inte förklara den på annat sätt än att det måste finnas  andra koldioxidalstrande mekanismer på jorden än utsläpp från fossila bränslen som gör att koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att öka.

Flygplanen står kvar på marken
Bild: visitnorway.se

Många ser utsläppen från flyget som en stor klimatbov. Sen flera månader tillbaka står de flesta flygplanen i världen parkerade på marken eller befinner sig i hangarer. Coronapandemin har gjort att ingen har kunnat flyga. Gränser har varit stängda och hårda restriktioner om rörlighet och social distansering har gjort att flygbranschen nu befinner sig i sin värsta kris någonsin.

Men det borde ju vara bra för klimatet att planen står kvar på marken? Eller hur? Nja, det verkar inte ha haft någon betydelse alls!

Enligt Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, fortsätter koldioxidhalten i atmosfären att öka så länge som det förekommer utsläpp av växthusgaser. Det säger han till Dagens Nyheter. Enligt honom spelar det ingen roll om utsläppen ökar eller minskar. Halten av koldioxid i atmosfären är redan så stor att den ökar i alla fall. Jag nöjer mig faktiskt inte med den förklaringen.

Om utsläppen från fossila bränslen minskar så kan halten av koldioxid i atmosfären inte öka om atmosfären inte tillförs ny koldioxid från annat håll.

Bild: Elisabet Höglund

Den globala coronapandemin som har stoppat upp den ekonomiska aktiviteten har gett världen en unik möjlighet att studera vad som händer om utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen minskar kraftigt. Ett sådant test skulle aldrig ha kunnat genomföras under normala förhållanden. Inga regeringar någonstans i världen skulle frivilligt stoppa produktion och resande för att kolla hur detta påverkar utsläppen av växthusgaser. Men nu fick vi tack vare coronan en unik chans att se vad som faktiskt händer.

De minskande utsläppen verkar alltså inte ha haft någon betydelse alls, vilket är konstigt. Kanske borde de här erfarenheterna få klimatforskarna att vidga perspektivet när det gäller att ta reda på vilka faktorer det egentligen är som göra att koldioxidhalten i atmosfären ökar – trots att utsläppen minskar.

Kanske är det inte bara de fossila bränslena som är boven. Kanske finns det andra förklaringar. Några sådana förklaringar ska jag försöka ge här.

Regnskog
Bild: beinspiredtravel.se

Det handlar bland annat om skogarna och växtligheten på jorden, inte minst regnskogarna i Sydamerika och Afrika. Undersökningar har visat att de tropiska skogarna på jorden tar upp allt mindre koldioxid. Orsaken är ett varmare klimat, ihållande torka och ökad avverkning av skogarna, framförallt regnskogarna.

Skövling av Amazonas´ regnskogar
Bild: wwf.se

Vi har sett bilder på hur Amazonas´ regnskogar skövlas. Det som tidigare var fuktig och frodig grönska har idag förvandlats till torra trädlösa ödemarker. När skogarna huggs ner eller bränns bort frigörs koldioxid. Om skogsskövlingarna fortsätter kommer det att frigöras mer koldioxid till atmosfären än vad träden själva kan binda i samband med den så kallade fotosyntesen.

Regnskog
Bild: lamatours.se

Beräkningar har visat att enbart träden i de tropiska skogarna lagrar 250 miljarder ton kol. Det motsvarar 90 år av de totala samlade utsläppen på jorden. Studien har samtidigt visat att regnskogarna i dag absorberar en tredjedel mindre koldioxid än de gjorde 1990. Då tog de tropiska skogarna upp runt 46 miljarder ton koldioxid. I år är mängden bara 25 miljarder ton.

Regnskog
Bild: naturskyddsforeningen.se

Skillnaden, 21 miljarder ton, motsvarar Storbritanniens, Tysklands, Kanadas och Frankrikes sammanlagda utsläpp från fossila bränslen under en tioårsperiod. Orsaken är att skogsarealerna minskar. Den koldixoid som tidigare var bunden i grönskan och växtligheten försvinner idag ut i atmosfären

Bild: Elisabet Höglund
Bild: Elisabet Höglund
Bild: Elisabet Höglund

Det behöver alltså inte alls vara så konstigt att koldioxidhalterna i atmosfären ökar – trots att utsläppen av fossila bränslen från industrier, fordon och flyg minskar. Kanske är det så att det är den globala skogsskövlingen vi ska titta på när det gäller att bedöma växthuseffekten och inte bara utsläppen av koldioxid från fossila bränslen.

Men det finns också andra faktorer som kan leda till att mängden koldioxid i atmosfären fortsätter att öka. Stora mängder koldioxid frigörs nämligen varje år från vattendrag, sjöar, älvar och bäckar. Det visar en doktorsavhandling som presenterades i fjol och som författades av forskaren vid Institutionen för ekologi och miljövetenskap vid Umeå universitet, Gerard Rocher-Ros.

Bild: Elisabet Höglund
Bild: Elisabet Höglund

Rocher-Ros menar att vårt fokus när det gäller koldioxidutsläpp länge har legat på utsläpp från bilar, flygplan eller fabriker som har drivits med fossila bränslen. Men under de senaste tio åren har forskarna upptäckt att sjöar, älvar och bäckar också avger betydande mängder koldioxid.

”Nuvarande uppskattningar visar att bäckar, älvar och sjöar avger lika stor mängd koldioxid som Kina och Europa tillsammans. Men detta fick vi inte kunskap om förrän 2007”, säger Gerard Rocher-Ros

Bild: Elisabet Höglund

Enligt Rocher-Ros är det fortfarande mycket som är okänt när det gäller koldioxidutsläpp från vattendrag. Klart är dock att globala skattningar som har gjorts för koldioxidutsläpp från bäckar, älvar och sjöar det senaste årtiondet har femdubblats. Den ökningen beror inte på ökade utsläpp i sig utan på att vår kunskap kring koldioxidutsläpp från vattendrag tack vare stora forskarinsater har blivit mycket bättre. Han manar därför till större förståelse för hur vattendrag påverkar de globala kolcykeln.

Det här är intressant information som borde tillföra klimatforskningen nya element och kanske leda till att klimatdebatten får ett vidare fokus än den hittills har haft. Jag tror att upptäckten att mängden koldioxid i atmosfären trots minskade utsläpp måste förklaras med andra faktorer än bara de traditionella.

Skogsbränder i Amazonas
Bild: greenpeace.org

Vad man rent akut måste göra är att stoppa skogsskövlingarna, inte bara i Amazonas och i Afrikas utskog, utan också på andra håll i världen. Även om det finns besinningslösa skogsavverkningssyndikat som kommer att förlora pengar på detta så gör detta inte ett smack. För miljön och för klimatets skull är det värt alla ansträngningar att stoppa skövlingarna av tropisk urskog.

Även om några rikisar skulle bli lite fattigare på kuppen.

Det är nämligen bra om klimatdebatten kan få ett bredare fokus än den hittills har haft.