De läsare av min blogg som har följt mig under några år kanske minns min berättelse från förra sommaren om ”vår lille terrorist”, som inte bara ständigt förföljde Bosse och mig utan som dag och natt gjorde livet surt för småfåglarna.

”Terroristen” var ingen vanlig terrorist utan en ekorre – eller egentligen två ekorrar. De bor sen åtminstone två år tillbaka (jag tror att de är desamma, men ekorrar ser ju nästan likadana ut) under tegelpannorna i vårt hus. På kvällarna kan jag höra hur de rusar runt under taket och för ett herrans liv så att jag nästan inte kan sova.

Men värst är terroristerna när de ska försöka komma åt småfåglarnas solrosfrön som Bosse kämpar med att ge dem varje dag året runt. Ekorrarna har upptäckt att solrosfrön är mycket godare än både ekollon, granbarr, löv, rötter och annat skräp tillsammans. De bara måste få äta solrosfrön.

För två somrar sen införskaffade Bosse en liten fågelautomat i plast som han monterade fast utanför vårt köksfönster. På det sättet skulle vi sitta kunna och skratta åt småfåglarnas liv och kiv när vi satt och drack kaffe. Men snart visade det sig att det inte i första hand var småfåglarna, d v s talgoxar, blåmesar, bofinkar, trädkrypare och alltsomoftast hackspettar, som kalasade på solrosfröna. Det var istället den lille terroristen/de små terroristerna som hade bestämt sig för att lägga beslag på maten.

En vacker dag hände dock något som satte stopp för terroristens framfart i fågelautomaten. Han eller hon lyckades göra sönder automaten så att det inte längre gick att äta ur den. Därmed var det slut på livet med solrosfrön både för småfåglarna och för terroristerna.

I somras investerade Bosse istället i en helt ny sorts fågelfröautomat. Det var ekorrsäker,  d v s en stor cylinder tillverkad av ett tätt tätt metallnät med pyttesmå pinnar som småfåglarna kunde sitta på och picka i sig fröna ur hålen i behållaren. Äntligen hade vi lyckats stoppa ekorrarnas framfart i fågelmaten. Trodde vi.

Under hela förra sommaren såg vi inte till terroristerna. De insåg att de med framgång inte längre skulle kunna attackera den nya ”ekorrsäkra” fågelautomaten. Fram till för några dagar sen. Då var husfriden slut.

Då hade den lille terroristen efter månader av kval och försök att äntra den nya automaten plötsligt kommit på ett sätt att hålla sig kvar på automaten och smaska i sig de solrosfrön som ramlade ut genom hålen i maskorna. Lyckan var fullkomlig. Terroristen hade ohotad intagit fågelautomaten igen! Titta på de här små videosnuttarna:

Nu borde väl Sigrid i alla fall göra en insats mot terroristen. Men nej. Hon låg och slappade i vardagsrumssoffan istället utan att bry sig. Dessa bilder visar jag enbart för att än en gång framhålla vilken oerhört söt katt vi har.

Kramisar!