Vilken lättnad jag kände när Högsta Domstolen kom fram till att det inte var en kränkning när en lärare lyfte bort en bråkig och störande elev!

Häromdagen fattade Högsta Domstolen ett mycket viktigt och intressant beslut. Domstolen kom fram till att en idrotts- och matematiklärare vid en högstadieskola (Dalängskolan) i Lidköping inte hade kränkt en bråkig elev när läraren med ett nackgrepp lyfte bort eleven ur en soffa. Eleven som hade flera så kallade diagnoser, bland andra ADHD, trotssyndrom och autism, och var känd som en stökig och besvärlig elev som störde lektionerna

Skolelever (bilden har inte med sammanhanget att göra)
Bild: gleerups.se

Händelsen inträffade i november 2017. Eleven hade tillsammans med några andra pojkar släpat fram en soffa som de placerat rakt över korridoren och blockerat en central passage så att ingen kunde passera. Därefter satte eleverna sig i soffan. Eftersom soffan hindrade andra elever från att komma och gå hade en skolvärdinna tre gånger sagt till pojkarna att de skulle ställa tillbaka soffan och försvinna. Pojkarna hade vägrat. De satt var i soffan.

Idrottsläraren tog då itu med den bråkige eleven

Idrottsläraren Sören Claesson kom då till undsättning. Han tog ett grepp om den trotsande pojkens nacke och lyfte helt sonika upp honom ur soffan och placerade honom på golvet. Eftersom Sören Claesson har ett förflutet som framgångsrik brottare var det en enkel match för honom att lyfta undan grabben utan att denne blev skadad.

F.d. brottaren och idrottsläraren Sören Claesson
Bild: sok.se

Sören Claesson som nu är 61 år gammal tävlade under 70- och 80-talen i brottning, både i fristil och grekisk-romersk stil. Han tävlade för Lidköpings Atletsällskap och vann sammanlagt tio SM-guld och två nordiska mästerskap. Vid OS i Los Angeles 1984 tog han en bronsmedalj. 1985 avlade han examen som idrottslärare. Sen dess har han arbetat om idrotts- och mattelärare vid bland annat Dalängskolan i Lidköping.

Sören Claesson
Bild: lidkopingsihs.se

Men detta nackgrepp skulle han aldrig ha tagit på den bångstyrige eleven. Denne hotade nämligen omedelbart med att polisanmäla Claesson. Polisen gjorde en utredning men kom fram till att pojken inte hade skadats. Polisen lade därför ner förundersökningen.

BEO Caroline Dyrefors Grufman
Bild: youtube.com

Men då trädde BEO in på scenen. BEO står för Barn- och Elevombudet inom Skolinspektionen. BEO själv, Caroline Dyrefors Grufman, ingrep och krävde att Lidköpings kommun skulle betala ett skadestånd på 10 000 kronor till eleven som ersättning för den ”kränkning” han hade blivit utsatt för.

Lidköping
Bild: lidkoping.se

Lidköpings kommun motsatte sig detta och fick senare rätt både i tingsrätten och hovrätten. Några pengar skulle inte betalas ut eftersom det inte handlade om någon kränkning utan om en lärares rätt att säga till en elev att sköta sig i skolan och inte obstruera.

Caroline Dyrefors Grufman
Bild: youtube.com

Då överklagade Caroline Dyrefors Grufman ärendet till Högsta Domstolen! Hon ville ha en vägledande dom när det gällde ersättningar för den här typen av kränkningar av elever.

I fredags kom utslaget från HD, ett utslag som förhoppningsvis kommer att få stora efterverkningar när det gäller lärarnas möjligheter att upprätthålla disciplinen i skolan. HD skriver att ”en lärare inte bara har rätt utan också skyldighet att ingripa vid störningar av ordningen”.

Utslaget från Högsta Domstolen
Grafik: Elisabet Höglund

Visserligen kan ett grepp om en elevs nacke uppfattas som en kränkande behandling, skriver domstolen. Men domstolen bedömer att det i det här fallet var mycket kortvarigt och inte kan ha lett till annat än ett högst tillfälligt obehag.

”Karaktären på ingripandet framstår i den situationen som befogat och proportionerligt”, skriver Högsta Domstolen i sitt utlåtande.

Utslaget från Högsta Domstolen
Grafik: Elisabet Höglund

En som är glad idag är förstås läraren själv, Sören Claesson. Han har några jobbiga år bakom sig men tycker att det är bra för Skolsverige att det här ärendet har gått hela vägen till Högsta Domstolen så att det nu görs tydligt att lärare har befogenheter att ingripa mot bråkiga elever.

Utbildningsminister Anna Ekström
Bild: flickr./fotograf
Björn Nordqvist

Även i Lidköpings kommun är man mycket nöjda med utslaget från HD. Detsamma gäller utbildningsminister Anna Ekström som säger till Dagens Nyheter att hon tycker att det är viktigt att lärarna ska känna att de har samhällets stöd när de försöker upprätthålla en trygg skolmiljö.

”HD:s dom ger oss kött på benen i frågan om vad som skolan måste och får göra”, säger hon.

Bild: Istock Photo/getty images

Egentligen är det absurt att en så självklar sak som en lärares rätt att skapa ordning och reda i skolan ska behöva avgöras av Högsta domstolen. Är det inte typiskt svenskt, så säg? Det borde vara en självklarhet.

Bild: elev.skolinspektionen.se

Det var en självklarhet förr. Men som ett resultat av flumskolan, elevernas krav på monopol på alla rättigheter samt ett evigt men fullkomligt obegripligt daltande med ungdomar, så har den här kulturen i skolan vuxit fram. I takt med att alltfler skolungdomar får så kallade ”diagnoser” har det också vuxit fram ett beteende (eller ett tvång?) hos lärare och myndigheter att inte gå hårt fram mot stökiga elever. Dessa ska istället fjäskas med och daltas med.

Lågaffektivt bemötande är ordet för dagen
Grafik: Elisabet Höglund

För några år sen uppfanns ett nytt begrepp inom skolpsykologin: Lågaffekt bemötande. Det innebar att en oregerlig elev som förstörde både lektionerna och klimatet i skolan inte fick bestraffas. Han (för oftast var det en han) skulle bemötas milt. Lärarna skulle ”vänta in” ögonblicket när den stökige eleven blev lugn igen. Eleven fick heller inte anklagas för något. Han skulle bara få tid på sig att lugna ner sig.

BEO
Bild: beo.skolinspektionen.se

Det var väl i samma veva som Barn- och Elevombudet uppfanns. BEO skulle tillvarata elevernas rättigheter gentemot sina auktoritära lärare. BEO:s funktion var att skydda eleven mot alla sortens kränkningar i skolan.  Blev eleven kränkt skulle kommunerna betala ut skadestånd – som i fallet Lidköping.

Dalängskolan i Lidköping
Bild: facebook.com

Denna ”rättighetskultur” och denna ”kränkthetskultur” skyddar eleven och gör det möjligt för honom att uppträda som han vill i skolan. Det är hans rättighet. Han har uppenbarligen ”rätt” att störa lektionerna och hindra de andra eleverna från att lära sig något i skolan.

Jag får innerligt hoppas att Högsta domstolens utslag i Lidköpings-målet kommer att definitivt sätta stopp för den här sortens idioti – men man kan aldrig vara säker. Varje fall med s k kränkningar är unikt och det kommer säkert att finnas tillfällen för BEO att även i framtiden kräva nya skadestånd till elever som burit sig illa åt i skolan, som därför har fått en tillsägelse och som därför anser sig kränkta.

Bild: eu.riksdagen.se

För att förhindra detta anser jag – och många med mig – att regeringen snarast fattar beslutet att avskaffa Barn- och Elevombudet. Hon gör mer skada än nytta och bidrar genom sina aktioner till att underblåsa beteendet hos vissa elever att terrorisera sina lärare och skolkamrater och leva rövare i skolan.

Grafik: Elisabet Höglund