Efter Charlotte Kallas överlägsna OS-guld på 15 km skiathlon idag, lördag, tror jag att hela idrottsvärlden jublar. Är någon värd denna guldmedalj så är det Charlotte Kalla, inte bara därför att hon är värd att belönas efter alla år av slit och motgångar, utan också för att hon är den som har lyckats bryta den totala norska dominansen i längdskidåkningen. Det är mycket bra för sporten att fler än Marit Björgen och Heidi Weng kan vinna ett stort internationellt mästerskap.

Men Kallas brutala seger idag var egentligen inte oväntad, i alla fall inte för oss som såg henne knäcka Marit Björgen totalt i världscuptävlingen i Ruka i Finland den 26 november 2017. Där låg Kalla och Björgen länge i täten. I den sista backen gjorde Kalla ett monsterryck och lämnade Björgen allt längre bakom sig.

Precis samma taktik tillämpade Charlotte Kalla idag i Pyeongchang. I den sista hårda uppförsbacken ökade hon farten. Björgen, finska Krista Pärmäkoski, svenska Ebba Andersson, amerikanska Jessica Diggins med flera hade inget att svara med. Kalla ökade sitt försprång och gick i mål 9 sek före Marit Björgen.

Pärmäkoski tog bronset och på en mycket hedrande fjärdeplats spurtade lilla Ebba Andersson in, elva sekunder efter Charlotte Kalla

Egentligen var Ebba Anderssons fjärdeplats idag en större överraskning och kanske också en större bedrift än Charlotte Kallas guldseger. Alla visste att Kalla hade potentialen. Däremot har det rått en viss osäkerhet kring Ebba Anderssons form under den här säsongen. Idag visade hon att det i henne finns en skiddrottning som kan ta över Charlotte Kallas mantel när hon väljer att sluta.

Charlotte Kalla är ett fenomen. Hon är en idrottsingenjör. Hon har under de senaste åren lärt sig nästan exakt hur hennes kropp ska arbeta för att prestera maximalt. Under ensamma timmar eller i sällskap med den personlige tränaren Magnus Ingesson har Charlotte Kalla med mikroskop studerat sin egen kropp. Hon har lärt sig att betvinga och kontrollera varje muskel för att den ska arbeta effektivt och till synes outtröttligt. Hennes kropp är som en väl trimmad jetmotor – och det är Charlotte själv som har trimmat den, ingen annan.

Hon har lagt om sin träning flera gånger. Nu verkar hon ha hittat trollformeln för att få den fenomenala maskinen att lyda henne. Hon tränar inte bara mycket. Hon tränar uppenbarligen också rätt. Hon har fokuserat på sina svagheter, inte på sina styrkor. Hon har lärt sig att kasta sig nedför utförsbackarna utan att ramla. Hon har lärt sig att trampa runt i kurvorna för att vinna väg.

Hennes klassiska skidteknik är idag i det närmaste perfekt. När jag tittade på henne idag under det klassiska avsnittet av skiathlonen såg jag en kropp som satte ner vikten exakt på rätt ställe på skidorna. Hon satte i stavarna på exakt rätt plats. Hon har lärt kroppen att utföra den optimala rörelsen, att vara framåtdrivande och vägvinnande. Det var en fröjd att se. Hon åkte idag klassiskt vackrare än någon annan.

Charlotte Kalla har gått sin egen väg. Hon tränar efter sitt eget intelligenta huvud. Hon avstår landslagsträningen och träningslägren med de andra åkarna. När hela landslaget inför OS åkte till Japan för att ladda upp, befann sig Charlotte Kalla i italienska Seiser Alm. Där byggde hon upp den OS-form hon visade fram idag.

Charlotte Kalla kommer att ta fler OS-medaljer i Pyeongchang. Det svenska damlandslaget har också alla förutsättningar att vinna skidstafetten om man plockar bort Anna Haag ur laget och sätter in Ida Ingmarsdotter istället. Anna Haag, som idag kom på 32:a plats, 3 minuter och 17 sekunder efter Kalla, visade att hon inte har i OS-laget att göra. Hon är helt enkelt inte tillräckligt stark.

Anna Haag kan ibland åka fort om banan är lätt och backarna inte alltför branta.  Idag visade hon i de hårda uppförsbackarna i Sydkorea att hon inte håller måttet. Vill Anna Haag fortsätta att åka skidor i landslaget så måste hon börja tänka som Charlotte Kalla, ta träningen på fullaste allvar, träna på sina svagheter och träna hårt, hårt, hårt och inte ge upp när det börjar ta emot.

Men med Charlotte Kallas guld, Ebba Anderssons fjärdeplats och Stina Nilssons tiondeplats på skiathlonen idag visade de svenska skidtjejerna att de kan vara på väg att göra Norge rangen stridig som världens bästa damskidnation.

Näst bästa norska idag efter Marit Björgen blev världscupledaren och Tour de Ski-vinnaren Heidi Weng. Hon  kom bara in på nionde plats och tredje bästa norska, Ingvild Flugstad Östberg, på elfte. Det var överraskande svaga insatser. Den bilden känner vi definitivt inte igen från tidigare, då de röda armétjejerna alltsomoftast la beslag på fem av sex topplatser.

Ett vaktombyte är på gång inom den internationella damidrotten.

Sedan vill jag rikta ett varmt och djupt känt tack till Eurosports och Kanal 5:s kommentator Roberto Vacchi. Han är inte bara världens bästa cykelkommentator. I OS kommenterar han både längdskidor (tillsammans med Anders Södergren) och skidskytte (tillsammans med Carl-Johan Bergman) som om han aldrig hade gjort något annat. Jag saknar inte SVT:s Vinterstudion det minsta. Robert Vacchi är bäst alla kategorier.

Med förre SVT-journalisten Jonas Karlsson som ankare i OS-studion kommer Kanal 5/Eurosport att kunna göra fantastiska OS-sändningar. Jag har alltid gillat Jonas Karlsson både för hans kunskaper, förmåga att uttrycka sig och sin oräddhet när det gäller att våga trampa på ömma tår.