Det var inte längesen som socialdemokraternas låga opinionssiffror skapade chockvågor över landet. Det var slut med det gamla partiet, spekulerades det. Socialdemokraterna blir aldrig mer som förr.

Men nu har det tydligen vänt. Väljarna har återvänt till Stefan Löfven och socialdemokratin. DN/Ipsos´ väljarbarometer för i mars, som publicerades idag, visade att socialdemokraterna sen den förra mätningen har ökat med inte mindre än 3.8 procentenheter på en månad, till 28.9 procent. Det är den högsta siffran för (S) på ett år. Socialdemokraterna är det i särklass största partiet idag.

Stefan Löfven kan andas ut – för stund i alla fall. Väljarna har äntligen kommit ifatt regeringens politik, kan han tänka.

Självklart är det så. Det är nu det s k socialdemokratiska sveket mot flyktingarna genom den mera repressiva hållningen i flyktingmottagandet har burit frukt. Man kan också vända på det och säga att socialdemokraternas flyktingpolitik nu är går mera i linje med väljaropinionen.

Det har lönat sig för Stefan Löfven att dra åt tumskruvarna när det gäller hur många asylsökanden som ska få komma in i Sverige.

I takt med att socialdemokraterna (och i viss mån moderaterna) har vunnit sympatisörer går Sverigedemokraterna tillbaka. I dagens opinionsmätning ligger Jimmie Åkessons parti på 14.7 procent. Det betyder en nedgång med 1.5 procentenheter sen den förra mätningen. Det känns nu som om SD förlorar väljare i takt med att de övriga partierna, inklusive regeringskoalitionen, driver en alltmer restriktiv flyktingpolitik. Detta är heller inte särskilt överraskande.

Det har nu gått några dagar sen de blodiga terrorattackerna skakade inte bara Bryssel utan hela västvärlden. Den första chocken har kanske lagt sig. Ändå kommer Europa aldrig att bli sig likt igen efter den blodiga tisdagen i Bryssel den 22 mars 2016. Trots det måste livet gå vidare.

Polisen i Bryssel gör nya gripanden av terrorister varje dag, något som naturligtvis har en lugnande inverkan på folkopinionen. Sakta men säkert sjunker rädslan undan och livet börjar återgå till det normala. Ja, jag menar ju inte att terrorattacker är något normalt men tyvärr är det något vi européer kanske tvingas lära oss att om inte leva med så i varje fall räkna med.

Samtidigt är det nu kanske dags att höja blicken något – från det europeiska perspektivet till ett mer globalt perspektiv, eller i varje fall ett perspektiv som innefattar även den muslimska världen.

Vi måste lära oss inse att Europa på intet sätt är värst drabbat av IS-attackerna. Det är inte oskyldiga européer som är de flesta offren. Istället kan det inte nog ofta upprepas att de som drabbas hårdast är muslimerna själva, de som lever i Tunisien, Libyen, Egypten, Turkiet, Libanon, Syrien, Irak och stora delar av Saudiarabien. Det är här det blodigaste kriget utkämpas – mellan olika grupper av muslimer, mellan sunnimuslimer och shiamuslimer, mellan sunnimuslimer, kurder och turkar.

Bombattackerna i Europa tillhör snarare undantagen i en värld av ständiga blodiga attacker som sliter sönder oskyldiga människors kroppar, vars blod färgar gatorna mörkröda i dessa länder.

Dagens Nyheter gjorde idag, lördag, en förnämlig sammanställning över den islamistiska terrorismen och dess härjningar. Sammanställningen talar sitt tydliga språk: Europa är fortfarande en liten utpost i det jihadistiska barbariska kriget. Det betyder inte att det för alltid kommer att förbli så. Vi kommer att få se fler blodiga IS-attacker lamslå europeiska huvudstäder men jag tror inte att vi någonsin kommer att tvingas genomlida den terror som jihadisterna utövar mot sina egna trosfränder.

Vi ska därför inte bli överraskade över att flyktingar från Syrien och Irak fortfarande försöker fly till Europa – inte bara från Bashar al-Assads diktaturregim i Syrien utan också från den s k Islamistiska staten. Detta måste Sverige och EU ha i åtanke när vi framöver utformar vår flyktingpolitik i Europa.