Nu kan det äntligen sägas:

Hela marknadssystemet för elförsörjningen har totalhavererat. Det är något som har gått väldigt snett (se bilden ovan). Nej, inte för staten som tjänar grova pengar på höga elpriser. Ju högre elpris, desto mer momsintäkter, elskatter och elnätsavgifter håvar staten in. Kraftbolagen och kraftbolagen och elhandelsföretagen tjänar också grova pengar på ett skyhögt elpris.

Men för oss konsumenter är den ultravariant av marknadsekonomi som elförsörjningen representerar idag en katastrof. Det visar inte minst de senaste dagarnas upprörda debatt om de skyhöga elpriserna. Höstens rekord när det gäller elpriser slogs klockan 17.00 idag den 12 december då en kilowattimma el kostade 8 kronor och 16 öre. Det är det högsta elpriset i Mellansverige sen slutet av augusti 2022.

Och i morgon, den 13 december, ser det ut så här:

Då kommer elpriset att sjunka men kommer ändå att ligga på en hög nivå. Priset går alltså upp och ner, upp och ner, upp och ner …

Det som händer nu är en upprepning av den elpriskris som bröt ut i Sverige den 30 augusti 2022. Den dagen steg elpriset i elområde 3 och 4 till rekordhöga 851,33 öre/kWh, alltså kr 8,51/kWh. Denna elkris ledde fram till att den då purfärska borgerliga regeringen i ren desperation tvingades betala ut miljontals kronor till konsumenter och företag i form av ett s k högkostnadsskydd på el. Till och med jag fick några tusenlappar den gången.

När energiminister Ebba Busch idag blixtinkallade en presskonferens så var frågorna till henne exakt desamma. Varför är elpriserna i Sverige så höga? Busch började svamla om att situationen var allvarlig men att det inte var någon quick-fix att ändra systemet. Men hon lovade att göra vad hon kunde.

Detta var förstås ett löfte utan värde för Ebba Busch skulle aldrig mäkta med att gå in i kapitalismens och marknadsekonomins reaktorkärna och stänga av den. Elmarknaden är idag ett självspelande piano som fungerar exakt enligt den regelbok som marknadsekonomerna har utformat, nämligen total och orubblig konkurrens om varje kilowattimma el.

Busch mumlade också något om att det kanske inte var uteslutet för staten att betala ut någon form av kompensation till hushåll och företag för de höga elpriserna. Hon underströk dock att det inte var något löfte även om samtliga medier idag redan verkade betrakta Busch hummanden som ett löfte.

Allt detta går tillbaka till att elmarknaden i Sverige avreglerades 1996. Innan dess hade statliga Vattenfall i princip monopol både på elproduktion och eldistribution. Då var elpriset också lågt. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen genomförde avregleringen enligt ett regeringsförslag som kom redan 1992.

Det övergripande målen med avregleringen var följande:

1. öka konkurrensen på elmarknaden
2. erbjuda konsumenterna flexibla leveransvillkor
3. erbjuda så låga elpriser som möjligt.
4. effektivisera energibranschen
5. öka valfriheten

Blev det så då? Nej, inte alls. Även om vi i Sverige har flera stora aktörer inom elproduktionen så kan man knappast tala om konkurrens i ordets sanna bemärkelse. Elhandelsbolagen köper el på elbörsen Nord Pool till de spotpriser som auktioneras fram mellan köpare och säljare av el och som sätts för varje timma. Vilket pris som blir resultatet av auktionerna avgörs av tillgång och efterfrågan på elmarknaden, det vill säga vilket utbud som för ögonblicket finns på el, hur många som vill köpa el just nu och vilken överföringskapacitet som finns när spotpriset sätts.

På Nord Pool sätts elpriset timme för timme – under årets alla dagar. Och eftersom marknadsekonomins lagar råder blir elpriset högre ju större efterfrågan är. Jag hörde en elmarknads-förstå-sig-påare säga igår att om det är vindstilla i Tyskland så stiger elpriserna i Sverige.

??? Hörde jag rätt?

Jodå, det gjorde jag. Tyskland är sen landet lade ner kärnkraften i stor utsträckning beroende av vindkraft. Men om det inte blåser producerar vindsnurrorna ingen el och då drabbas Tyskland av elbrist. Då måste Tyskland importera el – antingen från Sverige, Norge eller från något annat land. Och vips stiger elpriset för nu har det plötsligt blivit hög efterfrågan på el.

Och när Tyskland måste importera el så får de svenska konsumenterna betala för detta genom höga elpriser. Så fungerar marknadsekonomin. Och det pris som sätts då är det som alltså kallas spotpriset och det pris som elhandelsbolagen betalar för den el de köper.

Men detta gäller inte för oss konsumenter. Elpriset för oss är mycket högre än spotpriset eftersom vi också måste betala det ena påslaget efter det andra. Se här:

Man ska inte undra över varför folk klagar – särskilt som de ser hur både staten, kraftbolagen och  eldistributörerna skor sig på de höga elpriserna. Så när våra kära politiker en gång i tiden motiverade avregleringen av elmarknaden med att elpriserna skulle bli lägre för konsumenterna så var det lögn och förbannad dikt. I själva verket är kostnaderna för elen idag en av de tyngsta posterna i vår hushållsbudget. När vi sen ser hur elpriserna skenar utan att vi förstår varför så är det lätt att vilja starta ett nytt eluppror.

Problemet är att Sverige bara är en en liten aktör på den gigantiska elmarknad som omfattar hela Europa. Sverige är en livstidsfånge på den europeiska elmarknaden. Vårt svenska elsystem är kopplat till alla andra elsystem i Europa.

Sverige är bundet till händer och fötter när det gäller att fullfölja de åtaganden Sverige har på den sameuropeiska elmarknaden. Sverige är till exempel skyldigt att exportera el även om vi har elbrist i Sverige. Vem får betala priset för det? Jo, vi konsumenter förstås.

Trots att Sverige producerar stora mängder vattenkraft, kärnkraft och nu också i stigande grad el från vindkraft så är Sverige långt ifrån självförsörjande på el. Vi importerar t ex mycket el från Norge. Samtidigt exporterar vi mycket el till Finland etc etc.

Om Ebba Busch ska kunna göra något åt vanskötseln och dysfunktionen på elmarknaden så blir hon i princip tvungen att upphäva avregleringen av elmarknaden och återreglera den igen. Ett barn förstår att det inte låter sig göra.

Vad ska vi konsumenter då göra för att sänka våra elräkningar. Här kommer jag med några tips:

PS: Mina sparförslag var kanske något skämtsamma – men det finns också ett djupt allvar bakom.