I morse tog jag på radion emot det tragiska beskedet att min gamla skola hemma i Sävedalen utanför Göteborg delvis hade brunnit upp. Vallhamraskolan heter den och ligger i Partille kommun.

På min tid hette skolan Brattåskärrsskolan men bytte på 70-talet namn till Vallhamraskolan samtidigt som den byggdes ut i flera etapper. Själv bodde jag i mina föräldrars lilla villa bara ett stenkast från skolan. Min syster och jag hade alltså nära till skolan.

Strax efter klockan två i natt fick räddningstjänsten larm om att det brann i en del av skolan. Brandkåren var snabbt på plats och kunde så småningom få kontroll över branden.

Men delar av skolan är förstörd och kommer inte att kunna användas.

Titta på den här bilden. Det är den gamla delen av skolan, där jag tillbringade trean, fyran, femman och sexan. Tredje fönstret i undre fönsterraden på höger sida om entrédörren var mitt klassrum.

Innanför detta fönster satt jag själv. På bilden ser ni mig längst fram till höger intill fönstret.

Beskedet om skolbranden, som misstänks vara anlagd, skapade ett vemod i mitt hjärta. Min skola var den bästa skola man kunde tänka sig. Under mina fyra folkskoleår där lade jag grunden till mitt fortsatta liv.

I Sävedalen har jag inga kontakter kvar längre. Mina föräldrar är döda. Min syster död. De flesta av våra grannar är döda. Jag behåller Sävedalen och Vallhamraskolan bara som ett ljust och vackert minne i min själ.