Att nätbedrägerier förekommer ofta känner vi alla till. De flesta anser dock att det bara är andra som drabbas, aldrig de själva. Därför ska jag berätta om något som jag själv har varit med om under de senaste två veckorna och som verkligen kan beskrivas som ett grovt försök till nätbedrägeri – mot mig.
Hade jag varit mindre kritiskt lagd än jag är så hade kanske även jag åkt dit – även om jag inte tror det. Ibland känns det i alla fall lite kul att få leka med elden – utan att riskera något, förstås.
Det hela började i maj 2019. Då öppnade jag ett konto på en bildsajt på Internet som heter ”Flickr.com” (se bilden ovan). Det är en sajt där folk (oftast professionella fotografer) kan lägga upp vackra bilder som de själva har tagit och som de gärna vill visa och få feedback för. Besökarna kan också chatta med varandra på sajten men då utgår jag ifrån att chattarna handlar om bilder och fotografering. På sajten kan man hitta de mest fantastiska bilder på alltifrån sällsynta fåglar till magiska landskap och absurda situationsbilder. Se bilden nedan:
Mitt förtroende för Flickr.com var stort eftersom det Socialdemokratiska partiet lägger ut alla sina pressbilder på den här sajten. Icke-kommersiellt arbetande journalister (som jag) kan sen ladda ner bilderna och använda dem gratis. Jag har hela tiden utgått ifrån att Flickr är en bildsajt man kan lita på. Men jag skulle snart bli varse att så icke var fallet.
Jag skapade ett konto på Flickr. och lade ut några av mina bästa bilder. Bland annat la jag ut den här bilden som föreställer en äng full av solrosor, en av de bästa bilder jag tog i somras.
Jag hade aldrig trott att någon skulle upptäcka den här bilden bland de hundratusentals foton som ligger ute på den här sajten. Men plötsligt meddelade man från Flickr.com att flera personer hade utsett min solrosbild till sin favoritbild (!). En av dessa var den här mannen:
Mannen kallade sig Smith Brown. På hans sida på Flickr.com låg en bild av en medelålders man som sitter vid ett bord med den ena kinden stödd mot handen. Mannen såg ganska bra ut men bilden var oskarp. Jag klickade in mig in på hans sida och läste den presentation han gjorde av sig själv. Jag citerar texten exakt med alla dess fel och konstiga förkortningar:
”i am a surgeon Doctor,presently with the United Nation (U.N) for peace keeping mission here in Syria, to secure the health of the U.S.A Army here”.
Det handlade alltså om en person som påstod sig arbeta som kirurg i Syrien på uppdrag av FN. Han påstod att han hade arbetat för FN i sammanlagt tre år. Innan han förflyttades till Syrien hade han arbetat läkare i Ghana under ett halvår. Det gjorde mig förstås lite nyfiken – till att börja med i alla fall. Honom kunde det vara spännande att prata med.
Efter berömmet av min bild skickade Dr. Smith Brown det ena meddelandet efter det andra till mig. I ett av hans första mejl skrev han så här om sig själv:
I’m a widower with a son Michael who will be 15 years of age by next two month”
Så tråkigt att han var änkeman med en knappt femtonårig son. Dr Smith Brown berättade att han var amerikan och kom från Topeka i Kansas. Hans hustru Hannah och dottern Sarah hade omkommit i en trafikolycka på en bro i New York City kl. 11.22 den 22 juni 2015. Så hemskt! Stackars man! Man förstår att han sökte kontakter i omvärlden, särskilt som han levde ett instängt och påpassat liv som FN-läkare i Syrien.
Samtidigt tyckte jag att det var märkligt att han hade jobbat för FN i över tre år istället för att vara hemma i USA och ta hand om sin moderlöse son. Det var den första misstanke jag fick om att allt inte stod rätt till med Dr Smith Brown.
Dr Smith fortsatte att skriva mejl till mig varje dag, ibland flera gånger om dagen. Han tycktes ha gott om tid. Han skrev att jag var vacker och att han hade fallit pladask för mig när han sett min profilbild på Flickr.com. Den där kvinnan ville han lära känna lite bättre, förklarade han.
Han frågade om jag var gift och hade barn. Jag svarade att jag var gift men att jag inte hade några barn. Han blev under de följande dagarna alltmer pockande i sin uppvaktning. Han förklarade att han sökte efter en vacker och lojal hustru som också skulle bli mor till hans son. Jag förklarade än en gång att jag var gift och att jag dessutom var alldeles för gammal för honom. Men han tyckte inte att åldern spelade någon roll när man älskade varandra.
Älskade varandra??? Vem hade pratat om kärlek? Inte jag i alla fall.
Vad handlade det här om? Nätraggning av värsta slag förstås. Mina misstankar tog ännu fastare form.
Den 7 januari fick jag ett nytt mejl från dr Smith, som visade att han praktiskt taget inte var skrivkunnig. Så här såg mejlet ut:
Det var det konstigaste mejl jag sett, inte på grund av innehållet utan på grund av hur mejlet var skrivet. Det bestod av ett hopkok av texter hämtade från olika källor och med olika typsnitt. Han hade klippt ihop texterna och klistrat in dem i mejlet. Dessutom var språket miserabelt. Denne man kunde helt enkelt inte engelska. Den här texten, och alla hans andra texter, vimlade av stavfel och grova språkfel och bestod av långa haranger utan sammanhang. Han använde till exempel aldrig punkt. Allt var en enda lång mening.
Det var inte någon välutbildad amerikansk läkare som hade skrivit de här mejlen. Det kunde jag snabbt konstatera. Misstankarna mot Dr Smith växte för varje dag. Det var något med Dr Smith som inte stämde. Vem var han egentligen?
Jag bestämde mig för att avslöja honom. Jag hade hittat en sajt på internet där det framgick att FN idag i n t e har några läkare utstationerade i Syrien. De personer som påstår att de är FN-läkare i Syrien är kort och gott bedragare. På den här sajten (se nedan) fick jag också veta hur bedragarna gick till väga:
Av texten framgår att det inte finns några FN-läkare som arbetar i Syrien. Det finns överhuvudtaget inga FN-operationer i det här området. Istället handlar det om en organiserad bluffverksamhet med ursprung i Västafrika, framförallt i länder som Ghana och Nigeria, där män söker upp kvinnor på nätet för att sedan lura dem på pengar.
Dessa nätbedragare (”scammers”) lägger upp en tårdrypande historia om att deras fruar är döda (precis som Dr Smith) eller har övergivit dem. De påstår att de är ensamstående pappor med ett eller flera barn. De utger sig ibland för att vara läkare, ibland officerare, ibland soldater i tjänst i någon krigshärd eller något annat. De förklarar sin djupa kärlek för den kvinna de har hittat på nätet och ber henne senare att skicka pengar till dem.
Exakt så betedde sig Dr Smith mot mig. Han hann dock aldrig be mig att skicka några pengar. Vår kontakt hade redan brutits innan dess.
När jag gick igenom andra svenska och amerikanska sajter på nätet om denna företeelse som går under namnet ”The Romance Scam” (”Romansbedrägerier”) hittade jag alltfler likheter med Dr Smith Brown. Allt stämde in. Av sajterna framgick att nätbedragarna är urusla på engelska. På samma sätt som Dr Smith klistrar de in texter från olika källor i sina mejl, texter som de inte skulle klara av att skriva själva.
Många av ”romansbedragarna” finns i Västafrika och många är mer eller mindre analfabeter. Den person som gömde sig bakom pseudonymen ”Dr Smith Brown” var således inget undantag.
Den här sortens bedrägerier på nätet där personer, oftast män, försöker lura kvinnor att betala pengar till dem i utbyte mot löften om evig kärlek är mycket vanliga. Men jag trodde aldrig att jag själv skulle stöta på Dr Smith Brown på en sajt för fotokonst!
Hur lyckades jag då avslöja Dr Smith Brown. Jo, jag hittade flera upplagor av den bild han använder som sin profilbild på Flickr.com. Bilderna låg på olika internetsajter som handlade om romansbedrägerier.
Ovanstående bild föreställer inte Dr. Smith! Bilden är nämligen fejkad.
På ett ställe på nätet heter samme man Hendrik Robin.
På Youtube.com heter han Richard Terry …
… och på ett tredje ställe heter hanJos Henry.
Ingenstans förutom på Flickr.com heter han Dr Smith Brown. Men bilderna visar likafullt samma medelålders man med lätt grånat kortklippt hår, klädd i mörk kavaj och slips eller ljusrandig skjorta sittande på en stol med svart ryggstöd och med en otydlig karta på väggen bakom sig. Hela tiden handlar det samme man – men en man med många identiteter. Det handlar helt enkelt om ett kapat foto.
Dr Smith Brown existerar inte. Han är fejk. Men det är inte bara jag som har varit uppvaktad av honom på fotosajten Flickr.com. Dagsnoteringen för antalet kvinnor som han följer på denna sajt är 109 (!) medan han själv bara har 12 följare. Vem han i själva verket är har jag ingen aning om och kommer heller aldrig att få veta.
Jag hann aldrig tala om för Dr Smith att han hade minst tre andra identiteter, kanske fler. Innan dess hade han redan slutat skriva till mig. Jag bad honom nämligen skicka några bilder på honom i hans sjukhusmiljö för att få verifierat att Dr Smith verkligen var Dr Smith. Han blev rasande över att jag tvivlade på hans ärliga uppsåt men lovade att mejla ett foto när han nästa gång hade haft kontakt med sin son i USA. Själv hade han inga bilder på sig själv. Han hade annat att göra på sitt påfrestande och ansvarsfulla jobb som kirurg i en krigszon än att ta selfisar.
Däremot verkade han ha hur mycket tid som helst när det gällde att nätdejta och försöka lura godtrogna kvinnor.
Till er kvinnor som läser det här vill jag säga: Se upp för den här mannen som kallar sig Dr Smith Brown om ni skulle stöta på honom på nätet. Han är en bedragare som bara är ute efter era pengar!
PS: Jag kommer senare att lägga ut en engelsk version av det här inlägget på min blogg.