Detta är det nionde inlägget i min granskning av bekräftade biverkningar av olika vacciner mot covid-19. Granskningen gäller särskilt biverkningar som uppmärksammades under de första månaderna 2021 sen vaccineringarna hade kommit igång på de flesta håll i världen.
I mitt förra inlägg, som publicerades den 9 februari i år, behandlade jag bland annat venösa hjärntromboser och blodproppar i kombination med för lågt antal blodplättar, en farlig sjukdom som gick under namnet VITT (Vaccinutlöst Immun Trombotisk Trombocytopeni)
75 procent av patienterna avled på sjukhus efter bara några dagar
Denna dittills okända sjukdom var visserligen en sällsynt biverkning av AstraZenecas och Janssens adenovirala vacciner (baserade på ett försvagat schimpansvirus) men den visade sig vara mycket allvarlig med hög dödlighet. I det inledande skedet av covidvaccinationerna i början av 2021 hade läkarvetenskapen ingen som helst aning om vad det här var för slags sjukdom.
Därför fanns under de första månaderna inga botande eller lindrande behandlingar av sjukdomen. Det ledde till att uppemot 75 procent av patienterna på vissa sjukhus i bland annat Storbritannien avled efter bara några dagar.
… och idag kommer det mera av allvarliga vaccinbiverkningar som skadade blodkärlen och störde ut blodcirkulationen
I det här inlägget kommer jag att redovisa andra, ofta mycket allvarliga, biverkningar av covidvaccinerna som drabbade de stora blodkärlen (venerna) i armar, ben och lungor. Dessa biverkningar gick under samlingsnamnet Venösa tromboemboliska sjukdomar, förkortat VTE.
Venösa tromboemboliska sjukdomar (VTE)
Venös tromboembolism (VTE) är den tredje vanligaste hjärt-kärlsjukdomen efter kranskärlsjukdom och stroke. Risken för att drabbas av VTE ökar ju äldre man blir. Totalt kommer 5-10 procent av befolkningen någon gång i livet att drabbas av en VTE-sjukdom. Nu talar jag om sjukdomen generellt.
Venös tromboembolism – en sjukdom med många uttryck, ansikten och riskfaktorer
Tromboembolism eller Venös Tromboembolism (VTE) som bildas i venerna är en paraplybeteckning för flera olika sjukdomar som drabbar kroppens cirkulationssystem. En tromboembolism är en cirkulerande blodpropp som fastnar i en ven och hindrar blodet från att ta sig fram.
Proppen blockerar blodkärlets möjligheter att transportera bort syrefattigt blod via en ven, ibland även i en artär. Om proppen fastnar i en artär, där det friska och syrerika blodet transporteras, leder det till att organ, vävnader och celler i andra delar av kroppen inte längre får något nytt syre och riskerar att sluta fungera. Det blod som flyter i venerna är så kallat ”begagnat blod”, men blodproppar i venerna kan ändå ställa till stor skada i kroppen och även förorsaka dödsfall.
Allt i kroppen hänger ihop. Fungerar inte cirkulationssystemet i en del av kroppen skadas andra delar av kroppen – eller slås ut helt och hållet.
Både djup ventrombos och lungemboli ingår i paraplybeteckningen ”venösa tromboemboliska sjukdomar” eftersom båda har potential att hindra blodflödet i venerna, något som under pandemin kunde få allvarliga konsekvenser och till och med leda till ond bråd död.
Venös tromboembolism är en sjukdom med många uttryck, många ansikten och många riskfaktorer. VTE kan vara alltifrån en blodpropp utan symptom ⇒ till plötslig död på grund av en massiv lungemboli (blodproppar i lungorna).
Djupa ventromboser (DVT) och lungemboli står tillsammans för en överväldigande majoritet (›90%) av alla fall av VTE i världen. Varje år drabbas upp till 3 personer per 1 000 invånare av någon av VTE-sjukdomarna. Av dessa utgör djupa ventromboser 55-70% och lungembolier 25-45%.
Venös tromboembolism är därför två olika sjukdomar, dels djupa ventromboser, dels lungembolier (blodproppar i lungorna).
Samtidigt hänger de ihop med varandra på ett dramatiskt sätt eftersom en djup ventrombos kan vandra genom kroppen via en ven och ta sig in i lungorna. Därmed har proppen/trombosen förvandlats till en lungemboli. Man kan uttrycka saken enklare än så. Det har jag försökt göra i den rosa ellipsen nedan.
Globalt sett drabbas varje år uppemot 10 miljoner människor i världen av venös tromboembolism, något som leder till ett stort lidande, allvarlig sjuklighet och hög dödlighet. Venös tromboembolism är alltså en potentiellt farlig sjukdom. Risken att dö i lungemboli är stor. En VTE-sjukdom som inte behandlas är förenad med hög mortalitet.
Och nu talar jag inte bara om dödsfall i venös tromboembolism som en biverkning av ett coronavaccin utan om sjukdomen i största allmänhet.
Vad betyder venös tromboembolism på begriplig svenska?
Det medicinska fackspråket är ibland ett oöverstigligt hinder för oss vanliga människor att förstå sjukdomar, diagnoser och symptom. ”Läkarspråket” utestänger de flesta som inte ingår i kåren eller i den medicinska sfären.
Det har gjort att det har varit ett tidsödande – ibland övermänskligt – arbete för mig att försöka översätta och sen förklara allvarliga medicinska fenomen på ett begripligt sätt. Alla medicinska termer måste översättas korrekt för att missförstånd och felinformation ska undvikas. Att all litteratur som jag har gått igenom dessutom har varit på engelska har precis inte underlättat arbetet.
Tromboser i armarna och i bukens vener är mer ovanliga och står för bara 5% av alla kärlsjukdomar. VTE i portvenen till levern och i blodkärl som leder bort blod från bukorganen är också ovanligt med 2 fall per 100 000 invånare och år. Även venösa tromboser i centrala nervsystemet, d v s hjärnan och ryggmärgen, är ovanliga med 3-4 fall per 1 000 000 invånare och år.
Men även om sjukdomarna är ovanliga så förekommer de och innebär ett stort lidande för dem som har drabbats.
I Sverige vårdas varje år mer än 11 000 patienter på sjukhus för olika VTE-sjukdomar medan 1 000 patienter avlider, i första hand av blodproppar i lungorna (lungemboli). VTE är ovanligt hos personer under 15 år med färre än 1 fall per 100 000 invånare och år.
I åldrarna 15 – 50 år insjuknar 1 – 2 personer per 10 000 invånare och år. Bland äldre ökar antalet fall av VTE kraftigt. Vid 80 års ålder drabbas varje år 1 person på 100 invånare av VTE.
Kvinnor i fertil ålder drabbas oftare av venös tromboembolism än någon annan grupp
Bland yngre människor är VTE vanligast hos kvinnor i fertil ålder. De kvinnor som insjuknar i VTE gör det i ofta i samband med graviditet och vid användning av p-piller.
Men även under de sex följande veckorna efter en förlossning löper kvinnor stor risk att drabbas av djupa ventromboser och/eller lungembolier. Detta kallas puerperium – eller på svenska ”barnsängsfeber”.
En amerikansk undersökning visade för några år sen att VTE särskilt drabbade kvinnor som hade vaccinerats med Pfizers vaccin. I undersökningen jämfördes risken att drabbas av VTE dels 90 dagar före vaccinationen mot covid-19, dels 90 dagar efter vaccinationen.
Hos unga kvinnor var risken för VTE 90 dagar före vaccineringen 1.07 per 1 000 personer och år. 90 dagar efter vaccinationen hade risken ökat till 1.77 per 1 000 personer och år, alltså nästan en fördubbling.
När det handlade om gravida kvinnor eller kvinnor som nyligen hade genomgått en förlossning var risken för VTE efter covidvaccination hela 6.18 fall per 1 000 personer och år, alltså mer än en tredubbling. Samtidigt var risken för VTE hos äldre män högre än hos äldre kvinnor.
Här är några av riskfaktorerna bakom venös tromboembolism:
Uppträdde på ovanliga ställen i kroppen
Många av de tromboser som under inledningsskedet av massvaccinationerna i början av 2021 drabbade människor uppträdde ofta på ovanliga ställen i kroppen, t ex i hjärnans och bukens vener. Men det dröjde inte länge förrän sjukvården på olika håll i världen upptäckte att flera av covidvaccinerna även medförde risk att drabbas av mer vanligt förekommande trauman såsom djupaventromboser och blodproppar i lungorna.
Många i USA började ifrågasätta vaccinerna
Det gjorde inte saken bättre att de här allvarliga biverkningarna ledde till att människor i bl a USA började ifrågasätta säkerheten hos vaccinerna. Många började tveka: Skulle de vaccinera sig eller inte? Andra vägrade helt att ta sina sprutor av rädsla för allvarliga biverkningar.
Även om den här sortens allvarliga biverkningar var sällsynta så fanns ändå rädslan och oron där. Samtidigt vet man idag att mörkertalet var stort.
Låt mig återgå till den amerikanska studie som jag nämnde tidigare och som bland annat kartlade risken för att drabbas av venös tromboembolism (VTE) under 90 dagar efter vaccinationen. Studien visade att antalet fall av VTE var 4.1 per 1 000 personer och år.
4 gånger högre risk än förväntat
Det var en 4 gånger högre risk att drabbas av den här biverkningen än vad som hade förutsetts i det amerikanska vaccinsäkerhetsprojektet Vaccine Safety Datalink, som var ett samarbete mellan den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC och olika sjukvårdsinstanser i USA.
Uppgiften för det här datasamarbetet är att övervaka säkerheten hos nya vacciner och leda studier kring allvarliga vaccinbiverkningar.
Diagrammet från den amerikanska studien visade att biverkningarna i form av t ex djup ventrombos ökade kraftigare med Modernas vaccin, medan biverkningarna av Pfizers ökade betydligt mindre. Janssens kurva ser annorlunda än de två andra kurvorna men förekomsten av VTE ökade i lägre takt än av de två andra vaccinerna. Bild/grafik: Elisabet Höglund
Som framgår av diagrammet ovan ökade risken att drabbas av venös tromboembolism inom 90 dagar efter vaccinationen betydligt mer hos dem som hade vaccinerats med de två sk inaktiverade mRNA-vaccinerna Moderna (den gröna kurvan) och Pfizers (den blå kurvan) än med Janssens vaccin (den röda kurvan) som, liksom AstraZenecas vaccin, byggde på ett försvagat levande virus. Särskilt markant var ökningen av djupa ventromboser hos dem som hade vaccinerats med Modernas vaccin.
Sexdubblad risk för gravida kvinnor efter vecka 28
Ett läkarteam, Sultan et al, rapporterade att risken för gravida kvinnor att drabbas av VTE låg på 6.1 (istället för 0) under den tredje trimestern, alltså från vecka 28 fram till barnets födelse.
Men ännu större var risken för de kvinnor att drabbas av djupa ventromboser som redan hade genomgått sin förlossning. Under de sex första veckorna efter förlossningen (post partum) var risken 22 gånger högre än normalt. Jag ska samtidigt påpeka att gravida kvinnor oftare blev vaccinerade med Pfizers vaccin. Det var därför inte överraskande att forskarna gjorde sina fynd i just den gruppen.
Djupa ventromboser – en allvarlig, ibland livshotande, biverkning av covidvaccinet
Djupa ventromboser är ett exempel på så kallade venösa tromboemboliska sjukdomar (VTE). Ett mer vardagligt uttryck för djupa ventromboser är blodproppar i benen.
De flesta djupa ventromboser (DVT) bildas i de djupt liggande venerna, alltså i de blodkärl som leder det syrefattiga blodet från fötter och underben tillbaka till hjärtat. Djupa ventromboser uppstår oftast i benen men kan också uppstå i olika blodkärl i bäckenet och i sällsynta fall även i armarna.
Det allvarliga med detta tillstånd är att den djupa ventrombosen kan lossna från den plats i venen där den bildades när en mängd mindre blodproppar geggade ihop sig till en stor klump. Via venerna kan blodpropparna sedan vandra vidare upp genom kroppen.
Lungorna – de mest hotade organen
Ett av de mest utsatta och hotade organen är lungorna. Om blodproppar via venerna (eller artärerna) tar sig hela vägen upp till lungorna är risken stor att propparna fastnar i lungornas blodkärl. Då blockerar propparna (embolierna) blodets fortsatta väg till hjärtat och riskerar även att förstöra lungvävnaderna.
Blodproppar i lungorna är ett allvarligt och livshotande tillstånd som jag ska beskriva mer ingående senare i det här inlägget.
Som framgår av bilden ovan kan symptomen på djupa ventromboser variera från mycket lindriga besvär till svåra smärtor och även synliga förändringar på benet. Det är inte helt lätt för en läkare att fastställa om det handlar om en djup ventrombos eller om någon annan sjukdom. Det finns flera sjukdomar med liknande symptom.
En trombos kan uppstå i ljumsken, i låret, i knävecket, i vaden, ja till och med under foten. Att en trombos kan bildas på så många olika ställen i kroppen underlättar heller inte för läkarna att ställa rätt diagnos. Därför finns det anledning att tro att många djupa ventromboser aldrig blir vare sig upptäckta eller behandlade – med de fatala konsekvenser det kan få..
En djup ventrombos måste omedelbart tas om hand av läkare. En snabb diagnos måste ställas och behandling sättas in direkt för att förebygga ännu allvarligare komplikationer, nämligen lungemboli, alltså blodproppar i en eller båda lungorna. Benet, foten, armen eller den kroppsdel det handlar om måste undersökas med ultraljud för att den plats ska kunna hittas där ventrombosen sitter.
Ökning av djupa ventromboser i Storbritannien
I Storbritannien observerades en ökning av djupa ventromboser under den första tiden efter det att vaccineringarna mot covid-19 inleddes i början av 2021.
Djupa ventromboser är vanligare i västvärlden och förorsakar fler dödsfall här än till exempel i Asien – men även där håller djupa ventromboser på att bli en allt vanligare sjukdom – i takt med att asiaterna alltmer har börjat anammat västvärldens osunda livsstil.
Både virusinfektionen covid-19 och vissa vacciner mot samma sjukdom påskyndade denna utveckling.
En studie som genomfördes i Sydkorea visade på en betydande ökning av djupa ventromboser efter den första dosen av Pfizer Biontechs covidvaccin.
Några konkreta exempel på människor som drabbades av djupa ventromboser på grund av covidvaccinet
Min vana trogen ska jag även i det här inlägget redovisa några konkreta mänskliga exempel på de vaccinbiverkningar jag granskar, i det här fallet djupa ventromboser. Även i det här inlägget kommer jag att ”gå över Kölen” till Norge för att hämta två allvarliga fall av djupa ventromboser, båda bland sjukvårdspersonal som – liksom i Sverige – var den grupp som vaccinerades allra först under vintern 2021.
Exemplen handlar om två unga friska norska läkare som 27 resp. 29 dagar efter att ha fått sin första dos av AstraZenecas vaccin tidigt vintern 2021 drabbades av djupa ventromboser. Jag kommer att använda mig av fakta ur en medicinsk artikel publicerad i Norsk Legeforenings tidning.
Två unga friska norska läkare drabbades av djupa ventromboser efter sina första vaccinsprutor
Patient 1 …
… var en kvinnlig läkare i 30-årsåldern. Hon hade tidigt under vintern 2021 vaccinerats med AstraZenecas vaccin. 27 dagar efter vaccinationen diagnosticerades hon med djup ventrombos.
Den unga kvinnan var normalviktig, icke-rökare och fysiskt aktiv. Hon hade inga underliggande sjukdomar och hade inte drabbats av något trauma, genomgått någon operation, haft någon infektion, varit tvingad till ett stillasittande liv eller gjort några långväga flygresor under de tre senaste månaderna.
Hon hade heller inte varit sjuk i covid-19. Hon hade aldrig drabbats av blodproppar tidigare, inte ens i samband med graviditet eller förlossning. Bortsett ifrån att hon sen barndomen hade lidit av för låg ämnesomsättning (hypotyreos) och även haft vissa ryggbesvär hade kvinnan alltid varit fullt frisk.
Natten efter covidvaccinationen vaknade kvinnan upp med intensiva ryggsmärtor och feberfrossa. Symptomen försvann efter 36 timmar men 16 dagar senare upptäckte hon små röda prickar på två av fingrarna, s k petekier. Petekier är blödningar från de allra minsta blodkärlen, kapillärerna.
Men hon bestämde sig för att inte oroa sig eftersom hon i övrigt kände sig frisk. Hon uppsökte därför inte sjukvården eller lät ta några prover.
Symptomen på djup ventrombos kom långsamt smygande
Under de följande dagarna gav hon sig ut på flera träningsrundor på skidor. När hon en dag kom hem från träningen upptäckte hon att tre av hennes tånaglar hade blivit blåa. Samtidigt upptäckte hon blåmärken på kroppen trots att hon inte hade ramlat och slagit sig eller skadat sig på annat sätt.
27 dagar efter vaccinationen vaknade hon med smärtor i knävecket på höger ben och i höger lår utan att ha varit med om någon olyckshändelse. Hon trodde att symptomen berodde på att hon hade haft det stressigt under det gångna helgpasset på sjukhuset.
Dagen därpå blev smärtorna värre. Hon bad en kollega på röntgenavdelningen att göra en ultraljudsundersökning av hennes ben för att utesluta en djup ventrombos. Ultraljudet avslöjade en djup ventrombos i höger knäveck!
Kvinnan behandlades under tre månader med antikoagulerande läkemedel. Hon blev frisk men anmälde fallet som en biverkning av covidvaccinet.
Patient 2 …
… var en manlig norsk läkare i 40-årsåldern. Även han hade nyligen vaccinerats med AstraZenecas vaccin.
29 dagar efter vaccinationen upptäckte hans läkarkollegor att han hade drabbats av en djup ventrombos. Precis som den kvinnliga kollegan var han normalviktig, icke-rökare och regelbunden motionär. Han hade inga underliggande sjukdomar, hade aldrig utsatts för något trauma eller genomgått någon operation.
Han hade inte heller drabbats av någon infektion eller gjort några långväga flygresor under de senaste månaderna. Inte heller han hade tidigare visat tecken på benägenhet för blodproppar. Den 40-årige läkaren var alltså fullt frisk och åt aldrig läkemedel regelbundet.
Feberfrossa, ledvärk och andnöd
Tio timmar efter vaccinationen drabbades han av feberfrossa och mådde dåligt även dagen därpå. Under de följande 3 – 4 dagarna drabbades han av värk i lederna och kände sig allmänt utmattad. Även vid lättare ansträngning fick han svår andnöd. Detta tillstånd varade i ungefär en vecka.
Tio dagar efter vaccinationen upplevde han lätta obehag i vänster underben. Han trodde att det berodde på en muskelskada eller en sk bakercysta, alltså en vätskeansamling bakom knät. Symptomen ökade i intensitet och efter ytterligare sex dagar upptäckte han att benet hade svullnat kraftigt. Efter några dagar försvann smärtorna.
Men 24 dagar efter vaccinationen lät han för säkerhet skull ta några blodprover eftersom han fortfarande kände obehag i benet. Han hade tagit del av mediarapporteringen om tromboser och blödningar som möjliga biverkningar av covidvaccinet. Han fick gå igenom ett stort antal tester och lät undersöka benet med ultraljud men det gick inte då att bekräfta hans misstankar om en djup ventrombos.
Men det skulle bara dröja ytterligare sex dagar innan han åter drabbades av smärtor i vänster underben. En ny ultraljudsundersökning avslöjade en djup ventrombos i benet. Även han behandlades med propplösande läkemedel under tre månader. Fallet rapporterades som en möjlig biverkning av covidvaccinet
Slutsats
De båda norska läkarna hade sannolikt förblivit odiagnosticerade om de själva inte hade varit läkare och kunnat be kollegor om hjälp för att göra ultraljudsundersökningar och ta prover, något som i sig är tankeväckande. De klarade sig undan allvarliga komplikationer efter sina ventromboser, t ex blodproppar i lungorna, just därför att de hade möjlighet att i tid undersöka orsaken till sina besvär.
Men vilken ”vanlig” människa hade under covidpandemin dessa möjligheter? Istället löpte många människor risken att sjukdomen aldrig blev diagnosticerad. Ventrombosen hann vandra vidare med blodet med de värsta tänkbara följder, nämligen ond bråd död i form av lungemboli.
I artikeln i Norsk Legeforenings Tidskrift understryks med skärpa att det i ett skede då det utförs omfattande vaccinationer med nya vacciner är av yttersta vikt att både patienter och läkare är vaksamma. Misstänkta nya, oväntade och allvarliga biverkningar måste rapporteras. Och förstås åtgärdas.
Patient 3 …
… var en 26-årig amerikansk man, militärofficer till yrket, som kom in till akuten i juli 2021 med plötsliga kramper och ödem i högerbenet. Ett ödem är en svullnad som uppstår på grund av att det samlas vätska i vävnaderna.
25 dagar tidigare hade mannen fått sin första dos av Pfizer Biontechs covidvaccin utan att det hade lett till några synbara komplikationer.
Däremot hände det allvarliga saker sen han hade vaccinerats för andra gången med samma vaccin. Den andra dosen fick han 20 timmar innan han plötsligt drabbades av smärtor i benet. I likhet med patient 1 och 2 hade han aldrig varit sjuk i covid-19. Han hade inga underliggande sjukdomar. Han hade aldrig genomgått någon operation, upplevt något allvarligt trauma eller ens legat på sjukhus.
Han hade heller ingen förhistoria av blodproppar eller ärftliga koagulationsproblem. Han drack alkohol ”i sociala sammanhang”, som han uttryckte det, men medgav att han rökte en tredjedels till ett halvt paket cigarretter om dagen.
Trots att det handlade om en ung, fullt frisk och vältränad person drabbades han av djupa ventromboser på flera ställen i blodkärlen. Jag har gjort två illustrationer som på ett tydligt och dramatiskt sätt visar hur hela mannens cirkulationssystem förändrades på bara några få dagar från att ha varit helt friktionsfritt med gott blodflöde till att bli fullt av massiva blodproppar som hindrade blodet från att komma fram.
Den första schematiska bilden visar 26-åringens vener, markerade med blått på bilden, alltså ungefär så som hans blodkärl såg ut före attacken. Observera att den tecknade figuren på bilden inte är den 26-årige patienten utan en schematisk figur.
Men efter sina andra vaccinationsdos med Pfizers vaccin förändrades bilden dramatiskt. Flera av mannens vener från buken och nedåt var fulla av djupa ventromboser som täppte till hans livsviktiga blodkärl. Dessa tromboser har jag markerat med stora röda prickar:
Grafik: Elisabet Höglund Grundbild: Pinterest
Undersökningar visade att mannen hade drabbats av akuta massiva djupa ventromboser efter vaccination med Pfizers vaccin. Ultraljudsundersökning av båda benen och buken visade på omfattande tromboser i båda höftbensvenerna och i den yttre högre höftvenen. Tromboserna bredde sen ut sig till lårbensvenerna, knäledsvenen och vadvenen.
En datortomografiundersökning avslöjade bland annat en jättelik trombos i den vänstra levervenen, i båda inre höftbensvenerna och i de vener där tromboser redan hade upptäckts vid ultraljudet. Mannen behandlades med blodproppslösande medel – men bara en del av tromboserna löste upp sig.
Fortsatta datortomografier visade inga påvisbara förändringar av den svåraste och mest massiva djupa ventrombosen. Först 2 månader efter behandlingen började blodpropparna lösa upp sig och efter ytterligare 4 månader gav även blodpropparna i höftbensvenerna med sig.
Tvingades ta blodförtunnande medel under resten av sitt liv
Patienten skrevs ut men fick fortsätta behandlingen med propplösande medel under ytterligare 6 månader. Först efter 1 års behandling visade ett ultraljud att blodflödet i de större venerna var normalt igen. Däremot hade nya tromboser uppstått i de mera perifera grenarna av höger höftbensven.
Efter denna upptäckt rekommenderade läkarna den 26-årige patienten att äta blodförtunnande medel under resten av sitt liv.
Men lidandet för den unge mannen tog inte slut där. Bara 2 veckor senare återkom patienten med akuta smärtor i högerbenet trots att han hade fortsatt sin behandling med blodförtunnande medel. En datortomografi visade nya tromboser i venerna i benet. Efter 1-årsuppföljningen visade en datortomografi kroniska tromboser både i den yttre höftbensvenen och i den närmast liggande lårbensvenen.
Läkaren skrev ut ytterligare blodförtunnande medel för 4 månaders användning. De djupa ventromboserna återkom såvitt är känt inte efter det.
Bild: Björgells Akuta Sjukdomar
Vanligare med djupa ventromboser efter AstraZenecas och Janssens vacciner än efter Pfizers och Modernas vacciner
Jämfört med adenovektorvacciner som AstraZeneas och Janssens vacciner rapporterades det även fall fall där läkarna misstänkte samband mellan venös tromboembolism och mRNA-vacciner som Pfizer Biontech och Moderna. Så alla de stora vaccinerna visade sig kunna vara förknippade med ventromboser och lungembolier.
Jag skulle kunna ge ytterligare exempel på detta samband men nöjer med med att berätta vad som hände den 26-årige militärofficeren eftersom hans fall hade så många uppseendeväckande inslag.
Slutsats
Jag understryker än en gång det anmärkningsvärda i att en ung, fullt frisk och vältränad man på 26 år under flera års tid efter vaccinationen gång på gång drabbades av djupa ventromboser på flera ställen i underkroppen, inklusive benen, efter att ha vaccinerats med Pfizers vaccin. Dessa allvarliga biverkningar tvingade honom dessutom att acceptera en livslång förebyggande behandling med antikoagulerande läkemedel.
Och allt detta som en följd av en vaccinspruta som skulle förhindra att den unge mannen blev svårt sjuk i covid-19. Istället blev han svårt sjuk i venös tromboembolism med livslång behandling som följd. Det var väl inte riktigt så det var tänkt.
Blodproppar i lungorna (lungembolier) – den andra, men farligaste länken i kedjan ”djupa ventromboser + lungembolism = ond bråd död”
Jag övergår nu till den andra länken i kedjan ”djupa ventromboser ⇒ lungemboli”. Visserligen kan djupa ventromboser ställa till stor skada lokalt i den kroppsdel där de bildas eftersom de stoppar upp blodflödet i venerna. Men ännu värre är det om en trombos lossnar och vandrar vidare genom venen upp till lungorna. Då är risken för patienten betydligt större. Då kan blodproppen plötsligt bli livshotande.
Djupa ventromboser är därför en slags inkörsport till blodproppar i lungorna (lungembolier) eftersom det finns ett tydligt orsakssamband mellan dessa två sjukdomar. Detta blev världen varse när covidpandemin briserade och massvaccinationerna mot covid-19 inleddes vintern 2021.
Livshotande biverkning av AstraZenecas och Janssens vacciner.
En direkt livshotande biverkning av AstraZenecas och Janssens vacciner var just blodproppar i lungorna. En lungemboli uppstod när blodproppar fastnade i en eller flera av lungornas blodkärl och stoppade upp blodflödet till övriga delar av lungorna och till hjärtat.
Fastnar blodproppar/tromboser i båda lungorna kallas det dubbelsidig lungemboli.
Lungemboli – en potentiellt livshotande sjukdom.
Blodpropparna/embolierna ledde till att alveolerna, de små lungblåsorna, inte längre kunde syresätta blodet. Det ledde i sin tur till syrebrist, först i lungvävnaderna, sen i kroppens övriga vävnader och celler. Om kroppen inte fick syre stannade hjärtat och även hjärnan slutade att fungera.
Detta var liktydigt med en dödlig katastrof. Lungemboli kunde (och kan) alltså vara en livshotande sjukdom. Därför krävde den omedelbar medicinsk behandling..
Riskfaktorer bakom lungemboli.
Utöver själva infektionen covid-19 och vaccinerna mot covid-19 finns ett antal andra riskfaktorer bakom denna allvarliga sjukdom. I nedanstående bild räknar jag upp några av dem:.
Förutom AstraZenecas vaccin följde samma risker även med det amerikanska Janssens vaccin. Senare har man även hittat fall av lungemboli som har varit kopplade till framförallt Pfizers covidvaccin men också några enstaka fall i andra delar av världen som var kopplade till Modernas vaccin.
Vissa människor är på grund av ärftliga faktorer mer benägna än andra att drabbas av blodproppar i lungorna och på andra ställen i kroppen. Även livsstilsfaktorer spelar en viktig roll – liksom sjukdomar som cancer och olika hjärtsjukdomar.
Symptom vid lungemboli
Precis som vid djupa ventromboser kunde symptomen vid lungemboli ibland vara så diffusa att sjukvården inte tog dem på allvar. Detta kunde få allvarliga konsekvenser under pandemin eftersom lungembolin då inte blev behandlad.
Det fanns emellertid ett antal symptom som inte gick att ta miste på och som man själv som patient borde ha varit uppmärksam på för att kunna söka vård i tid. Dessa symptom var bland andra:
Eftersom symptomen vid lungemboli ofta var svårtolkade fanns det under pandemin ett antal patienter med potentiellt dödlig lungemboli som gång på gång sökte vård utan att få rätt diagnos – eller ingen diagnos alls – och därmed heller ingen behandling.
Slutsatsen är att det under de första åren av pandemin fanns ett betydande mörkertal när det gällde antalet fall av vaccinrelaterad lungemboli. I det fördolda fanns det människor som insjuknade och kanske till och med avled av blodproppar i lungorna utan att ha fått vare sig någon diagnos eller någon behandling. Sjukdomen registrerades då heller inte som en biverkning av ett covidvaccin.
Läkarna trodde inte på mig
Ett exempel på detta var jag själv, som drabbades av en blodpropp i lungan tolv dagar efter det att jag hade fått min första dos av AstraZenecas vaccin den 6 april 2021. Trots att jag hade alla de typiska symptomen på lungemboli trodde inte läkarna på Karolinska i Huddinge på mig. Det var en underlåtenhetssynd som jag både då och efteråt var mycket upprörd över.
Med tanke på att min lungemboli inträffade exakt under den tid (vårvintern 2021) då turbulensen och paniken kring vaccinerna och oron för eventuella biverkningar var som värst, borde läkarna har varit ännu mer aktsamma, ännu mer observanta och ta patienternas oro på ännu större allvar. Det hade varit bättre att registrera en biverkning för mycket än en för lite.
De ansvariga ville inte kännas vid att det fanns biverkningar
Istället upplevde jag motsatsen. Det kändes som om varken de ansvariga myndigheterna eller sjukvården ville kännas vid att det kunde existera allvarliga biverkningar av vaccinet. De blundade för sanningen. Denna potatis var för het för att ta i. Därför blev jag aldrig undersökt, diagnosticerad eller behandlad. Mitt fall registrerades heller inte som en biverkning av covidvaccinet. Tack och lov tog min kropp hand om blodproppen själv och såg till att den löstes upp.
Jag gjorde efteråt ingen anmälan till Läkemedelsverkets biverkningsregister, vilket jag borde ha gjort. Då skulle min biverkning i alla fall ha funnits med som en siffra bland alla andra siffror. Det hade inte förändrat något men jag själv skulle ha känt mig nöjdare.
Man kan därför säga att jag kom att ingå i det s k mörkertalet. Jag utgår ifrån att jag inte var ensam där.
Bagatelliseringen av vaccinernas biverkningar var uppenbar – inte minst i Sverige – trots alla uppmaningar att hissa röd flagg om nya biverkningar av vaccinerna upptäcktes
Som jag har antytt tidigare fanns det i Sverige – men även i andra länder – en uppenbar motvilja hos ansvariga myndigheter och hos vissa läkare och forskare att tala högt om biverkningar av vaccinerna. Man spelade hellre ner riskerna. Detta av rädsla för att människor skulle vägra vaccinera sig mot covid-19 – något som skulle kunna få förödande konsekvenser.
Läkare och forskare varnade
Vissa vaccinbiverkningar registrerades överhuvudtaget inte
Vaccinerna framtagna under kort tid och under extrem stress
När massvaccineringarna mot covid-19 inleddes i början av 2021 handlade det om nya och helt oprövade vacciner som sprutades in i deltamuskeln på folks överarmar. Vaccinerna var framtagna under mycket kort tid och under extrem stress och press. Därför var det ingen från början som hade en aning om vilka biverkningar vaccinerna kunde ha.
Som jag skrev i ett tidigare inlägg förvandlades vi alla över en natt till försökskaniner med uppgift att testa de nya okända vaccinerna samtidigt som vi hoppades att de skulle ge oss ett fungerande skydd mot den nya pesten. Det gjorde de i regel också – trots att vaccinerna ibland förde med sig allvarliga – ibland dödliga – biverkningar, kanske sällsynta men dock biverkningar.
Bakom varje biverkning fanns en människa
De flesta experter underströk att allvarliga biverkningar efter covidvaccinerna var sällsynta, milda och snabbt övergående – särskilt om man ställde dem i relation till det enorma antal vaccindoser som administrerades under den här tiden.
Detta är sant men det betyder inte att biverkningarna fick negligeras. Bakom varje biverkning fanns ju en människa vars liv måste räddas oavsett om hon hade drabbats av covid-19 eller av en biverkning av vaccinet mot covid-19 – en oförutsedd och djupt olycklig paradox!
Stor svensk studie: ”Lungemboli – en ofta rapporterad misstänkt biverkning i Sverige …”
En av de många medicinska artiklar jag har läst och fastnat för skrevs i slutet av november 2024 av Björn Zethelius, docent och forskare vid Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap vid Uppsala universitet och dennes medarbetare. Artikeln hette ”Lungemboli efter SARS-CoV-1-vaccination” och var publicerad på internationella medicinska fora. Inledningsvis konstaterade Uppsalaforskarna:
”Under covidvaccineringarna i Sverige mellan 2021 och 2022 inrapporterades ofta lungemboli spontant till Läkemedelsverket som en misstänkt akut och allvarlig biverkning.”
Långa köer av människor som väntade på att bli vaccinerade kunde ses över hela världen, inte minst i Sverige. Bild: Istockphoto.com/köpt bild OBS: Personerna på bilden har inte med sammanhanget att göra.
Jaha, men ingen visste h u r stor omfattningen var. Därför startade Zethelius och hans medarbetare en studie för att utröna den verkliga omfattningen av lungemboli bland vaccinerade svenskar. Studien sträckte sig över en period på två år, från den 27 december 2020 till och med den 31 december 2022, alltså ett mycket ambitiöst upplägg
Alla vaccinerade mellan 18 – 84 år omfattades av studien
”… men det fanns inget starkt samband med covidvaccinerna”
Slutresultatet av studien som de svenska forskarna kom fram till blev emellertid att ”det inte fanns något starkt samband mellan covid-19-vacciner och lungemboli i Sverige”.
Det var i och för sig ingen överraskande slutsats eftersom det var den gängse slutsatsen inom forskningen kring biverkningar av covidvaccinerna, framförallt i västvärlden. Björn Zethelius var alltså inte den ende som spelade ner riskerna med vaccinet.
Men när jag själv gick igenom resultatet av hans studie såg jag hur en annan bild började tona fram. De hårda fakta som presenterades i studien när det gällde situationen i Sverige talade som jag ser det ett annat språk. I själva verket var det tusentals människor i det här landet som under pandemin hade drabbats av lungemboli kopplad till covidvaccinerna. Det handlade enligt studien om inte mindre än 12 456 redovisade fall.
I själva verket kan det ha handlat om många fler eftersom vi vet att mörkertalet för den här sortens biverkningar var stort. Så här såg utfallet av den svenska studien ut:
.
Många fall av tydliga samband mellan vaccin och lungemboli
Antalet fall ökade med stigande ålder
.
.
Män drabbades oftare än kvinnor av lungemboli – men bara upp till 75 års ålder!
.
Genomsnittsåldern för dem som insjuknade i covidrelaterad lungemboli var 66.8 år. Det var alltså en biverkning som i första hand drabbade äldre människor.
.
Det ena exemplet efter det andra av ökad förekomst av lungemboli
.
Ökad förekomst av lungemboli (LE) hos stora grupper i Sverige
Lungemboli – en biverkning som främst drabbade de äldre
.
1. Patientunderlaget i studien var ofullständigt
.
Av studien framgår att det patientunderlag som forskarna använde sig av var ofullständigt, något som de själva medger.
Det fanns också en risk att patientunderlaget påverkades av en felklassificering av lungemboli när det gällde vaccinerade och ovaccinerade personer. Denna felklassificering kunde få betydelse om den vaccinerade gruppen var mer benägen att söka sjukvård och därmed hade större möjligheter att få en diagnos på lungemboli än den ovaccinerade gruppen.
.
Också här kan det kvarstå oklarheter i resultatet även om det gjordes efterkontroller.
.
2. Alla riskfaktorer fanns inte med i de nationella registren
3. Lungemboli kopplad till graviditet ”gick inte att analysera”
.
.
En viktig grupp som helt saknades i patientunderlaget var gravida kvinnor och deras sjukdomar. Orsaken var enligt forskarna att lungemboli kopplad till graviditet inte var möjlig att analysera eftersom de ”specifika diagnoskoderna” inte var tillgängliga för forskarna! Hoppsan!
Diagnoskoder är verktyg som sjukvården använder sig av för att kunna gruppera och identifiera olika sjukdomar, symptom, störningar av skilda slag, psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar, negativa effekter av läkemedel, förgiftningar, ja allt – men inte graviditet och de sjukdomar som kan följa av graviditet. Möjligen kan det bero på att graviditet inte anses vara någon sjukdom.
.
.
Att gravida kvinnor saknades i underlaget var en stor brist eftersom det under den här långa undersökningsperioden sannolikt fanns kvinnor som var gravida och som kanske drabbades av lungemboli efter vaccinering mot covid-19. Men dessa fall uteslöts ur undersökningen – av några slags administrativa skäl!
.
Graviditet – viktig riskfaktor bakom lungemboli
.
Hur många dessa fall var är omöjligt att säga men det är inte ovanligt att kvinnor i barnafödande ålder är gravida och att gravida kvinnor ofta är särskilt utsatta för vissa sjukdomar, t ex blodproppar. Många studier har visat att graviditet är en vanlig och allvarlig riskfaktor för just lungemboli – men detta samband lyckades Uppsala-forskarna inte fånga upp i sin studie.
Att gravida kvinnor inte fanns med i patientunderlaget är djupt otillfredsställande, för att inte säga skandalöst, eftersom det riskerade att påverka slutresultatet i snedvridande riktning.
.
.
I Sverige finns det idag nästan 70 000 diagnoskoder för olika sjukdomstillstånd. Uppenbarligen hittade forskarna ingen kod för sjukdomar kopplade till just gravida kvinnor, vilket förstås är anmärkningsvärt.
.
4. Tillgång till administrativa data om graviditeter saknades
.
Enligt forskarna fanns det dessutom inte tillgång till information om data som gällde graviditeter eller förhållanden som var relaterade till barnafödande. Även detta försvagade slutresultatet av studien eftersom det är känt att graviditet och barnafödande kan vara viktiga riskfaktorer bakom sjukdomar som just lungemboli och andra sorters blodproppar.
.
5. Snäv definition av vad som var lungemboli
.
Definitionen av vad som ”godkändes” som lungemboli var dessutom alldeles för snäv. Som jag redan har påpekat var det bara två kategorier patienter som kom ifråga för att få ingå i studien, nämligen a) patienter som var utskrivna från slutenvård på sjukhus med diagnosticerad lungembolism och b) patienter som hade besökt specialiserad öppenvård och fått lungemboli som huvuddiagnos.
.
De som inte uppfyllde dessa krav, t ex de som själva hade anmält sin biverkning efter vaccinationen mot covid-19 utan att ha haft någon kontakt med sjukvården, togs inte med i underlaget. Dessa personers sjukdom ”fanns ju inte”.
Det kan också handla om personer som hade sökt sjukhusvård för symptom på lungemboli kort tid efter en vaccination men som aldrig fick någon diagnos. De läkare som dessa patienter hade haft kontakt med hade misslyckats med att ställa diagnosen lungemboli eftersom de var osäkra på om patienterna verkligen led av lungemboli.
Det var självklart en allvarlig försummelse med tanke på vilka konsekvenser det kunde få om en allvarlig lungemboli inte blev diagnosticeras eller behandlad.
.
Lungemboli kunde lätt förväxlas med andra sjukdomar
.
.
Symptomen på lungemboli kunde ibland vara vaga och lätta att förväxla med andra sjukdomar med liknande symptom. Det kunde drabba personer med misstänkt lungemboli svårt. De fick ju varken diagnos eller adekvat behandling för sin sjukdom, något som ibland kunde få fatala konsekvenser.
Alla dessa faktorer bidrog självfallet till att många fall av lungemboli helt enkelt ”föll bort” från den svenska studien, något som sannolikt ökade på mörkertalet.
6. Stor underrapportering av biverkningar
Det visade sig åtskilliga gånger under de här åren att underrapporteringen av vaccinbiverkningar var stor.
Det ledde till att mörkertalet växte när det gällde dessa biverkningar, ett mörker som sannolikt aldrig kommer att skingras. Det är för sent nu.
”Det var de äldre som drev fram de höga antalet fall av lungemboli efter de inledande vaccineringarna”, skrev de svenska forskarna
Ett påstående i Uppsala-rapporten som jag reagerade starkt på var att forskarna hävdade att det ökande antalet fall av lungemboli efter de första vaccindoserna berodde på att Sverige i sin vaccinationsstrategi hade valt ut och prioriterat de sköraste och mest riskutsatta grupperna, nämligen de äldre. Det var alltså de äldre som ”drev fram” det ökande antalet fall av lungemboli.
”En ökning av risken för lungemboli efter vaccination med dos 1 och 3 av Pfizers vaccin drevs även den fram av äldre människor som tillhörde riskgrupperna”, skrev forskarna. Därför kunde en så kallad ”urvalsbias” inte uteslutas.
Med ”urvalsbias” menas att om urvalet av patienter gjorde att en viss grupp (i det här fallet de äldre) blev överrepresenterad fanns risken att urvalet blev snedvridet. Det kunde i sin tur leda till att resultatet av hela studien blev förvirrande och kanske direkt felaktigt.
Ville forskarna skuldbelägga de äldre?
Man får nästan intrycket att forskarna ville skuldbelägga de äldre eftersom de ”drev fram” ett ökat antal fall av lungemboli – som om de äldre skulle ha gjort det med avsikt. Så var det naturligtvis inte. Det står ju varje land fritt att prioritera vilka grupper landet vill när en massvaccination ska organiseras.
Som lekman och journalist reagerade jag negativt de svenska forskarnas sätt att uttrycka sig i rapporten. Jag är medveten om att alla forskare är måna om att göra de rätta avvägningarna när det gäller urval av deltagare som ska ingå i en viss studie. Detta för att upprätthålla balansen så att ingen enskild grupp blir överrepresenterad och därmed snedvrider slutresultatet.
Men forskarnas sätt att uttrycka sig var sådant att det lätt kunde misstolkas.
I det här fallet handlade ju forskningsstudien om att ta reda på hur många människor som faktiskt hade insjuknat i lungemboli i samband med att de hade blivit vaccinerade mot covid-19. Om det nu var så att de äldre, när vaccinationerna inleddes, utgjorde en större grupp än människor i yngre åldrar så speglar ju detta bara hur det låg till rent faktiskt. Det handlade inte om någon överrepresentation i statistisk bemärkelse utan om att Sverige hade valt en viss strategi för vaccinationerna, nämligen att ge de äldre ett så snabbt skydd mot covid-19 som möjligt – kanske på bekostnad av de yngre.
Det kunde ju faktiskt ha varit så att den äldre åldersgruppen inte bara löpte större risk än yngre att drabbas av svår covid-19 utan att de äldre också var mer riskutsatta när det gällde att insjukna i biverkningen lungemboli.
Hur som helst borde en eventuell obalans ha återställts med tiden. Studien löpte ju under två år. Under den tiden borde den här sortens skevheter ha rättats till av sig själva eftersom det ju bara var i inledningsskedet av vaccinationerna som de äldre prioriterades.
Forskarna medgav att studieresultatet kunde vara ”bias”, alltså snedvridet eller felaktigt
Ändå ägnade sig de svenska forskarna åt självkritik och ifrågasatte delvis sina egna forskningsresultat. De erkände i sin rapport att det inte kunde uteslutas att det fanns en s k ”selection bias” i studien, alltså en ”urvalsbias”, som gällde de äldsta som vaccinerades först. Så här skrev de:
”Thus ”selection bias” affecting our analyses cannot be ruled out”
Enligt forskarna kunde det handla om ”bias”. Bias är ett engelskt ord som på svenska är synonymt med ”snedvridning”, ”partiskhet”, ”vinkling”, ”egenintresse”, ”obalans”, ”felaktighet”, ”avvikelse” eller ”fördom”. Det finns till och med ett begrepp inom forskningen som heter ”forskningsbias”, något som är djupt förkastligt eftersom den påverkar tillförlitligheten hos ett forskningsresultat.
Ett snedvridet urval, s k ”selection bias”, i en forskningsstudie är en styggelse eftersom den kan leda till osanna slutsatser och felaktiga tolkningar av sanningen/verkligheten. Slutresultatet blir missvisande, något som gör undersökningen värdelös. Jag är dock inte övertygad om att det var så i det här fallet.
Orsakerna till ”forskningsbias” kan också vara metodfel i forskningen, fel i de data som forskningen har baserats på eller att forskarnas egna åsikter, sympatier, intressen eller förutfattade meningar spelade in och påverkade slutresultatet i alldeles för hög grad. Syftet var i så fall att risken för lungemboli efter covidvaccination i Sverige skulle framstå som så lågt som möjligt.
Självklart behöver man inte ägna sig åt den här sortens konspirationsteorier. Det räcker gott och väl att beakta konsekvenserna av de andra brister som fanns i underlaget för den här studien och som jag redovisat ovan. Men man kan aldrig vara helt säker.
Bild: Istockphoto.com/köpt bild
”Bias” kan också vara en undermedveten fördom där forskare utan att själva inse det gynnar vissa resultat eller tolkar data på ett sätt som bäst överensstämmer med deras egna förutfattade meningar och fördomar.
Min slutsats: ”Mörkertalet när det gällde lungemboli kopplad till covidvaccinet var sannolikt stort i Sverige”
Den här forskningsstudien (men även andra iakttagelser som jag har stött på i mitt arbete) tyder på att mörkertalet när det gäller lungemboli förorsakad av covidvaccin kan ha varit stort inte bara i Sverige utan även i andra länder. Eftersom viktiga patientgrupper inte fanns med i underlaget för studien blev sannolikt resultatet att det verkliga antalet fall av lungemboli kopplade till vaccinet inte räknades in.
Även om den här sortens patientstudier aldrig kan bli hundraprocentigt exakta så gör de stora bristerna i underlaget att det kan bli svårt att dra några säkra slutsatser av resultatet. Eftersom Uppsala-forskarnas egna slutsatser dessutom var vaga samtidigt som de exempel de presenterade var klara och konkreta kan man ha skäl att misstänka att forskarna var angelägna om att komma fram till ”rätt” slutsats, det vill säga att allvarliga biverkningar av covidvaccinerna var sällsynta och obetydliga.
Bild: IStockphoto.com/köpt bild
Lungemboli orsakad av covidvaccin rapporterades från många länder – och ju fler som vaccinerades desto fler fall upptäcktes
Lungemboli och djupa ventromboser är sjukdomar förenade med hög dödlighet. Sjukdomarna har tidigare varit vanligast i västvärlden men i en studie från Sydkorea från 2023 konstaterades att lungemboli och djupa ventromboser nu var på väg att bli allt vanligare även hos den sydkoreanska befolkningen.
I den sydkoreanska studien slogs fast att lungemboli var en allvarlig sjukdom som i värsta fall kunde leda till döden. De första fallen var förknippade med AstraZenecas vaccin medan det tidigt slogs fast att det inte fanns ett lika tydligt samband mellan lungemboli och Pfizers vaccin.
Det skulle senare visa sig att den slutsatsen var felaktig. Framförallt Pfizers vaccin visade sig allt oftare ha lungemboli och djupa ventromboser som allvarliga biverkningar.
”En anmärkningsvärd ökning av antalet fall av lungemboli efter dos 1 av Pfizers vaccin bekräftades”
Fortfarande var dock AstraZeneca det ”farligaste” vaccinet utifrån det här perspektivet. Enligt den Europeiska Databasen för Läkemedelsbiverkningar, EudraVigilance, förorsakade AstraZenecas vaccin mer än fyra gånger fler fall av lungemboli i Europa än Pfizers vaccin. Trots det slog författarna bakom den sydkoreanska studien fast att Pfizers vaccin allt oftare var boven i dramat.
”En anmärkningsvärd ökning av antalet fall av lungemboli efter dos 1 av Pfizers vaccin bekräftades,” stod det i den sydkoreanska rapporten.
I sin studie redovisade forskarna bland annat landets först upptäckta fall av lungemboli kopplat till covidvaccin. Så här redovisade de denna extremt allvarliga händelse:
Detta var ett synnerligen allvarligt fall av lungemboli där patienten var en hårsmån från döden. Hans fall var dock inte unikt. Jag har gått igenom ett stort antal medicinska artiklar från olika länder och hittat fall efter fall av allvarliga och dödliga exempel på blodproppar i lungorna. Blodpropparna misstänktes vara kopplade till covidvaccinerna.
Före vaccinationerna var de flesta patienterna fullt friska och led inte av några underliggande sjukdomar. De hade heller ingen förhistoria av lungemboli eller andra blodproppar. Dessutom fanns det alltid ett tidssamband mellan själva vaccinationen och sjukdomen.
Bild: Istockphoto.com/köpt bild
Lungemboli var bara en av flera allvarliga biverkningar där covidvaccinet triggade fram svåra tromboser (stora blodproppar) även på andra platser i kroppen. Lungemboli var (och är fortfarande) ofta en följd av en djup ventrombos i t ex ett ben men lungemboli visade sig också kunna vara en spontan och isolerad händelse som uppstod inne i själva lungan utan vara någon ”avknoppning” av en djup ventrombos.
Det första fallet som beskrevs i den amerikanska rapporten gällde en 65-årig kvinna som 2021 sökte läkarvård för akuta andningssvårigheter två veckor efter den andra dosen av Pfizers vaccin. Hon hade så svårt att andas att hon inte kunde gå från ett rum till ett annat, något hon aldrig tidigare hade upplevt. Kvinnan hade ingen historia av djupa ventromboser eller lungemboli. Hon använde inte östrogen och hade varit icke-rökare i hela sitt liv.
En datortomografiundersökning visade att hon hade drabbats av en s k sadellungemboli. Det är ett livshotande tillstånd och beror på att en stor blodpropp har fastnat på den plats där den stora lungarärten delar upp sig i två flöden. Blodproppen hindrar därför blodflödet till båda lungorna. Var fjärde patient som drabbas av sadellungemboli avlider omedelbart.
.
Det finns inga uppgifter om att kvinnan skulle ha avlidit men hon drabbades samtidigt av en utvidgning av hjärtats högra kammare, ett tillstånd som även det kan vara dödligt.
62-årig kvinna med massiv lungemboli fick 8 hjärtstopp på sjukhuset men återupplivades varje gång. Överlevde hon? Fortsätt och läs!.
En 62-åriga kvinnan från North Carolina fördes med ambulans till Wake Forest Baptist Hospital i Winston-Salem, North Carolina, med livshotande hjärtstopp, en s k PEA (Pulseless electrical activity arrest). Kvinnan led sen tidigare av för högt blodtryck, diabetes, en sjukdom i hjärtats kranskärl och en godartad paragangliom, alltså en slags neuroendokrin tumör.
Den sortens hjärtstopp som den här kvinnan drabbades av har normalt mycket dålig prognos. Bara mellan 2 och 5 procent av patienterna överlever om de inte snabbt kommer till sjukhus.
Den 62-åriga kvinnan hade strax innan fått sin andra spruta med Pfizers vaccin. Hon hade mått bra strax efter vaccinationen men drabbades plötsligt av andnöd, kallsvettning och sänkt medvetandegrad. Ambulans tillkallades. När ambulanspersonalen anlände till kvinnans bostad märkte de att hon saknade puls. Man satte omedelbart igång hjärt-lungräddning och fick igång hjärtat igen.
Massiv lungemboli och begynnande hjärtsvikt
Under transporten till sjukhuset förlorade kvinnan puls ytterligare två gånger men återupplivades båda gångerna. Sen hon hade anlänt till akuten fick hon hjärtstopp ytterligare fem gånger men återfick varje gång normal sinusrytm efter hjärt-lungräddning.
En datortomografiundersökning av kvinnans bröstkorg och huvud visade att hon hade drabbats av massiv lungemboli med tydliga tecken på begynnande hjärtsvikt.
Kvinnan fördes till hjärtintensiven där hon kopplades till en ECMO-maskin. ECMO betyder Extrakorporeal membransyresättning och är en slags hjärt-lungmaskin, en livsuppehållande anordning som helt tar över hjärtats och lungornas arbete, reglerar syre- och koldioxidhalten i blodet och ser till att blodet cirkulerar normalt i kroppen. På det sättet får hjärta och lungor vila hos en svårt sjuk patient.
Men situationen förvärrades för kvinnan. Hon drabbades av en massiv inre blödning som följdes av en s k hypovolemisk chock. Det är ett akut tillstånd där kroppens organ och vävnader inte får tillräckligt med blod på grund av den inre blödningen. Det saknades helt enkelt blod, något som ledde till att organen slutade att fungera.
Kvinnans liv gick inte att rädda
Läkarna förstod i det ögonblicket att kvinnans liv inte gick att rädda. ECMO-maskinen kopplades bort. En stund senare avled kvinnan.
Det här är ett skrämmande exempel på vad som hände en människa som efter vaccinering mot covid-19 drabbades av lungemboli som i sin tur ledde till så svåra komplikationer att kvinnan avled. Varken den 62-åriga eller den 65-åriga amerikanska kvinnan, som jag berättade om tidigare, hade någon bakgrundshistoria av blodproppar eller koagulationsproblem. Ingen hade heller genomgått någon längre period av stillasittande eller sängliggande. De åt heller inga läkemedel som kunde trigga fram blodproppar.
Men den viktigaste faktor som de hade gemensamt var att de var vaccinerade mot covid-19 med Pfizer-Biontechs vaccin.
Han tackade sina läkare för att de räddade hans liv
Citatet ovan är hämtat från en brittisk rapport från 2021 om en man i 60-årsåldern som kom till sjukhus med dubbelsidig lungemboli efter att ha insjuknat i VITT (vaccinutlöst trombotisk trombocytopeni = en mycket allvarlig biverkning som jag beskrivit i ett tidigare inlägg). När covidvaccinet kom in i kroppen överreagerade immunförsvaret och började bilda antikroppar för att förinta de egna blodplättarna istället för coronaviruset, något som samtidigt ledde till svåra, för att inte säga dödliga blodproppar.
Mannen hade fått sin första dos av AstraZenecas vaccin 13 dagar innan han i livshotande tillstånd togs in på sjukhus. Trots hans allvarliga sjukdomar blev han botad och tackade sina läkare med ovanstående rörande rader.
Brittiska Läkemedelsverket medger: Så många insjuknade eller avled Storbritannien av bland annat lungemboli
Det var sällan som läkemedelsmyndigheterna under pandemin öppet erkände hur många människor som hade drabbats – och i vissa fall avlidit – av en viss vaccinbiverkning. I Sverige har i princip alla myndigheter talat tyst om biverkningar och ännu tystare om dödsfall som en följd av biverkningar. Men i juli 2022 bestämde sig det brittiska läkemedelsverket MHRA för att öppet svara på frågor om detta från en envis journalist.
Så här uttryckte sig en tjänsteman vid MHRA:
”We can confirm that 71 reports of venous thromboembolic events that reported a fatal outcome were received betweeen 01/04/2020 and 31/03/2022 …”
Översättning: ”Vi kan bekräfta att 71 rapporter om venösa blodproppsembolier med dödlig utgång togs emot mellan den 1 april 2020 och den 31 mars 2022 …”
I nedanstående skylt redovisar jag vilken information från MHRA som den brittiske journalisten fick:
Det brittiska läkemedelsverket hävdade samtidigt – som så många andra myndigheter har gjort både före och efteråt – att det inte behövde vara vaccinet som hade orsakat dessa människors sjukdom och död. De kunde ha dött av någon annan underliggande åkomma. Vilken åkomma det handlade om hade man däremot inte tagit reda på.
Samtliga patienter hade vaccinerats med AstraZenecas vaccin som var känt för att kunna framkalla blodproppar
I alla de 3 632 brittiska fallen hade patienterna vaccinerats med AstraZenecas vaccin strax innan de drabbades av venösa blodproppar, ett vaccin som det redan fanns tiotusentals bevis för kunde vålla just allvarliga blodproppar och embolier.
Uppenbarligen hade sjukhusen i Storbritannien inte brytt sig om att obducera de avlidnas kroppar. Hade man gjort det skulle det ha gått att fastställa en säker dödsorsak. Men intresset för det var kanske inte så stort.
Dessutom anser jag att antalet insjuknade resp. avlidna som det brittiska Läkemedelsverket bekräftade 2022 låter väldigt lågt, särskilt med tanke på att det handlade om en period på två år och särskilt som det i andra länder hade rapporterats betydligt fler fall av liknande biverkningar.
Siffrorna kunde helt enkelt inte stämma, i synnerhet inte om man jämför med de siffror som den svenska studien kom fram till. I Storbritannien finns det 68 miljoner invånare, i Sverige 11 miljoner.
Nästa inlägg: Allvarliga hjärtkomplikationer efter vaccinering
I mitt nästa inlägg kommer jag att ta upp allvarliga hjärtsjukdomar som under pandemin visade sig vara biverkningar av vacciner mot covid-19. Det handlar om akuta hjärtstopp, allvarliga störningar i hjärtrytmen, förmaksflimmer med mera. Jag kommer också att redovisa de olika former av strokes och hjärnblödningar som i vissa fall visade sig vara relaterade till vaccinerna.
Men det kan hända igen
.