Vi har nu gått in på det femte dygnet av USA:s och Israels samordnade bombattacker mot militära och politiska mål i Iran. Det finns inget som tyder på att USA och Israel har planer på att avsluta attackerna. Tvärtom.

Idag blev det känt att Israels militära styrkor IDF i måndags bombade en tidigare hemlig iransk kärnkraftsanläggning. Anläggningen heter Natanz nuclear site och ligger utanför staden Isfahan i Iran.

Det finns bildbevis på att kärnkraftsanläggningen blev tämligen svårt skadad av de israeliska bombningarna. I söndags och måndags tog företaget Vantor Geospatial Intelligence satellitbilder av anläggningen. Av bilderna framgår det tydligt att byggnaderna nyligen hade skadats av bomber.

Atomenergiorganet IAEA i Wien har också bekräftat att anläggningen uppvisar färska bombskador. De båda bilderna ovan är tagna före och efter bombningarna. Den övre bilden togs i söndags. Då var anläggningen oskadd och intakt.

När anläggningen filmades i måndags kunde man tydligt se att den hade skador som inte hade setts på den bild som togs dagen innan.

En betydligt mera hjärtskärande händelse ägde dock på tisdagen rum i staden Minab i den sydliga provinsen Hormozgan. Då begravdes de närmare 180 dödsoffer, framförallt små skolflickor, som massakrerades när USA eller Israel (oklart vem) i lördags avlossade missiler mot en flickskola i staden, en händelse som har gett upphov till hårda protester över stora delar av världen.

Vid attacken dödades både de unga eleverna och deras lärare. Skolan hette Shajarah Tayyebeh lågstadieskola.

President Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyau har hela tiden sagt att deras mål med bombningarna är att slå ut politisk och militär infrastruktur, vapentillverkning, industrier och andra faciliteter som den iranska regimen nyttjar för att kunna upprätthålla sitt förtryck av det iranska folket.

Bombningen av skolan (det kan till och med handla om två skolor) i Minab visar att dessa målsättningar hos angriparna bara är struntprat. Varken USA eller Israel drar sig för att begå folkmord och mord på oskyldiga barn för att uppnå sina militärstrategiska mål.

Protesterna från omvärlden mot den här massakern har inte låtit vänta på sig. FN:s höga kommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk krävde på tisdagen att massakern på skolan måste utredas.

”Attacken kan handla om en krigsförbrytelse”, sa han enligt nyhetsbyrån AP. ”Jag kräver en snabb, opartisk och grundlig utredning av den här händelsen”.

Samtidigt beskrev talespersonen för FN:s kontor för mänskliga rättigheter i Genève Ravina Shamdasani attacken så här:

”It is an horrific incident!”

Attacken fördömdes också av FN-organet UNESCO som är FN:s fackorgan för samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. UNESCO:s budskap lät så här:

”Att attackera en utbildningsinstitution eller ett sjukhus eller någon annan civil inrättning är ett krigsbrott enligt internationell humanitär rätt.”

Även Högkvarteret för Mänskliga Rättigheter i Iran har fördömt attacken mot flickskolan.

Men det som för mig personligen var mest gripande var en intervju i en podcast publicerad på Facebook med FN:s tidigare vapeninspektör Scott Ritter. Ritter var tidigare en mångårig underrättelseofficer i den amerikanska marinkåren. Han anställdes sedan av FN för att delta i vapeninspektionerna i Irak mellan åren 1991 och 1998. Numera är han författare och regissör.

I intervjun uttrycker han sin förtvivlan över att USA har mage att bomba en skola där unga oskyldiga fickor får sin undervisning.

”Vad i Guds namn kan få oss att bomba två flickskolor? Vi bombade två skolor dit flickornas mamma hade skickat dem den här morgonen. De trodde inte att det innebar någon risk för flickorna att gå till skolan för Marco Rubio (USA:s utrikesminister, min anm.) har ju sagt att han ska resa till Iran. Ändå bombar vi dessa skolor och dödar hundratals små barn.”

”Jag vet hur det här fungerar. Jag har arbetat inom det militära för att få min försörjning. Jag vet att ma inte får göra den här sortens misstag.”

Vem var det då som bestämde att missilerna skulle avfyras mot de här skolorna? Varken USA eller Israel vill ta på sig ansvaret för massakern. Enligt Israels armé IDF har inte Israel varit med om att skicka ner några missiler i det här området.

Omständigheterna kring de här attackerna är med andra ord mycket oklara. Och det finns bortförklaringar. USA och Israel hävdar att det kan ha handlat om en iransk missil som förirrat sig och av misstag råkat träffa flickskolan. I närheten av en av skolorna ligger en marinbas som tillhör det iranska revolutionsgardet. Denna marinbas ska enligt vittnesuppgifter ha blivit bombad.

Men knappast av Iran.

Jag har inte sett att Donald Trump skulle ha kommenterat den här blodiga attacken mot de iranska flickskolorna. Däremot förklarade han vid en presskonferens i Vita huset på tisdagen att USA kommer att bryta alla handelsförbindelser med Spanien.

”Vi vill inte ha något med Spanien att göra”, fräste en ursinnig Donald Trump på presskonferensen. ”Spanien har inte tillåtit USA att använda deras flygbaser i samband med attackerna mot Iran.”

Spanien har dessutom som ett av få länder inom EU protesterat mot USA:s bombningar av Irak. Spaniens premiärminister Pedro Sanchez, partiledare för det spanska socialistpartiet PSOE, har hänvisat till att den här sortens attacker är ett brott mot folkrätten och mot mänskliga rättigheter.

Pedro Sanchez är enligt min mening en politiker med ryggrad. Han följer aldrig med strömmen. Han gömmer sig inte bakom andra politiska ledare inom EU. Spanien går sin egen väg.

Det är modigt. Nu har Sanchez genom att ta avstånd från attackerna mot Iran visat att man vågar göra sig ovän med Donald Trump. Det är inte många europeiska ledare som vågar detta.

Jo, förresten, en till. På tisdagen förklarade Frankrikes President Emanuel Macron att även Frankrike fördömer bombningarna i Iran. Nu är det alltså två EU-ledare som har vågat mopsa upp sig mot Trump.

På det sättet behöver inte Pedro Sanchez stå där ensam och ta emot förolämpningar av USA:s president.