Äntligen är påskhelgen över.

Årets påskhelg har känts som en enda oändlig  l-å-n-g-f-r-e-d-a-g. För oss karantänsmänniskor har det varit extra jobbigt eftersom Folkhälsomyndigheten inte anordnade någon TV-sänd presskonferens vare sig på påskafton eller påskdagen. Idag på annandag påsk återupptogs de dock igen. FHM:s dagliga presskonferenser har, hur märkligt det än kan låta, varit dagens höjdpunkt i dessa coronatider, i alla fall för mig. Det säger en del om tillståndet i nationen.

Nu så här en och en halv månad in i pandemin kan det vara läge för några historiska tillbakablickar. Eftersom jag själv är historiker från början tycker jag alltid att man ska sätta in nutida händelser i bredare historiska perspektiv. Man har alltid något att lära av historien.

Coronakrisen i världen är – hur allvarligt den än tycks vara – bara en västanfläkt jämfört med de enorma pandemier som världen har drabbats av under århundradenas lopp. Jag ska bara göra två jämförelser med dagens coronapandemi: Digerdöden i mitten av 1300-talet och Spanska sjukan 1918-1920.

Digerdöden – eller svarta döden som den också kallades i vissa länder – var ett pestutbrott som startade i Kina 1334. Pandemin spred sig långsamt västerut via de etablerade handelsvägarna mellan Asien och Europa. År 1346 hade pesten nått Egypten och Syrien. Därefter spred den sig via Krim till Europa och anlände 1347 till Konstantinopel (nuvarande Istanbul). Via två handelsfartyg nådde pesten senare staden Messina på Sicilien. Därefter spred den sig över resten av Europa. Sommaren år 1348 hade pesten nått Paris och 1350 spreds den till Sverige. Det tog alltså nästan femton år (!) innan pesten kom till oss i Sverige.

Man antar att digerdöden skördade mellan 225 000 och 300 000 personer i Sverige. I Europa avled var tredje människa i digerdöden. Alla som blev smittade dog. Slutpunkten i sjukdomsförloppet var ofta stora bölder som växte ut på kroppen. Digerdöden bestod egentligen av tre olika pester, böldpest, lungpest och blodpest. I lungpest och blodpest var dödligheten hundraprocentig.

Enligt sentida beräkningar dog uppemot 25 miljoner människor i Europa i digerdöden. Det betyder halva Europas befolkning vid den tiden. I världen som helhet skördade digerdöden 75 miljoner människoliv. Digerdöden var till skillnad från dagens covid-19 en pestsjukdom förorsakad av bakterier. Att sjukdomen spred sig så kraftigt anses ha berott på kallare klimat, regn, krig och undernäring, trångboddhet och fattigdom, alla faktorer som underminerade människans immunförsvar.

Först trodde vetenskapen att bakterien överfördes till människor av loppor som fått smittan från sina värddjur, svartråttorna. Senare forskning har visat att det var vanliga människoloppor som förde bakterien vidare från människa till människa.

En sak står klar: Hade det funnits antibiotika på medeltiden så hade förmodligen en pandemi som digerdöden aldrig fått sådana enorma konsekvenser. Men antibiotikan uppfanns först 1928 av den brittiske forskaren Alexander Fleming som av en slump upptäckte (eller uppfann) penicillinet (den mest kända formen av antibiotika).

Spanska sjukan – den värsta pandemin någonsin

Den andra oerhörda pandemin jag vill nämna är Spanska sjukan. Den härjade över hela världen i slutet av och efter första världskriget, mellan 1918-1920. Spanska sjukan skördade mellan 50 och 100 miljoner människoliv. Det gör den till den pandemi som skördat flest människoliv i världshistorien under så här kort tid.

Mellan 3 och 6 procent av jordens befolkning dog i spanska sjukan – som spred sig både till Arktis och till avlägsna öar i Stilla havet. Antalet smittade personer beräknades till 500 miljoner, vilket motsvarade en tredjedel av jordens dåvarande befolkning.

Till skillnad från covid-19 angrep spanska sjukan i första hand människor som var mellan 20 och 40 år gamla, alltså personer som före pesten hade varit helt friska. Det betydde att pandemin härjade som värst i de mest produktiva åldrarna, vilket i sig fick allvarliga konsekvenser både för samhällsliv och ekonomi.

Många som lever i Sverige idag har släktingar som föll offer för spanska sjukan. Min egen mormor insjuknade och dog i spanska sjukan innan hon hann fylla 40 år. Min morbror Edgar dog i spanska sjukan när han var 18 år gammal och min moster Ingrid var bara 8 år när hon föll offer för denna ohyggliga sjukdom. Detta var bara en av de hundratusentals familjer som drabbades i Sverige under dessa hemska år.

Ingen vet med säkerhet var spanska sjukan hade sitt ursprung. Av namnet att döma tror många att den uppstod i Spanien. Det är fel. Orsaken till att den kom att kallas spanska sjukan var att Spanien – som inte deltog i första världskriget – var det första land som skrev om att sjukdomen fanns. De krigförande länderna i Europa, Frankrike, England och Tyskland, hade infört censur. Tidningarna förbjöds att skriva om pandemin. Regeringarna var oroliga för att sådana skriverier skulle skapa dålig stridsmoral både hos soldaterna och civilbefolkningen. Folk i Mellaneuropa fick alltså inte i tid veta att pandemin var på väg.

Till Spanien kom Influensan först sen den härjat i Frankrike, England och Tyskland. Ändå lever namnet ”spanska sjukan” kvar. En föga smickrande beskrivning.

I Sverige dog enligt officiell statistik 37 573 personer i spanska sjukan under åren 1918-1920 av en folkmängd på knappt 6 miljoner. Hårdast drabbat var egendomligt nog Norrlands inland.

Orsaken till att så många dog i spanska sjukan var att den angrep unga och friska människor och att det saknades sjukvårdsresurser och smittskyddsresurser. Immuniteten hos befolkningen var låg och kunskapen om pandemin dålig. Första världskriget hade också skapat fattigdom och livsmedelsbrist. Många led av näringsbrist. Allt detta blev en gynnsam grogrund för världshistoriens värsta influensa.

Tre likheter

Det finns minst tre viktiga likheter mellan spanska sjukan och covid-19. För det första handlar det i båda fallen om ett virus som angriper människans celler. Den andra likheten är att spanska sjukan liksom covid-19 inte i första hand angriper de övre luftvägarna utan letar sig istället ner i lungorna där det ibland förorsakar dödliga skador. Båda virusen kan ge upphov till sekundära bakterieinfektioner. Lunginflammation var därför ingen ovanlig dödsorsak varken hos spanska sjukan eller hos covid-19.

Den tredje likheten är att viruset bakom spanska sjukan sannolikt var ett nytt (eller muterat) och okänt virus som ingen människa hade någon immunitet mot. Detta gäller även covid-19. Först år 2005 blev det helt känt vilken genuppsättning viruset bakom spanska sjukan hade. Det tog alltså nästan hundra år att få kunskap om detta.

Tre influensavågor

Spanska sjukan spreds i tre olika influensavågor mellan 1918 och 1920. Den andra vågen var den mest förödande. Det är fortfarande okänt var pandemin uppstod men mycket talar för att första världskrigets omfattande trupprörelser bidrog till att sprida smittan. En viktig grogrund för smittan var också hungersnöd och fattigdom, bristande sjukvårdsresurser och inte minst brist på information.

919 avlidna i Sverige

Så till dagens pandemi, covid-19. Fram till idag, måndag, har 919 personer avlidit som en följd av covid-19 men det kan vara fler eftersom statistiken släpar efter under helgerna. Det totala antalet bekräftat smittade i Sverige är 10 948 personer.

I världen som helhet rapporteras fram till idag 1,8 miljoner smittade och 114 000 dödsfall kopplade till covid-19. Flest antal smittade/antal dödsfall finns i Europa och USA. I Europa är siffran idag 841 000 smittade och i USA 647 000. Spanien med sina knappt 170 000 bekräftade fall är det land i Europa som hittills har drabbats hårdast.

Frankrikes president Emmanuel Macron meddelade idag att landets coronarestriktioner ska gälla fram till den 11 maj. Samtidigt har regeringen i Spanien beslutat att arbetare inom bland annat byggindustrin i morgon, tisdag, får återuppta sina jobb.

Coronaviruset är ett mycket farligt virus. I samband med en presskonferens idag hävdade Värlshälsoorganisationens chef Tedros Adhanom Ghebreyesus att coronaviruset är tio gånger så dödligt som det virus som 2009 låg bakom svininfluensan. Viruset sprider sig mycket snabbt och Ghebreyesus varnar alla länder för att vara försiktiga när de lättar på sina restriktioner.

Samtidigt kommer vi alltid till den punkt där folk inte längre uthärdar restriktionerna eftersom de ingriper så kraftigt i vardagen och i livet i övrigt; detta samtidigt som ekonomierna försvagas för varje dag med stängda fabriker, industrier, transporter, hotell, restauranger och skolor.

Hur länge till orkar vi? Eller ni?