Under de senaste dagarna har något nytt hänt i Sverige. Det handlar inte bara om att centerledaren Annie Lööf är tillbaka och sprudlar av energi över att återigen få uträtta politiska stordåd. Det handlar om den fråga som ständigt har ältats under de senaste åren, nämligen den grova organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten, som gör polisen alltmer maktlös.
Bild: polisen.se
Det var Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning, NOA, tillika biträdande rikspolischef, som lät bomben brisera i Ekots lördagsintervju häromdagen. Han avslöjade något som fick de flesta att studsa. Så hade en högt uppsatt polischef aldrig uttryckt sig tidigare.
Mats Löfving avslöjade att det i Sverige idag finns 40 släktbaserade kriminella nätverk, alla av utländsk härkomst. Nätverken och deras ledare har sökt sig till Sverige enbart i syfte att organisera och bedriva kriminell verksamhet. Mats Löfving förklarade att personerna bakom nätverken aldrig hade någon avsikt att komma till Sverige för att arbeta och leva laglydigt och plikttroget som alla andra.
Bild: Kristianstadspolisens facebooksida
De kom till Sverige eftersom det här finns en utmärkt jordmån för omfattande kriminell verksamhet. Här kan de kriminella hitta en trygg bas för sina aktiviteter. De kan bedriva sina illegala handlingar utan att störas alltför mycket av nyfikna myndigheter och hårdhänta poliser.
Enligt Mats Löfving arbetar de här nätverken – eller klanerna – för att stärka sin egen makt och inflytande i samhället. De tjänar sina pengar uteslutande på grov kriminalitet, till exempel narkotikabrottslighet, våldsbrott, utpressning och beskyddarverksamhet.
Enligt Löfving är det inte individen som är viktig i de här klanerna. Det är klanens, kollektivets, intressen som är överordnade allt annat. Exempel på detta är äktenskap som arrangeras med ett enda syfte, nämligen att stärka den kriminella klanen.
”Hela familjen, släkten eller klanen uppfostrar sina barn till att ta över styrningen av den kriminella organisationen”, berättar Löfving. ”Barnen har ingen ambition att bli en del av det svenska samhället. Istället är ambitionen redan från födseln att barnen ska ta över ledarskapet i de kriminella nätverkan.”
Bild: från södermalmspolisens facebooksida
Ifråga om den här sortens kriminalitet är det aldrig så att unga pojkar och män av socioekonomiska eller sociala skäl tvingas till kriminalitet för att överleva. De väljer kriminaliteten som livsuppgift. Samtidigt utnyttjar de situationen i de socioekonomiskt utsatta områdena.
”Det är den underrättelsebild vi har och den är aktuell. Men den speglar också en historia som har många år på nacken. Den den här typen av släkter, eller klaner, finns i Stockholm, Södertälje, Göteborg och Malmö men också i Landskrona och Jönköping.”
Bild: twitter.com
Men Mats Löfvings häpnadsväckande uttalanden var inte nog. På måndagen spädde ytterligare en hög polischef, Linda H Staaf (chef för underrättelseenheten vid NOA) på Löfvings beskrivningar av de fyrtio kriminella klanerna som härjar i Sverige:
”De här klanerna nästlar sig in i det svenska samhället på ett sätt som kan bli direkt samhällshotande eftersom de bidrar till att förskjuta makten från staten till familjen”. Linda Staaf ser detta som en djupt olycklig och farlig utveckling:
”Makten ska ligga hos staten, inte hos familjebaserade nätverk. Klanerna infiltrerar myndigheter, lokalpolitik och näringsliv i syfte att gynna de släktbaserade kriminella nätverken genom grova kriminella handlingar.”
Bild: youtube.com
De kriminella nätverken försöker skapa en stat i staten i det område där de lever. De bygger upp ett parallellt ekonomiskt system och en parallell rättskipning. Klanerna vill ha den totala kontrollen. Samhället ska akta sig för att lägga sig i deras göranden och låtande.. Därmed sätter de det demokratiska och samhälleliga maskineriet ur spel.
Enligt Linda Staaf har flera av nätverken funnits i Sverige i flera decennier medan andra har kommit hit på senare tid. Gemensamt för deras verksamhet är att den är systemhotande. Den hotar det politiska systemet i Sverige. Och ytterst demokratin.
Enligt Mats Löfving växer sig den här typen av kriminalitet allt starkare:
”Det är angeläget att vi får upp ögonen för det här i Sverige”.
Bild: polisens facebooksida
l Ekots lördagsintervju förklarade han att polisen inte känner att man får samhällets fulla stöd i kampen mot de här klanerna.
”Det är många som måste göra mycket mer”, säger han. ”Det måste hela tiden handla om samordnade insatser. Man kan inte åka jojo i sitt engagemang och hela tiden anpassa sig efter hur starkt mediatrycket är.”
Vad vill polisen kunna göra då? Så här svarar Linda H Staaf:
”Vi behöver fortsatt samverkan mellan myndigheter. Vi behöver kunskap. Vi måste stärka kontrollsystemen. Vi måste ha bättre kontroll över utbetalningar och över företrädare i myndigheter, kommunala förvaltningar och politiska organ. Alla måste vara medvetna om riskerna.”
Bild: Elisabet Höglund
Mats Löfving säger att polisen i framtiden vill ha möjlighet att avlyssna även personer som inte är misstänkta för brott. Det skulle ge polisen mer effektiva verktyg när det gäller att bekämpa gängkriminaliteten eftersom de då bättre kan förstå hur de kriminella resonerar.
Bild: sv.wikimedia.org
”Den här kriminaliteten är tydligt kopplat till utsatta områden”, säger han. ”Det som kännetecknar dessa områden är brist på integration, problem med bostäder, arbetsmarknad, skola och sociala förhållanden.”
Men detta sista är enligt Löfving inte polisens uppgift att förbättra. Det är hela samhället som ska se till att de socioekonomiska problemen kan lösas.
Självklart – men hur ska det ske? undrar jag. Alla talar dagligen om att samhället måste ta krafttag mot gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten. Men vad händer? Inte mycket. Det bästa exemplet är den ”särskilda nationella händelse” som inträffade när en 15-årig pojke mördades på Möllevångstorget i Malmö förra året. Mordet beskrevs av Mats Löfving som ”en ren avrättning”.
Som svar på illdådet drog rikspolisstyrelsen i november ifjol igång den så kallade Operation Rimfrost. Operationen skulle pågå i sex månader med syfte att komma bromsa gängvåldet och skjutningarna i Sverige.
I juni i år avslutades Operation Rimfrost utan att operationen hade nått sitt viktigaste mål, nämligen att stoppa skjutningarna och gängvåldet på nationell nivå. Följande siffror från polisens egen statistik ger syn för sägen:
Grafik: Elisabet Höglund
Under tiden januari-augusti 2020 skedde alltså 228 skjutningar i Sverige, varav 85 i Stockholm. I samband med skjutningarna avled 27 personer under årets första åtta månader medan 75 personer skadades.
Under samma period skedde totalt 142 sprängningar, förberedelse till sprängningar och försök till sprängningar enligt polisens statistik. Siffrorna visar att polisen trots ökade insatser har misslyckats med sitt brottsförebyggande arbete.
Bild: twitter.com
Ändå borde Operation Rimfrost inte ha lagts ner. När 12-årig Adriana sköts till döds utanför en bensinstation i Norsborg i södra Stockholm natten till den 2 augusti i år borde även detta ha betraktats som en särskild händelse och följts av en ny polisiär operation. Adriana kom i vägen för kulor som var avsedda för andra personer. Hon blev därmed ytterligare ett exempel på att gängskjutningarna inte bara drabbar de inblandade själva. Även oskyldiga människor skjuts ihjäl om de råkar vara på fel plats vid fel tidpunkt.
Bild från gränspolisens facebooksida
Jag har självklart inget svar på frågan hur gängskjutningarna, sprängningarna, de bestialiska morden, klankriminaliteten och den organiserade brottsligheten ska bekämpas. Det är polisens sak att svara på. Men polisen måste ha stöd från regering och riksdag.
När statsminister Stefan Löfven igår, måndag, ombads att kommentera uppgifterna om de 40 familjeanknutna kriminella klanerna så blev han ställd. Han hade aldrig hört talas om att det fanns så många klaner i Sverige. Så det var inte bara jag och många med mig som chockades av uppgifterna. Självaste statsministern togs på sängen. Vad svarade han då? Jo, så här:
”Gängkriminaliteten ska ryckas upp med rötterna!”
Bild: flickr./pressbild
Det lät kraftfullt och bestämt men Löfven aviserade inga nya åtgärder. Han hänvisade bara till de åtgärder som regeringen redan har vidtagit, till exempel ökad polisutbildning, skärpta straff, kameraövervakning med mera.
Nej, statsministern ville inte prata om kriminaliteten utan hellre om de satsningar på välfärden som han och centerledaren Annie Lööf hade enats om inför den höstbudget som ska läggas fram den 21 september.
Bild: flickr./pressbild
”Det här är en sju jäkla satsning på välfärden”, sa Löfven, som på senare tid har börjat svära för att lägga extra kraft bakom orden. Det blir ett miljardregn som ska falla över välfärden rmed 20 miljarder extra till kommuner och regioner nästa år.
Visst är det bra med ökad välfärd. Men det är också bra med minskad kriminalitet, färre mord och skjutningar och färre illdåd som skär djupa sår i den svenska samhällskroppen.
.
.