Under de senaste dagarna har det kommit alltfler antydningar från borgerligt håll om att regeringen Stefan Löfven borde störtas och ge plats för en ny regering, en alliansregering. I spetsen för detta ”kungamord” står än en gång ordföranden i kristdemokraternas ungdomsförbund, Sara Skyttedal. I höstas var Skyttedal den som ledde tåget mot den s k decemberöverenskommelsen. Nu vill hon gå ännu längre.

Sara Skyttedal, 29, har varit i Thailand på semester och vilat ut sig samtidigt som hon har utarbetat en plan för hur oppositionen ska kunna störta regeringen genom en misstroendeomröstning i riksdagen.

Skyttedal är inte ensam bland de borgerliga ungdomsförbunden om att vilja fälla regeringen. Häromveckan skrev ordföranden i moderata ungdomsförbundet, Rasmus Törnblom, 26, att de borgerliga skulle ha bättre förutsättningar att styra Sverige än regeringen.

Regeringen Löfven ska alltså enligt de två ungdomsförbundsordförandena störtas med hjälp av en misstroendeförklaring i riksdagen. För att en sådan ska gå igenom måste 175 av riksdagens 349 ledamöter rösta ja. Visst skulle det rent matematiskt vara lätt som en plätt att störta regeringskoalitionen. Räknar man ihop alla rösterna från moderaterna, centern, folkpartiet, kristdemokraterna och sverigedemokraterna så får man ihop 190 röster! Vilken majoritet! Men då skulle de borgerliga förstås tvingas regera med stöd av Sverigedemokraterna. Vill man verkligen det?

Visst är Stefan Löfvens ställning som statsminister svag, inte minst sen den senaste opinionsmätningen visade att socialdemokraterna nu bara har stöd av 23.2 procent av väljarna. Det är den lägsta siffran sen Sifo startade sina mätningar 1967. Rent opinionsmässigt har hösten och vintern varit bedrövlig för Löfven. Det beror till största delen på flyktingproblematiken. När ett parti (och en regering) vänder 180 grader i flyktingpolitiken så sker inte det utan störningar i partiet, om jag får uttrycka mig milt.

Men Stefan Löfvens problem är inte bara hans. De är hela Sveriges problem. Att ta emot 160 000 asylsökande på bara några månader innebär en så enorm påfrestning både för landet och för regeringen, att Stefan Löfven skulle kunna avgå för mindre.

När man nu hör dessa käcka upprop från de borgerliga ungdomsförbunden så är det svårt att hålla sig för skratt.
Förstår Skyttedal och Törnblom verkligen vad de pratar om? Tror de verkligen att deras moderpartier vill agera kamikazepiloter och störta sig själva i fördärvet? De skulle ju i princip tvingas föra samma politik som Löfven och Romson.

Vem vill ta över regeringsmakten i Sverige idag? Jag har svårt att se att Anna Kinberg Batra skulle vilja påta sig rollen som ny statsminister just nu, även om moderaterna idag är Sveriges största parti, till och med större än socialdemokraterna.

På vilket sätt skulle problemen bli mindre för en alliansregering än för den socialdemokratiska regeringen? Flyktingproblemen kommer inte att minska, snarare öka. Svårigheterna att ta hand om flyktingarna på ett humant och effektivt sätt blir inte mindre därför att alliansen styr. De för ju exakt samma flyktingpolitik för sjutton.

Möjligen avviker centern och Annie Lööf något från den borgerliga linjen i flyktingfrågan.

Samtidigt vill KD:s ordförande Ebba Busch Thor ha hårdare tag mot flyktingar och invandrare.

Bostadspolitiken skulle inte förändras. Alliansregeringen lyckades ju inte bygga bort bostadsbristen trots att den hade åtta år på sig. Jag kan ta fram fler exempel men stannar här. Så vad de borgerliga kan se framför sig är splittring och hårda slitningar, inte minst i flyktingfrågan.

Sen ska vi inte glömma att det bara är drygt sexton månader sen alliansregeringen förlorade valet. Vad är det som säger att väljarna i grunden har ändrat uppfattning? Att missnöjet med Stefan Löfven är stort står utom allt tvivel men man kan utgå ifrån att en ny alliansregering skulle drabbas av samma helvete. Verkligheten just nu är nämligen sådan.

Skulle Stefan Löfven kunna välja att avgå frivilligt? Knappast – om inte miljöpartiet väljer att hoppa av regeringen förstås. Då förlorar Löfven sitt stödparti. Då framtvingas ett nyval antingen Löfven vill det eller ej.

Men vi är inte där än.

Det är löjligt, för att inte säga barnsligt, att i det allvarliga läge som Sverige befinner sig tvinga fram en regeringskris, som två borgerliga ungdomsförbund och vissa grupper inom moderaterna nu verkar vilja göra. Problemen är väl tillräckligt stora ändå.

Löfven hanterar inte regeringsvapnet särskilt väl. Men jag tror inte att de borgerliga skulle klara det bättre som läget ser ut just nu.

Får man anhålla om lite mer politiskt förnuft, kanske?