Rönnbär, rönnbär, rönnbär så långt ögat når – en förvarning om att den stundande vintern kommer att bli kall och snörik? Eller …?

De lyser knallröda överallt. Det känns som om naturens alla stoppljus hade tänts på en och samma gång, Och nog fungerar de som stoppljus, dessa underbara orangeröda rönnbär. Man vill bara stå kvar och titta på dem, njuta av den osannolika mängden av naturens eget röda guld som hänger ner från rönnträdens kvistar i tunga klasar.
Tunga hänger klasarna med rönnbär från de klena kvistarna på rönnbärsträden
Bild: Elisabet Höglund
Denna höst slår rönnbären rekord i antal. Jag har aldrig i hela mitt liv sett så mycket rönnbär. Här i västra Bergslagen, där jag numera bor, dignar rönnarna av de till synes lockande bären. Men det finns gott om rönnbär nästan överallt där det växer rönn.
Om de bara inte hade varit så sura! Alla känner väl till uttrycket ”Surt sa räven om rönnbären”.
Grafik: Elisabet Höglund
Bilder: Shutterstock.com, Elisabet Höglund
Uttrycket, eller ordspråket, kommer egentligen från en fabel skriven av den grekiske fabeldiktaren Aisopos. Han levde i Delfi mellan år 620 – 560 f.Kr. Egentligen handlade Aisopos´ fabel om en räv som försökte rycka till sig druvor från ett träd men druvorna satt alldeles för högt upp. Räven nådde inte upp men ville inte erkänna denna oförmåga. Istället skyllde han på att druvorna nog var omogna, sura och därför oätliga.
Bild: Elisabet Höglund
Sensmoralen i uttrycket var alltså att om någon begick en fadäs eller misslyckades med något så försökte man bortförklara fadäsen med att förklara att man egentligen inte var intresserad av det man tidigare hade visat intresse för. Man låtsades alltså ringakta det man inte kunde få.
Detta gamla grekiska ordspråk kom senare att införlivas i det svenska språket och i den svenska mytiska traditionen. Men det svenska uttrycket bygger egentligen på en felöversättning. Därför finns uttrycket bara i Sverige och Finland.
Räven gillar inte rönnbär
Bild: Shutterstock.com/köpt bild
Men det är inte bara räven som ratar rönnbären. Ingen människa skulle komma på tanken att äta sura rönnbär direkt från ett rönnbärsträd, även om folk borde göra det. De vackra bären är alldeles för sura, ja rentav beska. Ändå är rönnbär något av det nyttigaste man kan äta.
Rönnbär är fullproppade med C-vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det hävdas till och med att det räcker att äta tre färska rönnbär om dagen för att tillgodose hela dagsbehovet av C-vitamin!
Rönnbär är det nyttigaste som finns
Bild: Elisabet Höglund
Rönnbär en masse
Bild: Elisabet Höglund
 Enligt gamla naturmedicinare är rönnbären dessutom tack vare sin höga syrahalt en utmärkt medicin både mot urinvägsinfektion och prostatit, d v s prostatainflammation. Det kan vara bra att veta. Försöka duger i alla fall.
Men det är inte på grund av detta som jag idag tar upp de rekordstora tillgångarna av röda, härliga och vackra rönnbär i Sverige i år. Istället är det rönnbärens påstådda förmåga att förutsäga hur kall och snörik den stundande vintern kommer att bli.
Kan rönnbären förutspå vintervädret? Somliga påstår det.
Bild: Elisabet Höglund
Enligt den gamla Bondepraktikan följs en sommar och en höst med mycket rönnbär (som i år t ex) av en mycket kall och snörik vinter. Bondepraktikan är en folkbok som utvecklades till en slags handbok med råd och tips för bönder. Den gavs för första gången ut redan år 1508 i Tyskland och blev med åren en mycket populär skrift.
Bondepraktikan
Källa: Valbo Friluftsmuseum
Men kunde (och kan) man verkligen lita på de förutsägelser om vädret som Bondepraktikan försedde bönderna med? Nja, det är mycket tveksamt, snarare osannolikt, felaktigt, helt utan grund och ibland direkt vilseledande. Ändå ville alla så gärna tro på det
som stod i Bondepraktikan.
”Redan som barn fick jag lära mig att somrar och höstar med mycket rönnbär förebådade en sträng och snörik vinter.!
Själv fick jag redan som barn lära mig att den kommande vintern skulle bli sträng med mycket snö om rönnarna på höstarna gav rikligt med rönnbär. Förklaringen skulle vara att småfåglarna då skulle kunna överleva vintern genom att livnära sig på nyttiga rönnbären när var kallt ute och när det rådde brist på annan föda.
Ju mer rönnbär, desto strängare vinter. Rönnen skulle alltså – om man får tro Bondepraktikan – själv kunna förutspå väder och temperaturer, något som inte är särskilt sannolikt.
Kan rönnbärsträden verkligen förutsäga om den kommande vintern blir sträng och snörik?
Bild. Shutterstock.com/köpt bild
Tyvärr har jag heller aldrig lyckats se något sådant samband. Häromåret var det till exempel en mycket rönnbärsrik höst. Då gladdes jag över att det skulle bli mycket snö till vintern så att jag kunde åka skidor varje dag. Så blev det inte alls. Istället blev den vintern en av de mildaste och slaskigaste på många år.
Jag började tvivla på Bondepraktikan för de där kalla och snöiga vintrarna infann sig ju aldrig
Bild: Elisabet Höglund
Så jag började tvivla på Bondepraktikan, även om jag innerst inne gärna vill tro att den har rätt. Bondepraktikan måste ju ha baserats på böndernas egna erfarenheter och verkliga upplevelser. Det måste ju ha funnits en orsak till att de litade på och följde Bondepraktikans råd. Men orsaken måste ha varit missvisande och vilseledande.
Sen några år tillbaka har svenska forskare kommit fram till att Bondepraktikans förutsägelser om stränga vintrar när rönnarna bär mycket bär på hösten är direkt felaktiga.
Rönnen kan inte förutsäga den kommande vintern, slår forskarna fast.
Bild: Elisabet Höglund
”Man kan inte säga något om hur vintern blir utifrån mängden rönnbär, snarare tvärtom”, har till exempel Ulf Sperens sagt. Han är botaniker vid Umeå Universitet och har forskat kring rönnens reproduktion.
”Naturen kan inte i förväg reagera på ett kommande väder. Att rönnbären är ett tecken på att det ska bli en bra eller dålig vinter är därför väldigt osannolikt.”
Bild: Elisabet Höglund

Istället beror mängden rönnbär på hur sommaren har varit. Har det som till exempel sommaren 2024 varit en väderlek präglad av lagom mycket värme, lagom med regn och lagom med sol, så skapas många blomanlag som i sin tur leder till många rönnbär – och tvärtom.

Dessutom verkar rönnen följa en slags växtcykel som gör att den bär mycket bär ungefär vartannat år. Så SMHI är betydligt bättre på att förutse vädret än våra älskade rönnar, hur vackra deras bär än är. Så nu ska vi i fortsättningen inte lita på rönnbärens budskap.

Bild: Elisabet Höglund

Men om man inte kan lita på rönnbären som väderspågummor så finns det andra stora värden hos rönnbären. Som jag nämnde tidigare är rönnbären rena vitaminbomberna. Även om man ogärna äter råa rönnbär på grund av den sura smaken så kan man tillverka fantastisk god rönnbärsgelé av bären.

Rönnbärsgelé
Bild: Receptfavoriter

Rönnbärsgelé passar alldeles utmärkt till vilt kött. Dessutom kan man blanda ihop gelén med lite vanilj och använda smeten till fyllning i kex och småkakor.

Det är dock viktigt att inte skörda rönnbären för tidigt. Helst ska det ha gått en eller ett antal frostnätter innan man plockar dem. Rönnbären blir nämligen lite ”sötare” om de har genomlidit en frostnatt. I Tyskland finns en vitvinssort som kallas Spätlese. Det är vin gjort på druvor som har skördats sent på hösten och som tack vare frosten har blivit sötare än andra druvor. Detta vin är jättegott om man gillar söta vita viner. Detsamma gäller alltså rönnbär.

Bild: Elisabet Höglund

Sen kan man göra både rönnbärssylt och rönnbärssaft av rönnbären. Detta är inte bara nyttigt och gott utan fungerar dessutom som naturläkemedel. Rönnbärssaft sägs till exempel vara bra mot urinvägsinfektion. Påstås det i alla fall.

Rönnbärssaft – bra mot urinvägsinfektion
Bild: Receptfavoriter
Rönnbärssylt
Bild: Receptfavoriter

Men nyttan av vackra, röda rönnbär stannar inte vid detta. Rönnen anses av vissa till och med vara ett heligt träd. Det finns en gammal tradition att plantera en rönn i sin trädgård. I äldre tider trodde man att rönnen hade en inre magi. Det vackra trädet trodde man gav huset och dess invånare skydd mot häxkonst och förtrollning.

Rönnen, som på latin heter Sorbus aucuparia, har ansetts vara ett träd med inneboende magiska krafter som skyddar mot illvilliga varelser. Särskilt på de brittiska öarna har myterna kring rönnen och dess magiska kraft varit vitt spridda.

Rönnen anses på sina håll vara Livets Träd.
Bild: Elisabet Höglund

Därför har det ansetts vara en dödssynd att hugga ner en rönn. Det för otur med sig, har det sagts i mer mytiska sammanhang. Där en rönn ostörd får växa upp av egen kraft, där kommer lyckan att följa markens ägare. Men hugger han ner rönnen straffas han med olycka.

Därför är det kanske inte så konstigt att rönnen i den keltiska mytologin betraktas som Livets Träd.

Livets Träd
Bild: Elisabet Höglund