Igår fick min stackars make Bosse sitt livs chock. Han fick veta att jag plötsligt hade dött.

Detta inträffade när han vid 8-tiden igår morse (måndag) besökte vårdcentralen i Västerhaninge för att rutinmässigt lämna några blodprover. I väntrummet befann sig han själv och en annan man i 75-årsåldern. Bosse hade aldrig träffat den här mannen tidigare.

Medan de satt där och väntade på att bli inropade till en sjuksköterska började de småprata. Den äldre mannen berättade att han bodde i ett litet villaområde som heter Hållsättra och som bara ligger ett stenkast från vårt hus i Tungelsta. Bosse replikerade snabbt:

”Då är vi nästan grannar!”

”Jasså, vem är du då?” undrade mannen.

”Jag är gift med Elisabet”, svarade Bosse (som om han inte hade någon egen identitet).

Mannen blev alldeles blek i ansiktet och såg plötsligt mycket sorgsen ut:

”Ja, det var ju förfärligt att Elisabet gick bort så snabbt. Jag beklagar verkligen sorgen”.

”Vaddå?” undrade Bosse. ”Elisabet är väl inte död. Hon är just nu i Spanien och jag talade med henne senast igår kväll.

”Jo, men det har flera av mina grannar bekräftat, alltså att Elisabet är död”.

Bosse visste inte vad han skulle tro. Jag kanske verkligen var död. Jag hade kanske hade dött inatt utan att han hade fått veta något. Den här mannen kanske visste mer än han själv. Iskalla ilningar letade sig nedför Bosses ryggrad. Händerna skakade. Han var på väg in i chock.

Men sedan började han fundera.

Det här måste bero på den där artikeln i Expressen i somras, där en bild på mig hade publicerats tillammans med bilder på Jarl Alfredius, tidigare programledare på Aktuellt, som avled i prostatacancer 2009. Bredvid bilden på Alfredius hade tidningen lagt ut en bild på Bosse Holmström, f d känd TV-stjärna från SVT, som dog i vintras. Under den låg alltså även en bild på mig med följande bildtext: ”Elisabet Höglund blev heller inte bjuden.

Bakgrunden till artikeln i Expressen var Aktuellts 60-årsjubileum som gick av stapeln för någon månad sen.  Jubileet kröntes med en jättestor fest dit både nuvarande och tidigare Aktuellt-medarbetare hade bjudits. Men en om inte hade blivit bjuden var förre Aktuelltchefen Sam Nilsson, som fortfarande lever, något som upprörde många. Inte heller jag hade blivit inbjuden, trots att också jag lever.

Två som av naturliga skäl inte hade blivit inbjudna var Jarl Alfredius och Bosse Holmström. Men det berodde på att de är döda. Bilden på mig tillsammans med Jarl Alfredius och Bosse Holmström måste ha fått folk, som läste tidningen dåligt, att tro att även jag var död. Jag hamnade liksom i fel sällskap.

Ryktet om min plötsliga död har under hösten spridits omkring i Tungelsta. I villaområdet Hållsättra pratas det tydligen ofta om min plötsliga och tragiska död. ”Ja, men hon hade ju cancer”, har det säkert låtit i stugorna.

Denna bakgrund till artikeln i Expressen berättade nu Bosse för mannen i väntrummet. Mannen bleknade avsevärt när han förstod att han hade gjort bort sig å det allvarligaste. Så pinsamt det måste ha varit för honom att inför min egen man beklaga hans hustrus hastiga hädanfärd.

Ryktet om min död är starkt överdrivet, understryker jag nu och citerar därmed den amerikanske författaren och cynikern Mark Twain. Detta berömda citat återfanns i ett brev från Mark Twain till London-korrespondenten för New York Journal i London 1987.

Bosse och jag skrattade förstås åt det hela när vi pratades vid senare igår. Samtidigt blev jag chockad. Vad hemskt det kändes att bli dödförklarad så där utan vidare. Jag såg det som ett dåligt omen. När jag var ute och cykeltränade på eftermiddagen tog jag det därför extra försiktigt så att jag inte skulle bli påkörd av någon bil och kanske bli – ja, just det dödad.

Apropå Mark Twain så har han gjort sig skyldig till flera uttryck som sedan har blivit legendariska citat. Vad sägs om de här till exempel?

”Bankir är en person som lånar ut sitt paraply när solen skiner och vill ha det tillbaka när det börjar regna.”

”Vi ska vara tacksamma för att det finns dumma människor. Annars skulle vi inte ha någon framgång.”

”En klassiker är någonting som alla vill ha läst men som ingen vill läsa.”

”Adam hade en stor fördel – när han sa någonting bra visste han att ingen annan hade sagt det före honom.”

”När dina vänner börjar smickra dig med att du ser ung ut är det ett säkert tecken på att du håller på att bli gammal.”

Apropå att bli dödförklarad för tidigt, så är detta inte någon helt ovanlig företeelse. Det finns flera journalister som har dödförklarat fullt friska, livs levande och framstående personer.

Så dödförklarades häromåret till exempel Kubas förre president Fidel Castro långt för sin ”riktiga” död av en svensk journalist på en tidning i Skåne.

I slutet av förra året dödförklarades ”för tidigt” IKEA-grunden Ingvar Kamprad av Eko-redaktionen på Sveriges Radio.

2015 blev Drottning Elizabeth II dödförklarad på twitter av en journalist från BBC.

2008 dödförklarades Apple-grundaren Steve Jobs av Nyhetsbyrån Bloomberg. Det var tre år före hans ”verkliga” död, som ägde rum 2011.

Enligt Google avled den svenska artisten Carola Häggkvist i Finland redan 1997. Det visade sig senare att Carola hade blandats ihop med en finsk artist med liknande namn.

Nyhetsbyrån Reuters dödförklarade av misstag (!) den kände ungerskfödde finansmannen George Soros 2013. Soros lever fortfarande och har nu hunnit bli 88 år gammal.

Norges kung Harald dödförklarades förra året av den norska nyhetsbyrån NTB. Han lever fortfarande.

Den svenska prinsessan Birgitta har också blivit dödförklarad. Det blev hon 2016 av en spansk tidning.

Så jag befinner mig i gott sällskap om man nu får uttrycka sig så.

I morgon åker jag hem till Sverige igen och får träffa min älskade Bosse, som troligen blir glad över att få se mig livs levande. Först några fina nytagna bilder från Andalusien: