Idag är det Långfredagen, årets längsta dag! Nej inte alls, årets längsta dag infaller förstås vid Sommarsolståndet. Men Långfredagen är i alla fall årets längsta fredag. Och årets tråkigaste dag.

Självklart är Långfredag numera inte så förfärlig som den var när jag växte upp. Då skulle man hedra Jesus Kristus genom att inte få gå på bio, inte få gå på teater eller konsert, inte få gå ut och dansa, nej ingenting. Även om alla dessa tabun nu för längesen har övergivits så lever på något sätt tristessen hos Långfredagen kvar i alla fall.

Jag känner i alla fall så. Det är som om gud straffar oss på denna dag varje år genom att göra vädret tråkigt och kallt, förhindra oss att roa oss och känna glädje. Vi ska på något sätt fortfarande bara lida med Jesus där han hängde på korset. Men det är det ju ingen som gör längre.

Apropå korset så såg idag på Instagram en kul liten vits idag. Det var en illustrerad vits. Teckningen föreställde Jesus som stod och pratade med en av sina apostlar – jag vet inte vem.

Aposteln frågade Jesus: ”Vad har du för planer för långfredag, Jesus?” – ”Vet inte, inget spikat än”, svarade Jesus.

Ha, ha, det var det roligaste jag har läst idag – och det säger en del om hur det är att genomlida Långfredagen. Förlåt att jag var lite hädisk nu!

Själv har jag mest lyssnat på musik och varit ute och tagit lite bilder på den vår som ännu inte har kommit. Himlen var grå. Fjolårsgräset var visset. Träden stod fortfarande kala. Regnet hängde i luften. Men det fanns i alla fall en del oemotståndliga glädjeämnen, nämligen blommorna som alldeles på egen hand växte och prunkade på vår tomt utan att vi hade gjort ett handtag för att de skulle finnas där.

Men först ska jag visa några bilder från sjön Vikern, som ligger bara någon halvmil från vårt hus på vägen mot Nora. Så är såg det ut där för några dagar sen.

Men här kommer ett litet blomsterkollage med de glädjeämnen som jag trots allt upplevde idag och som trots allt visar att våren är på väg: