Nu under coronakrisen finns det stor risk att livet utvecklar sig till en total depression. Jag har flera gånger känt hur denna depression långsamt har närmat sig mig men jag har hittills alltid lyckats stöta bort de depressiva känslorna innan de har tagit över mig helt.

Ett skäl till att jag har lyckats med detta är mitt måleri. Under hela coronakrisen har jag varje dag suttit flera timmar vid mitt staffli och målat. I februari fick jag en beställning på en tavla från en kvinna på Gotland. Hon önskade sig en målning med naturmotiv.

För mig gällde det att hitta något nytt, något som jag inte hade målat tidigare. Kunden skickade mig en bild på en gammal tavla som jag har gjort men det går ju aldrig att göra om en tavla. Mitt måleri är ingen massindustri. Alla verk är originella och finns bara i ett enda exemplar.

Jag är nästan klar med tavlan och visar upp den här på min blogg. Jag vet inte om min kund kommer att bli nöjd med tavlan och om den motsvarar hennes förväntningar. Det återstår att se.

Det har tagit en och en halv månad att få till den här oljemålningen. Hela tiden har min lilla älskade Sigrid suttit i fönstersmygen och tittat på när jag har målat. Jag tror i och för sig inte att hon är intresserad av konst. Hon är bara intresserad av att få ta över min stol framför staffliet om jag råkar då därifrån.

Men det får hon så gärna göra, det lilla livet.