När detta skrivs är det bara några minuter kvar tills den Internationella Kvinnodagen är slut och den 8:e mars går över i den 9:e mars och allt blir som vanligt igen.
Jag har i många år tyckt att den internationella kvinnodagen har spelat ut sin roll. Det tycker jag fortfarande – kanske ännu mera än förr. Idag, på den enda dagen på året, ska kvinnor över hela världen uppmärksammas, firas och äras. GT:s chefredaktör Frida Boisen skrev idag att "i den här världen är kvinnodagen viktigare än någonsin". Jag håller inte med henne.
Vad har det för betydelse att vi kastar ljus över kvinnornas ofta förnedrande situation i världen under bara en enda av årets 365 dagar, när problemet inte uppmärksammas under de återstående trehundrasextiofyra dagarna? Den internationella kvinnodagen är samhällets alibi för att medborgarna ska tro att (de manliga) makthavarna verkligen vill ha ett jämställt samhälle. Om det hade varit så, hade situationen för kvinnorna i världen sett helt annorlunda ut idag.
Visst kan det bara bra med symboler. Kvinnodagen är en sådan symbol. Men om kvinnornas rättigheter bara uppmärksammas under kvinnodagen, så är ju denna dag fullkomligt meningslös. Den internationella kvinnodagen instiftades år 1910, alltså för etthundrafem år sen! Visst har mycket hänt när det gäller kvinnors rättigheter och ställning sedan dess men det beror inte på kvinnodagen utan på att politiker och organisationer i vissa länder (med betoning på "vissa") har varit framsynta nog att arbeta för en starkare ställning för kvinnorna.
Det främsta skälet har varit ekonomiska. I Sverige satsade man på jämställdhetsreformer under 70-talet därför att kvinnorna behövdes på arbetsmarknaden. både i industrin men också i den offentliga sektorn som skulle byggas ut.
Istället för att importera arbetskraft upptäckte några kloka herrar att det fanns en stor arbetskraftsreserv på hemmaplan, nämligen bland kvinnorna. Den borde utnyttjas. De främsta jämställdhetsreformerna infördes också i början av 70-talet. Den viktigaste var när den s k sambeskattningen av män och kvinnor avskaffades 1972. Detta för att det skulle löna sig för kvinnor att arbeta när mäns och kvinnors inkomster inte längre slogs ihop och beskattades som en enda inkomst.
Titta en stund på de här bilderna så ser ni att den internationella kvinnodagen inte har varit särskilt framgångsrik ur ett mera globalt perspektiv:
Vi i Sverige skryter alltid med att vi är bäst i världen på jämställdhet. Det kanske vi var för fyrtio år sen men inte idag. Lagom till den internationella kvinnodagen presenterade regeringen en rapport som istället visar att Sverige har halkat ner på den internationella rankingen när det gäller kvinnors ställning. Andra länder har gått förbi oss – trots att vi varje år firar den internationella kvinnodagen.
Jag kanske låter hädisk när jag tycker att kvinnodagen har spelat ut sin roll. En del kanske tror att jag är antife-
minist och förvägrar andra kvinnor en starkare ställning. Det är precis tvärtom. Istället för att fira kvinnor med blommor och uppmärksamhet den 8 mars så ge kvinnorna den rättmätiga ställning de förtjänar – under årets alla dagar. Och i hela världen!
