När den piskande stormen över Valencia, Malaga och inte minst den lilla regionen Axarquia öster om Malaga på den spanska sydkusten har mojnat, när skyfallen har upphört, när de översvämmade floderna, åarna och bäckarna har dragit sig tillbaka till sina mer normala bredder, former och vattenmängder, när en situation som åtminstone liknar normalitet långsamt är…
Etikett: Natur
Regnkatastrofen i Spanien: Häromdagen fick jag veta att mitt nya hus i Spanien hade skonats av vattenmassorna
Det blev ingen resa för mig i fredags till Spanien och min nyligen inköpta lantliga lilla finca uppe i bergen utanför byn Cómpeta i regionen Axarquia öster om Malaga. Jag tvingades för andra gången på en och en halv månad med kort varsel ställa in en resa dit av personliga och privata skäl, bland…
Uppemot 5 000 människor har evakuerats från sina hem i Malaga-provinsen efter det senaste dygnets fruktansvärda oväder – det värsta på hundra år!
Det är inte bara Valencia-provinsen, Mallorca, Barcelona, Tarragona och andra platser och regioner i Spanien som under de senaste veckorna har drabbats av det fruktade väderfenomenet DANA. Kanske är det Valencia som har tilldragit sig den största mediala uppmärksamheten, i varje fall utanför Spanien. Det beror till stor del på att det var ”där det…
Översvämningskatastrofen i Valencia nonchalerades av lokala politiker och myndigheter – men varför dröjde hjälpen från regeringen i Madrid och varför lyssnade ingen på de regnvarningar som spanska SMHI hade utfärdat?
Idag är det den 9 november 2024. Det är en och en halv vecka sen den fasansfulla storm- och översvämningskatastrofen drabbade bl a Spaniens tredje största stad Valencia, vanligtvis symboliserad av lummiga apelsinlundar och den läckra valencianska paellan. En spännande turiststad med en skönhet utan dess like. Valencia är både en stad, en provins och…
Granaterna dånar dagligen över våra huvuden och slår ner med en öronbedövande knall bara några hundra meter bort. . Detta är vårt nya liv i Bergslagen eftersom vi nu är närmaste grannar till Bofors skjutfält!
Man ser dem inte – men man hör dem, projektilerna som genomborrar luften i en hastighet på uppemot 1 600 meter i sekunden . Detta händer varje dag, timma ut och timma in, på andra sidan skogen bara ett stenkast från vårt hus i Älvhyttan. De senaste dagarna har det skjutits mer än jag någonsin…
Bosse blev för några dagar sen allvarligt sjuk, jag ringde 112, en ambulans kom för att hämta honom men vägrade sen att köra honom till sjukhuset. ”Han har alldeles för bra EKG-värden”, svarade ambulanssjuksköterskan. Detta är Sverige år 2024.
Det blir aldrig som man hoppas. Stenar och stridsvagnshinder rullas ständigt ut på vägen och hindrar oss från att göra det vi har planerat och det vi drömmer om. Den här veckan har varit en sådan vecka – men den hade kunnat bli helt annorlunda om inte alla de där stenarna hade legat där på…
Kan man verkligen radera ut nästan 40 år av sitt liv och sedan gå vidare och börja ett nytt liv som om ingenting har hänt? Den frågan grubblar jag över varje dag.
Idag, den 2 oktober 2024, är det 3 månader och 3 dagar sen Bosse, jag och lilla Ingrid flyttade från mitt älskade hus i Tungelsta till mitt andra hus i Älvhyttan 23 mil bort. Sen den 15 augusti är vi folkbokförda i Nora kommun och har inga band till Tungelsta längre – förutom mitt hus…
”Den vår de svaga kallar höst …” – Ja, hösten har kommit med alla dess underbara färger men också med det svåruthärdliga vemodet, sorgen och saknaden efter det ouppnåeliga – men också skräcken inför döden.
Idag ska jag för ovanlighetens skull börja mitt inlägg med en dikt. Det är en av de vackraste dikter jag vet – trots att det gammaldags språket gör det svårt att förstå vad skalden egentligen menar. Det är lätt att tro att dikten är en hyllning till våren men den handlar i själva verket om…
Rönnbär, rönnbär, rönnbär så långt ögat når – en förvarning om att den stundande vintern kommer att bli kall och snörik? Eller …?
De lyser knallröda överallt. Det känns som om naturens alla stoppljus hade tänts på en och samma gång, Och nog fungerar de som stoppljus, dessa underbara orangeröda rönnbär. Man vill bara stå kvar och titta på dem, njuta av den osannolika mängden av naturens eget röda guld som hänger ner från rönnträdens kvistar i tunga…
Ni kommer att tycka att jag är spritt språngande galen när ni läser det här – och själv håller jag med! Men jag lever min dröm.
Man får aldrig sluta att drömma. Det har på senare tid kommit att bli något av min livsfilosofi. För den som slutar att drömma har också bestämt sig för att sluta leva. Även om inte alla drömmar blir verklighet – de flesta förblir bara drömmar – så är de viktiga. Drömmarna håller hoppet vid liv.…