Idag ska jag för ovanlighetens skull börja mitt inlägg med en dikt. Det är en av de vackraste dikter jag vet –  trots att det gammaldags språket gör det svårt att förstå vad skalden egentligen menar. Det är lätt att tro att dikten är en hyllning till våren men den handlar i själva verket om…

Läs mer

De lyser knallröda överallt. Det känns som om naturens alla stoppljus hade tänts på en och samma gång, Och nog fungerar de som stoppljus, dessa underbara orangeröda rönnbär. Man vill bara stå kvar och titta på dem, njuta av den osannolika mängden av naturens eget röda guld som hänger ner från rönnträdens kvistar i tunga…

Läs mer

I flera år har jag hattat fram och tillbaka. Ska jag sälja det underbara huset i Tungelsta och flytta till mitt fritidsboende i Älvhyttan i Nora kommun? Eller ska jag sälja gården i Älvhyttan och bo kvar i Tungelsta? Jag har inte vetat vad jag har velat. Bosse och jag trivs ju jättebra på båda…

Läs mer

Våren är äntligen här!!! Nej, det är den inte alls. I morgon, tisdag, ska det bli 14 grader varmt här i Tungelsta men sen sjunker temperaturen dramatiskt igen. Det ska bli kyligt och mera regn under resten av veckan. Efter någon dags solsken visste jag idag att blåsipporna längs vår skogsväg trots dystra väderprognoser hade…

Läs mer

Idag, onsdagen den 20 mars 2024, infaller vårdagjämningen, det vackraste ord som finns i det svenska språket. I varje fall tycker jag det. I morgon är dag och natt lika långa. Sen tar dagen och ljuset långsamt över mörkret samtidigt som värmen från solen, snösmältningen och tjällossningen värmer upp jorden och ger plats först åt…

Läs mer

Jag har nästan hela sommaren klagat över det miserabla vädret med regn, åska och hårda vindar från nordväst och sydväst. Den usla sommaren drabbade Bosse och mig hårdare än många andra eftersom vi tillbringade sommaren  i Bergslagen, där det ena regnrekordet slogs efter det andra. Hade vi stannat i Tungelsta hade Moder Sol varit betydligt…

Läs mer

När Bosse och jag klockan 11.45 igår, söndag, lämnade den lilla gården i Älvhyttan i Bergslagen för att åka tillbaka till Tungelsta, kände vi inget som helst vemod. Det skulle vi ha gjort om de tio veckor vi hade tillbringat där hade varit förgyllda av underbart solsken och värme. Nu var det efter ungefär åtta…

Läs mer

Jag halvligger i sängen med datorn vilande på låren. Det är tidig söndagseftermiddag. Genom det halvöppna sovrumsfönstret hör jag hur vinden har börjat skaka om löven i de historiskt gröna träden i skogsdungen utanför huset. Det lätta prasslet är en förvarning om att regnet är på väg – igen. För regn ska det bli. Hela…

Läs mer

Söndagen den 23 juli 2023 klockan 11.30 på förmiddagen. Jag tittar ut genom ett av köksfönstren i mitt hus i Älvhyttan där vi har bott sen den 16 juni. Ett grått töcken ligger lågt över skogen. Tjocka regnmoln tittar hotfullt ner på mig. Allt är grått, grått, grått. Regnet hänger i luften. Jag tittar på…

Läs mer