Bild: stock-photo.com/köpt bild
”Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna under många årtionden”, fräste hon. ”Jag tänker inte ha på Danmarks namn och rykte att vi är en dålig allierad. Det är vi inte. Det har vi inte varit, och det kommer vi aldrig att bli i framtiden heller.”
Mette Frederiksen tog JD Vances uttalande djupt personligt. Inte minst tänkte hon på familjerna till de 43 danska soldater som omkom när Danmark stred tillsammans med de amerikanska trupperna mot talibanerna i Afghanistan och mot Irak i början av 2000-talet. Är det något som Danmark inte är så är det en dålig allierad till supermakten. Därom kan de 43 gravstenarna med namn på avlidna danska soldaterna vittna. Allt detta enligt Danmarks statsminister Mette Frederiksen.
Danmark är också det land i Nato som har bidragit med flest soldater i förhållande till landets storlek, och har varit framträdande även i andra internationella insatser, t ex i Kosovo.
Mette Frederiksen är som bäst när det är kris. Det är då hon får chansen att visa vilken handlingskraft hon besitter. Att få hantera kriser är också något hon själv älskar. När man tittar på de bilder på Mette som jag har lagt upp i det här inlägget kan man läsa i hennes ansikte som i en öppen bok. Alla hennes känslor sitter utanpå. Hon försöker inte dölja vem hon är.
När hon är arg visar hon det. När hon är glad visar hon det också.
Bild: Imago-Images.com/köpt bild
Men det är inte bara i Grönlands-frågan som Mette Frederiksen har visat framfötterna och väckt förundran (och beundran). Hon skapade krigsrubriker över hela Europa när hon introducerade Danmarks nya hårda migrationspolitik. Hon snodde helt enkelt det hårt kritiserade Dansk Folkepartis hårda invandringspolitik.
I Sverige var man inte nådiga i sin kritik mot Danmark. Men Mette Frederiksen insåg tidigt att det här var vad det danska folket ville och behövde. Den ekonomiska politiken skulle dras åt vänster men invandringspolitiken åt höger. Hon ville ta tillbaka de väljare som hade flytt till Dansk folkeparti.
För Mette Frederiksen blev invandringspolitiken en fråga om hur Danmark skulle bevara välfärdssamhället. ”Danmark måste få känna igen sitt land”, konstaterade hon.
Och det tog inte lång tid förrän Sverige gjorde samma sak – tillsammans med hela Europa.
Mette Frederiksens oräddhet, stolthet, självförtroende och hårda nypor gjorde att hon snabbt etablerade sig som en av Europas mest tongivande politiker.
Tongivande i världen och pådrivande blev hon också när det gällde stödet till Ukraina efter den ryska invasionen 2022. Lilla Danmark kom att imponera som ett land i den absoluta världstoppen när det gällde stöd till Ukraina. Danmark var också det första land inom Nato som skänkte ett F16-plan till Ukraina.
Den danska generositeten gentemot ukrainska folket kom också att röna stor uppskattning inom Nato – liksom Frederiksens reaktionssnabbhet när det gällde att rusta upp det (klena) danska försvaret. Hennes svar till den danska försvarsledningen om hur försvarspengarna skulle användas skapade rubriker över hela Europa. Frederiksen blev inte svaret skyldig:
”Köp, köp, köp!” beordrade hon. (Vapen, alltså). Detta har tolkats som ett tecken på en exceptionell dansk handlingskraft och försvarsstyrka. Danmark blev det lysande föredömet även i den europeiska upprustningen.
Men den till synes kallhamrade Mette Frederiksen har också visat mjuka och varmt mänskliga sidor. Hon har paradoxalt nog kallats ”barnens statsminister” eftersom hon alltid har månat och de små och svaga. Hennes bror Per har berättat följande anekdot om sin syster:
”Mette tog alltid hand om de små och svaga. En gång försvarade hon en yngre kille mot ett skinhead i kvarteret. Det är därför hennes näsa fortfarande är lite sned.”
De båda kvinnorna satt på en restaurang i Köpenhamn. När de hade fått matsedeln beställde Helle Thorning-Schmidt in gåslever. Det gjorde Mette Frederiksen galen. Hon skrek:
”Ska du verkligen äta det där? Tänk på hur den stackars gåsen har blivit tvångsmatad!”
En av Mette Frederiksens mest framträdande egenskaper är att hon är en linslus. Hon vill gärna synas och höras. Hon finns med överallt – i tidningar, radio och TV. Vart man än går dyker Danmarks statsminister Mette Frederiksen upp.
Hon står där rak i ryggen som en fura. Hennes pondus och karisma går nästan att ta på. Hon står alltid längst fram och alltid mitt i flocken av journalister och fotografer. Hon intervjuas. Hon citeras. Hon porträtteras. Hon är på allas läppar.
Och hon älskar det. Hon älskar politik. Hon älskar att få agera. Hon ser alltid till att det händer något omkring henne. En linslus? Absolut. En person som älskar att höra sig själv prata? Definitivt.
Men det spelar ingen roll så länge man är framåt, aktiv, handlingskraftig och framsynt. Det är Mette Frederiksen.
stock-photo.com/köpt bild
Han kom också med en tydlig varning:
”När vi förhandlar med stormakterna förhandlar vi utifrån en försvagad position. Vi accepterar vad som erbjuds oss. Vi konkurrerar med varandra om att vara den som är mest tillmötesgående, som fjäskar och krusar mest.”
Enligt Kanadas premiärminister var det nu dags för Europa att anamma en smärtsam frigörelse från beroendet av stormakterna och istället söka samarbetspartners på andra håll i världen. Dessa länder måste tillsammans hålla fanan högt när det gäller att bevara en regelbaserad styrning och en fri handel.
Mark Carney är en ny stjärna på den för närvarande så mörka himlen. Han har talat till oss om att det finns en tredje väg att gå. Mindre och medelstora länder som Kanada, Japan, Indien, Australien, Brasilien, EU och EU:s medlemsländer ska söka samarbete och därmed göra sig oberoende av maktfullkomliga galningar som Donald Trump och Vladimir Putin.
När detta kom till Donald Trumps kännedom blev denne som vanligt ursinnig. Han hotade Kanada med 100-procentiga tullar på alla kanadensiska varor om landet ingår ett handelsavtal med Kina,
- 1987 avlade han en kandidatexamen i ekonomi vid Harvard University
-
Harvard University. Bild: Harvard University - 1993 tog han en magisterexamen i ekonomi vid University of Oxford, England
- 1995 tog han en doktorsexamen vid University of Oxford
-
Oxfords Universitet där Mark Carney tog både en magisterexamen och en doktorsexamen i ekonomi - I 13 år arbetade han på den multinationella investmentbanken Goldman Sachs
-
Goldman Sachs. Bild: hubbis - 2007 utsågs han till chef för Bank of Canada, d v s Kanadas riksbank
- 2013 utsågs han till chef för Bank of England. Där stannade han i sju år och var den förste utanför England att inneha detta höga ämbete. Han stödde Storbritannien i samband med Brexit
-
Bank of England i London. Bild: istockphoto.com/köpt bild - 2020 utsågs han till FN:s särskilda sändebud för klimat- och finansfrågor
-
FN-byggnaden i New York. Bild: UN Photo
Detta för att bara nämna några av Mark Carneys många meriter. Under den globala finanskrisen 2008 fick han flera utmärkelser av ledande affärstidningar och publikationer.
Mark Carney har under sin korta tid som premiärminister i Kanada visat många progressiva sidor på viktiga områden inom världspolitiken. Han har bland annat betonat vikten av att fortsätta att stödja Ukraina i kriget mot Ryssland.
I april 2025 stödde han ett vapenembargo mot Israel. I juni 2025 jämförde han den israeliska invasionen av Gazaremsan och ockupationen av Västbanken med den ryska invasionen av Ukraina.
I september 2025 tillkännagav han Kanadas formella erkännande av staten Palestina och blev därmed den första G7-nationen att göra så.
I oktober 2025 bekräftade Carney att Kanada skulle uppfylla åtagandena gentemot den Internationella brottmålsdomstolen i Haag och lovade att om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu tog sig in på kanadensiskt territorium skulle denne frihetsberövas.
Men det finns också andra sidor hos den utåt sett ganska färglöse kanadensiske premiärministern. Han är ett stort fan av det kanadensiska ishockeylaget Edmonton Oilers.
Under sina år på Harvard University var han reservmålvakt för universitetets ishockeylag.
