#Metoo-kampanjen fortsätter att vara den viktigaste nyhetshändelsen i Sverige. Jag hade trott att intresset för den är globala kampanjen mot sexuella trakasserier skulle klinga av men den har istället tilltagit i styrka. Vad det handlar om nu är en medieorkan med vindstyrkor uppemot rekordnoteringar.
Jag följer naturligtvis debatten om sexuella trakasserier i Sverige från min lägenhet här på spanska Solkusten. När jag går in på mediesajterna på nätet översållas dessa av nya avslöjanden om kvinnor som blivit utsatta för mäns händer, blivit våldtagna eller tafsade på. Det finns inget slut på bekännelserna.
Nu förstår jag hur stor #Metoo-kampanjen är. Det förstod jag inte till att börja med. Jag tycker visserligen fortfarande att debatten om sexuella trakasserier mot kvinnor har fått för stora proportioner. Samtidigt inser jag att kampanjen vidrör något djupt stötande i den svenska samhällsmoralen. Hur kan män tillåtas behandla kvinnor på det här sättet?
Att det fortfarande finns ett kompakt kvinnoförakt i Sverige känner vi alla till. Men detta kvinnoförakt har fått helt nya proportioner när kvinna efter kvinna går ut och berättar om hur män har kränkt dem, hur män har tafsat på dem och hur de ibland också har blivit våldtagna av män.
Samtidigt lämnar många av dessa bekännelser en dålig eftersmak i munnen. #Metoo-kampanjen skiljer tyvärr inte på stort och smått. När kända kvinnor, t ex TV-profilen Carina Berg i kanal 5 berättar hur en manlig programledarkollega ”tafsat på henne” flera gånger, så blir jag skeptisk. Vilket allmänintresse har detta? Varför berättar hon det nu? Varför teg hon om detta tidigare?
Bild: Breakit
Självklart ska män inte tafsa på kvinnor. Samtidigt har de flesta av oss kvinnor flera gånger i livet upplevt detta manliga missbruk av våra kroppar. Jag har själv varit utsatt för flera våldtäktsförsök under mitt liv. Jag har själv upplevt hur män har trakasserat mig. Men jag har lagt allt detta bakom mig. Jag avskyr och föraktar fortfarande dessa män som har utsatt min kropp för dessa otillåtna närmanden. Men jag låter dem inte längre förpesta mitt liv. Samtidigt tycker jag själv att jag har haft del i skulden till detta. Jag har följt med okända män hem till deras lägenheter – trots att jag har vetat vilka risker det skulle innebära.
Det är detta jag vill understryka i det här inlägget. Kvinnor förstår inte att män, särskilt berusade män, är djur. När en ung kvinna träffar en man på krogen och denne ber henne följa med honom hem på någon slags efterfest, så bör det ringa mer än en klocka hos henne. Vilken risk tar inte dessa kvinnor som följer med män hem efter en fest? Dessa män har definitivt inte för avsikt att bara ”visa sina etsningar”. De vill åt kvinnornas kroppar också.
Mitt råd till unga kvinnor är: Följ inte med män hem efter en fest eller efter en kväll på krogen. Han vill er inte väl. Han vill bara knulla. That´s it. Lär er förstå att dessa män inte vill er väl. De vill bara utnyttja era kroppar. Jag vill inte skuldbelägga kvinnor men det är viktigt för kvinnor att förstå att männen har avsikter med sina inviter. Visst kan det kännas frestande och spännande att bli inbjuden av en berömd manlig kändis till hans lägenhet men glöm inte bort att han oftast, för att inte säga alltid, har biavsikter.
Vi har nu fått veta vilka de värsta manliga sexgrisarna är. Fredrik Virtanen, upphöjd krönikör och ledarskribent på LO-ägda Aftonbladet, har en nedlagd förundersökning om våldtäkt bakom sig. Ändå reagerade inte hans chefer förrän flera kvinnor i #Metoo-uppropet avslöjade honom.
Varför har Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén tigit i flera dagar? Varför har hon vägrat att lämna ut hans namn, trots att hon visste? Hon har in i det sista skyddat Virtanen men när samme Virtanen idag valde att själv låta sig intervjuas i Aftonbladet, så valde också tidningen att avslöja hans namn – trots att alla redan kände till detta.
En annan sexmissbrukare och skitstövel är Martin Timell, tidigare älskad och populär programledare på TV4. Nu står han utan jobb. Hans formidabla TV-karriär är av allt att döma över. Samtidigt har det i många år gått rykten om Timells sätt att behandla sina underlydande, inte minst kvinnorna. Jag har själv hört dessa rykten flera gånger. Ändå har alla höga chefer på TV4 skyddat honom in i det sista.
En av dem är den mångaåriga kvinnliga chefen Åsa Sjöberg. Hon är idag en av TV4:s högsta chefer. Hon har känt till ryktena kring Martin Timell men hon har vägrat att agera.
Även hon har skyddat honom, liksom flera kvinnliga chefer på Aftonbladet har skyddat Fredrik Virtanen. Hur kunde Aftonbladets politiska redaktör sen 2010 Karin Pettersson befordra Virtanen till politisk krönikör på Aftonbladets ledarsida, trots att hon måste ha känt till att Virtanen år 2011 hade varit föremål för en förundersökning om misstänkt våldtäkt?
Sen har vi Lasse Kronér, ännu en älskad och folklig programledare, som nu löper gatlopp i medierna anklagad för sexuella trakasserier. Även han var skyddad av sina chefer på SVT i Göteborg.
Jag tänker inte döma någon av dessa män på förhand. Jag vet inte exakt vilka brott de är anklagade för. Vad jag och vi alla vet är att flera kvinnor har valt att avslöja sina mellanhavanden med dessa män. Ingen ska dömas ohörd. Ingen ska dömas om brott inte kan styrkas. Flera av de anklagelser som har kommit fram i media de senaste dagarna handlar om påstådda brott som för längesen är preskriberade. Ändå kan man inte bortse från anklagelserna.
Men det värsta är, tycker jag, att kvinnliga chefer i mer än ett fall har valt att stödja de män som nu anklagas för sexbrott, trots att dessa kvinnliga chefer har känt till anklagelserna i många år. Vad ska vi med kvinnliga chefer till om de ändå alltid väljer att så på männens sida, att alltid skydda sina manliga medarbetare och alltid bortse från anklagelser som kommer från andra kvinnor.
Det är väl känt att kvinnor inte tas på allvar när de berättar om sexuella övergrepp som de påstår sig ha blivit utsatta för. Kvinnor anses alltid vara medansvariga. Javisst, ibland är kvinnorna i högsta grad medansvariga och framförallt naiva och godtrogna, men det innebär inte samhället och dess rättsvårdande myndigheter nästan alltid tar männen i försvar och förlöjligar kvinnorna.
Nu står plötsligt alla samhällets stöttepelare upp för de kvinnor som har drabbats. Javisst, hur ska de våga annat. Samtidigt säger höga representanter för rättsväsendet, bland andra presidenten i Svea Hovrätt Fredrik Wärsell i Veckans brott igår kväll, att kvinnor alltid ska anmäla sexuella trakasserier.
Detta säger han trots att han och de flesta andra vet att polisen inte kommer att utreda dessa brott. Detta är ett sätt att lura kvinnorna. Polisens resurser och intresse för att utreda sexualbrott är inte större idag än för t ex ett år sen.
Kanske kommer det dock att bli en ändring på detta.
Jag avslutar detta inlägg med att visa några vackra solnedgångar vid Medelhavet. Sov gott!