Sveriges Television har sorg – men inte bara Sveriges Television utan stora delar av svenska folket – och inte minst jag själv, en gammal kollega till Lotta Bouvin-Sundberg som jag alltid har varit starkt fäst vid.

Jag fick en chock när jag för några timmar sen idag på 1 maj bläddrade fram Expressens nyhetssajt på mobilen. Det första jag såg var att allas vår älskade Lotta Bouvin var död och flera av hennes programledarkollegor på Aktuellt tillsammans med hennes make Pelle Sundberg uttryckte alla sin djupa sorg. Jag visste inte ens att hon hade varit sjuk men mindes att jag inte hade sett henne i Aktuellts sändningar på ett tag.

Jag började gråta. Jag gråter sällan men idag kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Lotta Bouvin, som vi alltid kallade henne, var en av de kollegor på SVT som jag var allra mest fäst vid. Hon spred alltid ett glädjeskimmer omkring sig. Hon skrattade och busade. Hon hejade alltid glatt och hade alltid ett vänligt ord att säga till alla. Hon var vänligheten och kollegialiteten personifierad. Hon var en förebild för alla med sitt naturliga och okonstlade sätt, med sitt goda humör, sin positiva syn på det mesta och sitt stora sportintresse skridskoåkning och längdskidåkning. Hon var inte född och uppväxt i Jämtland för inte.

Men det var inte bara hennes personliga egenskaper som gjorde avtryck. Hennes enorma professionalism som journalist och programledare väckte beundran i vida kretsar. Inför sina kollegor var hon glad och sprallig men när hon hamnade i studion, antingen i Gomorron Sverige eller i Aktuellt, så var hon inte längre att leka med. Hon var alltid påläst. Hon ställde alltid makthavarna mot väggen. Hon gav sig inte förrän hon hade fått svar på sina frågor. Hon var en skjutjärnsjournalist men inte av den metallhårda sorten utan mer av den smidiga sorten. Hon gick inte fram som en ångvält. Istället ställde hon sina ifrågasättande frågor om och om igen tills hon fick de svar hon ville.

Hon gav sig aldrig.

Lotta kom till SVT 1993 och jobbade mest med morgonprogrammen men hon var också då och då programledare på flaggskeppet Rapport. Jag tyckte alltid att Lotta borde ha befordrats till permanent programledare för Rapport men så blev det tyvärr aldrig.

Som morgonprogramledare i Morgonstudion lyste hon istället med sin stjärnglans. Jag medverkade ofta i Morgonstudion som politisk reporter för att bli utfrågad om politiska händelser. Jag var alltid glad när jag förstod att det var Lotta som var morgonprogramledare. Då visste jag att jag skulle få genomtänkta och relevanta frågor.

Lotta och jag var inte vänner privat. Det var jag aldrig med någon av mina kollegor – kanske med några enstaka undantag. Men vi uppskattade och respekterade varandra. Det kände jag alltid starkt.

När Gomorron Sverige (som det tidigare hette) 2017 bytte skepnad och bytte namn till Morgonstudion sparkade SVT:s ledning ut alla de gamla programledarna, däribland Marianne Rundström, Lennart Pehrsson och Lotta Bouvin, för att ge plats åt unga och ungdomliga stjärnor som André Pops, Carolina Neurath, Karin Magnusson, Pelle Nilsson, Ted Wigren, Åsa Avdic och några till. Pops tröttnade dock redan efter ett år och gick tillbaka till sporten.

Då oroade jag mig särskilt för Lotta Bouvin. Inte tänkte väl SVT placera henne i något rum i källaren? Hon måste få ett annat fint jobb med tanke på hennes höga kompetens. Det fick hon också. Hon fick en fin programledartjänst på Aktuellt, en tjänst som hon gladdes åt och trivdes med ända fram till sin död. Att aldrig mer få se Lottas vänliga ansikte i Aktuellt får mina tårar att återigen rinna utefter kinderna.

Själv hade jag inte träffat Lotta Bouvin sen jag slutade på SVT hösten 2008. Ändå fanns hon alltid där, antingen i Gomorron Sverige eller i Aktuellt klockan 21.00. Nu finns hon inte där längre.

Jag sörjer henne djupt och jag vill rikta mina allra mest inkännande kondoleanser både till hennes make Pelle Sundberg och till hennes barn och övriga familj.

En stor journalist har återigen lämnat oss. Hon rycktes bort alldeles för ung. Hon var 63 år och hade fortfarande mycket att ge tittarna av sina erfarenheter, sin kompetens och till sina outsinliga kärlek till sitt yrke.

Farväl Lotta! Jag ska aldrig glömma dig.

En hälsning från din gamla kollega

Elisabet Höglund