En sak som i många år förundrat mig är att ungdomar köper trasiga jeans alldeles frivilligt och ofta till och med betalar tusentals kronor för dem. Jeans där knäna sticker ut mellan trasorna. Jeans med långa fransiga hål och revor. Jeans med fransade byxkanter. Och det är heller inte så att byxorna är särskilt mycket använda eller utslitna.. Nej då, tvärtom, jeansen ska se ut så här. De är trasiga redan när de kommer från fabrikerna. Vill man vara inne, "välklädd" och moderiktig ska man gå omkring i färdigslitna jeans. Och ju trasigare och dyrare de är, desto bättre.
Detta trasmode är inte någon tillfällig modenyck. Vi har sett fenomenet i minst tjugo år, kanske mer. Ändå kan jag inte sluta att förundras över detta förvrängda och inverterade sätt att klä sig, som med största sannolikt har djupt psykologiska orsaker..
Jag kom att tänka på de här färdigslitna och sönderskrubbade jeansen när jag häromdagen fick en modekatalog i brevvlådan. Den kom från en känt ungdomligt utländskt modemärke som marknadsförs över hela världen. Själv har jag köpt flera plagg av detta märke i en av modekedjans butiker i Stockholm, eftersom jag normalt gillar deras kläder. Men nu verkar det ha hänt något. Nu ska det här märket också börja marknadsföra trasiga kläder över hela världen. Låt mig ge några smakprov på jeansen ifråga, bilder tagna direkt ur katalogen.
Samtidigt kan jag inte låta bli att göra en något vansinnig och långsökt association. Jag har med stort intresse och engagemang följt kriget i Gaza och nu även kriget i Irak de senaste månaderna. Jag har studerat hundratals bilder på palestinska barn och ungdomar bland sönderbombade hus i Gaza. Varje gång har jag förundrats över hur rena och prydligt klädda dessa barn är trots det dagliga elände de lever i. De har alltid nytvättade tröjor, byxor, klänningar och skjortor – trots att raketer från israeliska bombplan slår ner runtomkring dem, dödar deras mammor, pappor, släktingar och vänner.
Ändå är dessa fattiga barn klädda i snygga och färgglada kläder. Du skulle aldrig se en palestinsk pojke eller flicka i trasiga jeans – i så fall ha de trasats sönder av metalldelar, järnskrot, granatsplitter eller nedfallande betong i samband med bombkravader. Det är som om barnens föräldrar vill visa att de och deras familjer försöker leva ett så normalt liv som möjligt även när det råder krigstillstånd.
Min teori är att ju rikare man är desto fulare och trasigare kläder vill man gå omkring i. Kanske är det någon sorts protest mot välfärdssamhället. Samtidigt har ju de ungdomar som köper dessa trasiga kläder verkligen råd att köpa kläder, t o m dyra kläder. Därför kan det vara så att den som vet att han eller hon inte behöver visa upp vackra och snygga kläder för att bevisa sin rikedom gärna går omkring i second handkläder eller trasiga jeans. De fattiga barnen i Gaza och Irak och framförallt deras föräldrar försöker visa att de ändå har en slags stolthet och värdighet trots att de lever ett liv ständigt på gränsen till fattigdom och död.