Strax före klockan 17.30 idag svensk tid övergav Sverige den 206 år gamla alliansfriheten och neutralitetspolitiken. Det var då Sveriges statsminister Ulf Kristersson överlämnade Sveriges anslutningsdokument till USA:s utrikesminister Antony Blinken i samband med en ceremoni i det amerikanska utrikesdepartementet i Washington.

Det är nämligen USA som förvarar anslutningsdokumenten från de nu 32 medlemsländerna i Nato. USA är en så kallad depositarie för det nordatlantiska fördraget.

I samma ögonblick som Kristersson överlämnade dokumenten blev Sverige en fullvärdig medlem av Nato.

”Vi är ödmjuka men också stolta”, sa Ulf Kristersson i samband med en pressträff i Washington. ”Vi kommer att leva upp till de högt ställda förväntningarna”.

”Det här är inte slutet på något utan börjat på något nytt. Det är ett stort steg men också ett naturligt steg. Jag ser fram emot att göra världen säkrare och friare.”

.Klockan 17.46 lade Kristersson ut följande meddelande på svenska och engelska på plattformen X. Inlägget löd så här:

Det var den 18 maj 2022 som Sverige ansökte om medlemskap i Nato. Sveriges regering leddes då av Magdalena Andersson. Tillsammans med sin finska socialdemokratiska statsministerkollega Sanna Marin utformade Sverige och Finland sina medlemskapsansökningar till Nato. Magdalena Andersson och det socialdemokratiska partiet lade totalt lagt om kurs i Nato-frågan när Ryssland invaderade Ukraina. Andersson insåg att ett Nato-medlemskap nu var det enda sättet att värna Sveriges säkerhet och trygghet:

Det var ett oväntat lappkast. Nu är det Ulf Kristersson som får skörda frukterna av Magdalena Anderssons och socialdemokraternas 180 grader stora omsvängning i Natofrågan. Men båda är lika glada idag när Sveriges medlemskap till slut är i hamn. Så här sa Magdalena Andersson ikväll:

”Sverige är nu medlem i Nato och därmed är vi ett säkrare land. Vi får ett starkare försvar av vårt älskade Sverige. En bättre möjlighet att försvara vår frihet, vår demokrati, och vårt sätt att leva.”

Även Överbefälhavaren Micael Bydén underströk vikten av att Sverige nu är med i Nato genom att utfärda en dagorder till alla som deltar i det svenska försvaret. ÖB sa bland annat så här:

”För Försvarsmakten och dig som soldat, sjöman, medarbetare eller frivillig innebär det en stor förändring av vårt uppdrag. Nu ska vi som solidarisk medlem försvara både Sverige och våra allierade. Det innebär också att försvaret av Sverige börjar vid Natos gemensamma gräns … Den uppgiften är inte tidsbunden. Den är evig”

På måndag kommer en flaggceremoni att hållas utanför Nato-högkvarteret i Bryssel. Detta för att fira Sveriges inträde i försvarsalliansen.

Egentligen kommer det nu fullbordade svenska medlemskapet i Nato inte som någon överraskning. Sen 1994 har Sverige haft ett växande samarbete med Nato. Det började med det s k Partnerskap för Fred. Efter det har samarbetet fördjupats. När Sverige lämnade in sin medlemskapsansökan i maj 2022 fanns det egentligen bara en sak som återstod för att samarbetet skulle bli totalt, nämligen att acceptera den tidigare så förhatliga ARTIKEL NUMMER 5.

Artikel 5 i Nato:s fördrag innehåller de ömsesidiga försvarsgarantier som utgör kärnan i Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter. En för alla, alla för en, kan man säga.

Nu är den svenska misstron mot artikel nr 5 historia. Sverige har i och med medlemskapet också accepterat de ömsesidiga försvarsförpliktelserna. Istället för att ha varit ett hot mot den svenska alliansfriheten och neutralitetspolitiken är nu artikel nr 5 i Nato-fördraget den stora tillgången. Att vet att andra Nato-länder skyndar till undsättning om Sverige skulle anfallas av t ex Ryssland är en nationell trygghetsfaktor.

Sverige är unikt i världen genom att ha levt i fred i inte mindre än 206 år. Det var år 1818 som den svenska neutralitetspolitiken föddes. Det var då franskfödde Jean Baptiste Bernadotte kröntes till konung och gavs namnet Karl XIV Johan. Det var denne kung som var realistisk nog att inse att den svenska stormaktstiden var förbi. Sverige hade 1809 förlorat Finland till Ryssand. Karl XIV Johan insåg att Sverige aldrig skulle kunna återerövra Finland, än mindre besegra Ryssland.

Sverige tvingade visserligen Norge 1814 att ingå en union med Sverige men Karl XIV Johan  bestämde vid sitt tillträde att Sverige skulle hålla sig utanför alla krig och istället njuta av det läge man nu hade skaffat sig. Dessutom var Sverige fattigt och utarmat. Det fanns inga ekonomiska möjligheter för Sverige att fortsätta sin aggressiva krigföring.

Det var ett historiskt beslut – på samma sätt som Sveriges inträde som fullvärdig medlem i Nato är en historisk händelse. 

Och så förblev det fram till idag. Ett medlemskap i Nato behöver heller inte innebära att Sverige tvingas in i ett krig. Det beror helt och hållet på vad som händer i vår omvärld, inte minst vad jätten Glufs-Glufs Ryssland planerar framöver. Men nu står Sverige i varje fall inte ensamt.

Kommer svenska folket att märka någon skillnad när vi vaknar upp i morgon bitti som nybakad Nato-medlem. Nej, inte alls. Det mesta kommer att bli som vanligt. I varje fall på kort sikt.

Sverige befinner sig till exempel mitt inne i en stor Nato-övning i norra Norge, Sverige och Finland. Sådana övningar blir det fler av. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att Sverige i fortsättningen får delta i Nato:s gemensamma försvarsplanering och det är knappast något som svenska folket kommer att märka av.

Medlemskapet innebär ett bättre skydd av Sverige. Samtidigt kommer Nato-soldater – och kanske också Nato-baser – att finnas på svenskt territorium, om Sverige vill.  Bilar med utländska registreringsskyltar kommer att köra på de svenska vägarna – men utländska bilar är vi vana vid att se.

Däremot kommer säkert befolkningen på Gotland att märka av en större militär akvititet. Nato ser Gotland som en viktig strategisk tillgång, särskilt i händelse av ett ryskt anfall mot de baltiska staterna. Den som kontrollerar Gotland kontrollerar stora delar av Östersjön. Gotland måste därför rustas upp.

Det gäller även norra Sverige som har stor strategisk betydelse liksom Öresundsområdet, Västsverige och Mälardalen.

Det som många svenskar oroar sig för med Nato-medlemskapet och som Nato-kritikerna framhåller ofta är att Sverige i framtiden kommer att samarbeta intimt med stater som förfogar över kärnvapen. Många är rädda för att Nato ska tvinga Sverige att acceptera kärnvapen på svensk mark. Den risken finns men det behöver inte bli så. Sverige kan säga nej. Det har redan Norge och Danmark gjort som är Nato-medlemmar sedan begynnelsen.