Det handlade inte om någon liten pyspunka precis, där luften pös ut långsamt. Nej, det handlade om våldsamma däckexplosioner på alla fyra hjulen samtidigt. Bom! Pjoff! Pang! Sa det.

Så gick det till när underbarnet, kvinnoikonen, företagargeniet, skönhetsgurun och bloggfenomenet Isabella Löwengrip för två månader sen föll pladask till marken från den höga tron hon hade byggt upp åt sig själv.  Den vackra sagan om ”Blondinbella” tog slut på några timmar. Allt sjönk ihop som en sufflé inför världens förvånade ögon.

Nja, helt förvånade var kanske inte alla. Det fanns de som länge hade anat att allt inte stod rätt till med den överreklamerade bloggstjärnan och hennes övervärderade bolag. Ja, det talades till och med om luftaffärer, uppblåsta siffror över antalet besökare på hennes olika internetplattformar och rent lurendrejeri. Finansiell doping skulle man kanske kalla det.

Isabella har till exempel inför olika satsningar sagt att hon har 1,5 miljoner läsare av sin blogg. Ju högre antal läsare/följare man har, desto mer lockande är man för dem som vill sälja sina produkter genom denna blogg. I själva verket visade det sig att antalet besökare på Isabella Löwengrips blogg bara uppgick till 260 000 i veckan.

”Det beror helt på hur man räknar”, svarar Isabella när detta avslöjas.

Men när de kunder som ville använda sig av Isabellas inflytande på nätet för reklam för sina produkter förstod hur det stod till började de få kalla fötter. Många drog sig ur eller hoppade av samarbetet med bloggdrottningen.

Även om Isabella Löwengrips olika bolag har dragit in en hel del pengar under årens lopp har en stor del av pengarna gått till att betala Isabellas överdådiga privata lyxliv. Hon kör Porsche, köper villa på Lidingö 2018 för närmare 30 miljoner, flyger kors och tvärs över Atlanten till New York med privatjet, håller stora galamiddagar för kända personer, anställer en egen privat kock i hemmet och knyter till sig egen säkerhetspersonal i villan på Lidingö som ska övervaka henne och hennes barn så att inget ska hända dem.

Allt detta har kostat pengar.

Till slut började siffrorna i Isabellas bokslut bli röda istället för svarta. In i det sista försökte hon dölja förlusterna men i höstas brast bubblan. Tidningen Expressens hårda granskning av bloggdrottningens affärer och yviga privatliv hade gett resultat. Granskningen avslöjade sidor inom Löwengrips affärsverksamhet som hon själv försökt dölja.

Isabella Löwengrip var bara fjorton år gammal när hon började blogga. Då föddes  ”Blondinbella”. Men åren gick, Blondinbella blev vuxen och ville erövra världen. Hon begravde Blondinbella och återuppstod som Isabella Löwengrip. Hon ville inte bara vara en tonårsidol. Nu skulle hon satsa på USA och bli världens mest inflytelserika affärskvinna. Trodde hon.

Isabella Löwengrip har varit ett fenomen. Hon har beskrivit sig själv som den främsta influencern i Sverige. På sin blogg och på de företag hon senare startade drog hon in massor av pengar. En reklamsnutt för någon pryl på hennes Instagram kunde de senaste åren ge henne mellan 120 000 och 150 000 kronor! Bara för en reklamtext på Insta!

Isabella startade det ena företaget efter det andra: Hennes första bolag hette Belle AB och var en webbshop för kosmetika. Sen kom Löwengrip Invest AB, Löwengrip Social Relations AB, ISPI Holding AB (ett bolag hon äger tillsammans med kompisen Pingis Hadenius), Löwengrip Beauty AB, Blonde Capital AB och Economista Sweden AB. Hon sitter i styrelsen för Nordic Tech House AB och H Hold Fashion AB. Enligt uppgift har hennes olika bolag haft en sammanlagd omsättning på 100 miljoner kronor.

Under de tre sista åren har Isabella varje år tagit ut en lön till sig själv på 1,3 miljoner kronor.

Hennes största framgång kom 2018 när hon utsågs till det svenska näringslivets mäktigaste kvinna av tidningen Veckans affärer.

Hon har fött två barn, avverkat en skilsmässa och flera andra förhållanden som spruckit av olika skäl. Idag är 29-åriga Isabella tillsammans med fastighetsmiljardären Erik Selin, 52, och har börjat intressera sig för fastighetsaffärer.

I sitt sommarprat i radions P1 i somras detonerade Isabella Löwengrip bomben: Hon skulle lämna Sverige och flytta delar av sin verksamhet till USA . Hon skulle bosätta sig i New York. Sverige hade blivit för litet för Isabella. Europa räckte inte heller till. Hon skulle satsa på USA och på världen. Hon skulle bli världens mäktigaste kvinna.

Hon köpte en dyr lägenhet på Manhattan. Mellan lägenheten på Manhattan och 30-miljonersvillan i Elfvik på Lidingö skulle hon pendla i fortsättningen. Världen tycktes ligga för Isabella Löwengrips fötter. Hon var oslagbar. Hon var ouppnåelig. Hon var outstanding. Hon var bäst och hon var alla kvinnors förebild. Trodde hon.

Hur skulle detta sluta?

Jo, med en rejäl smäll.

Trots Isabella Löwengrips oerhörda magplask den här hösten verkar hon nu vara på väg att resa sig igen. I ett stort antal blogginlägg har hon under hösten beskrivit hur allt föll samman för henne, hur hon tvingade avskeda sin personal, hur hon tvingades sälja sitt hus på Lidingö, hur hon tvingades ställa in USA-satsningen, allt för att undvika konkurs.

Hon skrev om allt. Hon skulle vara öppen även med sina motgångar.

Det blev hennes nya affärsidé. Skriv inte bara om allt som har gått bra utan också om allt som har gått dåligt. Man måste visa att man kan misslyckas. Man måste våga erkänna sina svagheter. Man ska vara öppen mot sina läsare, följare och kunder.

Så man kan säga att Isabella Löwengrip slog mynt av sina misslyckanden. Hon visste att hon kunde tjäna pengar på att visa att även hon var en människa med fel och brister. Det har redan blivit en trend på sociala medier att skriva om sina tillkortakommanden och misslyckanden – för även dessa säljer! Allt kan säljas för pengar, både glädje och sorg, både rikedom och kollaps.

Isabella är efter två månaders änkesorg tillbaka i rampljuset igen – nu hand i hand med nye pojkvännen Erik Selin. Hon ler mot kamerorna och talar om att hennes liv har börjat återvända, att det går allt bättre för henne.

Även denna s k come back imponerar – och förvånar. Vad har denna kvinna som ingen annan har?

Hon har under de två senaste månaderna förlorat om inte allt, så i alla fall stora delar av det förtroendekapital hon kanske hade tidigare. Hon har vilselett sina kunder. Det är inte bra. Dessa kan bli svåra att vinna tillbaka. Hon har förlorat pengar. Hon har förlorat den trovärdighet hon möjligen hade tidigare. Vem vågar i framtiden satsa på Isabella Löwengrip?

Hon har förvandlats från en framgångssaga till en tragedi. Hon har fallit på eget grepp. Hon kan inte skylla sina misslyckanden på någon annan. Hon har helt enkelt överskattat sig själv och sina möjligheter att bli ”världens mäktigaste affärskvinna”.

Hon är en så kallad influencer, en influerare. På sina sociala medier gör hon mot betalning reklam för andras prylar – men också för sina egna skönhetsprodukter. Det är på reklamen hon gör åt andra på sina nätplattformar som hon har dragit in sina pengar.

Det ligger något osunt i detta, något osunt i hela geschäftet med influencers. De tjänar enorma pengar på att skriva något snällt på sina bloggar om någon produkt som de inte ens själva skulle vilja köpa. Det är osunt, kanske till och mer oetiskt. Men vad gör man inte för pengar.

Isabella Löwengrip är inte ensam om att dra in miljoner på att skriva PR-artiklar för andras produkter på sina bloggar och instragramkonton. De – oftast unga vackra tjejer – är nu många – och de blir fler. De har insett hur lätt det är att bli rik genom Internets fantastiska genomslagskraft. De behöver nästan inte lyfta ett finger för att dra in 150 000 kronor.

Jag är en kvinna med den gamla tidens hårda arbetsmoral djupt rotad i mig. Man får gärna tjäna pengar men man ska arbeta hårt för dem. Framförallt ska man producera något bestående, t ex varor men kanske också tjänster. Det räcker inte att producera luft, som idag görs av alla influencers över hela världen. Luft, luft, luft.

Jag är inte avundsjuk. Jag får varje månad flera erbjudanden från PR-makare som försöker övertala mig att starta ”samarbete” med olika företag på min blogg. Jag får nästan aldrig veta vad dessa företag sysslar med. Jag får heller inte veta vad jag kommer att tjäna. Jag förstår bara att de här företagen ska jag inte ha att göra med. Jag skulle säkert kunna tjäna miljoner på att låta företag skriva reklamartiklar för sina produkter på min hemsida – eller att jag själv gör betald reklam för samma produkter på min blogg.

Men jag vill inte. Jag tackar alltid nej. Jag vill inte se min fina och välredigerade blogg vara nedlusad av reklam för prylar och tjänster som jag isjälv aldrig skulle drömma om att köpa. Hellre förblir jag fattig.

Jag är omodern och förstår  inte hur mycket stålar jag förlorar med min gammalmodiga moral.