”Vi hade i alla fall tur med vädret”.

Så löd titeln på en svensk 80-talsfilm med Claire Wikholm i huvudrollen. Det var en kul film som gjorde parodi på husvagnssemestrarna och som på många sätt var träffande – och typisk svensk.

Men även idag, denna fantastiska midsommarafton år 2020, har vi haft tur med vädret. Solen har gassat från en molnfri himmel och det har varit förfärligt varmt. Jag minns inte att jag någon gång har upplevt en midsommarafton av samma kaliber. Men allt skuggas förstås av Corona-trädets väldiga krona.

För Bosse och mig spelar det ingen roll. Vi har varit ensamma i flera månader. Ensamma är vi också idag, på midsommarafton. Fördensskull har vi inte åsidosatt våra traditioner. Igår bakade och fyllde jag vår traditionella midsommartårta och i förmiddags dekorerade jag den med frukt, bär och blåbärsris.

Bosse kunde inte hålla sig när han skulle visa upp tårtan på bild. Ni ser säkert hur snålvattnet rinner från hans mungipor.

Jag gjorde en deal med Bosse igår. Om jag bakade en fin och läcker midsommartårta till honom så skulle han binda en midsommarkrans till mig att ha på huvudet. Han brukar inte gilla sådant kärringgöra men när valet stod mellan ingen krans och ingen tårta, så var beslutet enkelt.

Det är ont om sommarblommor i år. Det avspeglar sig också i hans midsommarkrans men den var ganska fin ändå.

Nog om det roliga och glada. Jag har också skrivit en dikt som jag tänker publicera på den här bloggen. Ja, dikt och dikt. Det är egentligen en parafras på en redan befintlig dikt, nämligen Viktor Rydbergs berömda juldikt ”Tomten”. Med tanke på att årstiden inte stämmer med förlagan har jag förlagt handlingen till midsommar och ändrat något i texten.

Dikten är avsedd att vara en varningssignal till den som slarvar med den sociala distanseringen nu i midsommar. Så här låter dikten:

MIDSOMMARVISA I CORONATIDER

fritt efter Viktors Rydbergs ”Tomten”

 

Midsommarnattens vind är varm

Stjärnorna blinkar så stilla

Alla sover på glömskans arm

smeker i drömmen sin frilla

  

Drömmer om midsommarnattsmystik

Långt bort i fjärran hörs dragspelsmusik

Tänker att när vi är vakna

Då ska vi bada nakna

  

Solen vandrar sin tysta ban

Snart går hon upp över fur och gran

Snart når hon upp över taken

Endast Corona är vaken

  

Står där så tyst vid lagårdsport

Skön mot det faluröda

Tänker att snart har jag detta gjort

Snart är de alla döda

  

Tänker att hämnden är hennes rätt

De bjöd ju henne till dansen

Tycker att det var ett djävla sätt

Att fly sociala distansen

 

Midsommarnatten tynar bort

Midsommardagen randas

Midsommarblomstren vissnar fort

Snart är det dags att klandras

  

För man får aldrig tråda en dans

Med en kvinna som heter Corona

Då blir man smittad, har ingen chans

Synderna får man sen sona.

  

Midsommarnattens vind är hård

Stjärnorna glimmar så kalla

Måtte vi snart få komma till vård

Snart ska vi ångra oss alla.

  

Midsommarhelgen är snart förbi

Helgen vi alltid ska minnas

Det var då´ vi glömde att avstånd är bäst

Att sociala distansen ska finnas.

 

En sedelärande historia av

Elisabet Höglund

Trevlig midsommar till er alla!