ÄNTLIGEN! Idag korades Ebba Andersson till VM-drottning i Planica 2023 sen hon i ensamt majestät och med  53 sekunder före närmaste konkurrent, norskan Anne Kjersti Kalvå, gick i mål efter att ha åkt 30 km fristil, damernas sista tävling i årets VM.

Denna titel är hon väl värd, Ebba, som därmed tog sin andra guldmedalj under VM i Planica. Den första tog hon på 15 km skiathlon i lördags, när Frida Karlsson tog silver och norskan Astrid Öyre Slind tog brons.

Ebba tog också en bronsmedalj på damernas 10 km fristil i tisdags, när amerikanskan Jessica Diggins vann guldet och Frida Karlsson tog hem silvermedaljen. Det svenska stafettlaget tog därefter en bronsmedalj i samband med (den misslyckade) damstafetten i torsdags. Totalt håvade Ebba Andersson alltså in fyra medaljer, varav två av ädlaste valör. Det är ett resultat som heter duga.

Trots att Ebba Andersson gång på gång, särskilt under den här säsongen, har visat att hon inte bara är Sveriges bästa längdåkerska utom dessutom bäst i världen, så har Ebba alltid tvingats stå i skuggan av Frida Karlsson. Det har alltid varit Frida som har fått allt ljus på sig. Det har varit Frida som har fått all uppmärksamhet och som alltid har varit den som i olika sammanhang i ord och bild har fått representera svenska damskidåkning.

Frida är också alla fotografers önskedröm. Trots att det var Ebba Andersson som idag vann VM-guld i Planica så var TV-produktionens kameror under en stor del av tiden riktade mot Frida Karlsson sen de bästa hade gått i mål. Då och då fick man se en glimt av Ebba men en okunnig skulle kunna tro att det var Frida Karlsson som hade vunnit guldet.

Ebba Andersson, som inte är de braskande rubrikernas mästare, har dock lärt sig att leva i skuggan av Frida Karlsson. Hon har kämpat och slitit i det tysta. Kanske har hon också velat ha det så, nämligen att vara en underdog som en dag slår till och visar världen att det är hon som är bäst. Hon är också den som går sin egen väg.

Som uppladdning Inför årets VM åkte Ebba till exempel hem till familjen i Sollefteå och förberedde sig för VM med hjälp av pappa Per-Ola och som kom till Planica utan den minsta gnutta solbränna – men mera vältränad och i bättre form än någonsin. Solbrännan kunde däremot de andra VM-åkarna ståta med. De hade nämligen legat på förläger i Toblach och/eller Livigno i Italien, delvis på hög höjd.

Trots den uteblivna solbrännan var det Ebba Andersson som tog hem titeln ”2023 års VM-drottning”, en titel som många för någon vecka sen trodde skulle gå till Jonna Sundling. Så blev det inte.

Ebba Andersson avslöjade idag också att hennes pappa Per-Ola hade tagit ledigt från jobbet under tre månader inför den här skidsäsongen för att coacha och sparra sin begåvade dotter och blivande VM-drottning. Tack Per-Ola för det!

Jag tittar på   a l l a  skidtävlingar – och har gjort så under många år. Jag har följt de svenska skidtjejernas enorma utveckling till världens bästa damskidlandslag. Jag har med särskilt stort intresse följt Ebba Andersson, dels därför att jag har sett potentialen hos henne, dels därför att hon är en så underbart fin idrottskvinna. Ebba är inte de stora gesternas person. Hon söker inte uppmärksamhet till varje pris. Hon jobbar på i det tysta — och hon vinner.

Dessutom står hon intellektuellt sett högt över sina svenska skidkollegor. När hon intervjuas av journalister ger hon fullödiga svar med genomtänkta välformulerade analyser och inte bara några ”Jag vet inte”, som ofta är det enda som hennes kollegor får ur sig.

Ebba är också sympatisk, glad och faktiskt konstnärligt lagd. Hon berättade för några år sen att två av hennes fritidssysselsättningar var att måla och läsa böcker medan hennes skidkollegor spelade TV-spel, tittade på film eller gjorde andra saker där inte hjärnan behövde arbeta så hårt. Detta drag gillar jag hos Ebba.

Däremot ogillar jag det som händer runtomkring henne, nämligen vad hennes skidkollegor skapar. Jag tänker i första hand på Frida Karlsson, som jag personligen ser som ett orosmoment i den svenska landslagstruppen. Det var Frida som drog igång krisen med vallateamet i torsdags efter hennes misslyckande i skidstafetten. För andra gången i år kollapsade hon när hon kom i mål i stafetten och fick ledas ut – trots att hon bara hade kört 5 km!

Alla minns förra gången samma sak hände. Det var vid målgången uppe på toppen av Alpe Cermis i Italien, där den sista etappen av Tour de Ski avgjordes i början av januari. Frida Karlsson ledde touren stort inför den sista etappen men tappade all kraft när hon hade nått halvvägs upp i slalombacken. Hon stapplade i mål, svimmade, var medvetslös i flera minuter och bars bort på bår. Trots detta vann hon Tour de Ski.

För skidvärlden var detta en obehaglig men också lite blandad upplevelse. Är Frida Karlsson verkligen så skör att hon inte klarar av att ta ut sig under ett skidlopp? var en fråga många ställde sig. Eller är det ett uttryck för hennes stora behov av uppmärksamhet. Jag vill inte tro att det är så men ibland blåser det lite för mycket omkring henne för att det ska kännas helt rätt.

Frida är en lysande skidåkare med en perfekt teknik både på klassisk stil och i fristil. Hon är hårdtränad och borde tåla att ta ut sig men ändå kunna återhämta sig snabbt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Tar landslagets läkare hennes kollapser på fullt allvar? Det är nämligen väldigt sällan man ser den här sortens genomklappningar bland genomtränade och friska atleter. Jag såg till exempel aldrig Marit Björgen eller Therese Johaug någon enda gång kollapsa när de kom i mål. Men Frida Karlsson kollapsar lite för ofta för att det ska vara normalt.

Frida gjorde dock även hon ett mycket bra VM. Även hon får åka hem med fyra medaljer, dock inte några guldmedaljer. Det är nog en stor besvikelse för Frida, För att ta guld på VM var hennes stora mål. Men hennes form har inte varit tillräckligt bra sen kollapsen efter Tour de Ski och en förkylning efter det.

I morgon är VM över sen herrarna har gått i mål efter 5-milen. Jag tror inte att det blir några svenska herrmedaljer i morgon heller. William Poromaa är den som står närmast en medalj men hittills har han hamnat utanför medaljtrion. Vi får se om han slår till i morgon.

Godnatt!