Det är synd om Greta Thunberg. Hon har fastnat i Los Angeles och kan inte komma till Europa för att kunna delta i klimattoppmötet i Madrid den 2 december. Toppmötet flyttades ju häromdagen från Santiago de Chile till Madrid på grund av det oroliga politiska läget i Chile. Det var självklart ett klokt beslut.

Men när beslutet om att flytta mötet togs var det ingen som tänkte på Greta Thunberg. Greta kan ju inte flyga. Hon befinner sig just nu strandad i Los Angeles. På sitt twitterkonto har hon de senaste dagarna vädjat till världen att hjälpa henne att ta sig över Atlanten till Spanien med något annat färdmedel än flyg.

Kristdemokraternas EU-parlamentariker Sara Skyttedal var den första som hörde av sig till Greta genom att snabbt erbjuda henne en flygbiljett från Los Angeles till Madrid. Det var elakt av Sara Skyttedal.

Greta Thunberg befinner sig just nu inte bara i Los Angeles utan också i ett moment 22. Hon kan inte komma därifrån. Det är som om hon har hamnat på en öde ö mitt ute i havet utan att någon räddning syns vid horisonten.

Det hela är tragikomiskt men framförallt tragiskt. Greta hade ju redan startat sin tåg- och bussresa mot Chile när hon nåddes av beskedet att klimattoppmötet hade flyttats från Santiago till Madrid. Hur skulle hon ta sig till Madrid? Till Spanien? Till Europa? Det var ju inte så det var tänkt.

Dessutom brådskar det för henne. Hon har bara en månad på sig att ta sig över halva jordklotet. Eftersom hon inte vill flyga (något som skulle ta högst 10-12 timmar) så finns det inga andra färdmedel som står till buds.

Visst finns det båtar av olika slag som inte drivs med diesel, t ex ekor, kanoter och kajaker, men dessa är inte särskilt sjövärdiga, i varje fall inte om man i höstrusket ska ro eller paddla från New York till någon hamn i Portugal.

Att få någon att offra sig och hämta Greta i New York med segelbåt (som förra gången) är knappast troligt. Vädret tillåter inte sådana seglatser över Atlanten längre.

Men jag har några andra förslag till Greta. Det finns faktiskt en möjlighet att ta sig landvägen från USA till Europa. Ni tror mig inte men det gör det faktiskt. Nästan.

Det går att åka från Los Angeles till Alaska och ta sig den korta sträckan över Behrings sund till Ryssland. Man får hoppas att det går färjor från Alaska till Ryssland men jag vet inte. Det ser i alla fall inte särskilt långt ut på kartan.

Väl i Ryssland kan hon ta sig med tåg (kanske med Transibiriska järnvägen) och buss genom Sibirien, genom det europeiska Ryssland mot Europa och Spanien. Det är en lång, lång resa och den tar säkert minst en månad men den är säkert möjlig att göra – rent tekniskt i alla fall.

Sedan pågår en intensiv teknisk utveckling både av eldrivna båtar och eldrivna flygplan. De eldrivna båtarna finns redan men är mera av karaktären fritidsbåtar och torde knappast gå att köra med över Atlanten. Vad händer när batterierna tar slut? Hur ska man kunna ladda dem?

Elflygplan finns ännu inte i sinnevärlden men om Greta Thunberg kan stanna kvar i USA i några år så kommer franska flygplanstillverkaren Airbus att ha hunnit lansera det första eldrivna passagerarplanet. Men det kan dröja minst 2-3 år.

Ni tycker förstås att jag är elak mot Greta Thunberg. Det är jag inte. Jag försöker bara hjälpa henne och peka på de tekniska möjligheter som faktiskt står till buds och som kommer att finnas i framtiden. Eldrivna flygplan tror jag kommer för att stanna. Klimatdebatten kommer att driva fram sådana och de flygplanstillverkare som vill överleva i framtiden måste helt enkelt satsa på miljövänligt flyg.

Samtidigt visar den prekära situation som Greta Thunberg helt frivilligt har försatt sig i vad som händer om man som enskild individ inte vill nyttja de färdmedel som står till buds idag för att nå från en kontinent till en annan. Den som vill resa från Europa till USA kan idag bara göra det med flyg – möjligen med något lastfartyg. Det är bara Greta Thunberg som lyckades få monegaskerna att segla med sin tävlingsbåt över Atlanten med Greta ombord. Ingen annan har det privilegiet.

Det är en ynnest att kunna resa vart man vill i världen idag. Men flygets koldioxidutsläpp har lett till en debatt som visar det absurda i att först skapa långväga transportmedel för att sedan inte kunna använda dem, t ex av klimatskäl.

Samtidigt tyder Gretas situation idag på att något känns fel i hennes planering. När hon bestämde sig för att ta ett sabbatsår och åka till USA för att slåss för klimatet så måste hon ha funderat på hur hon skulle ta sig hem till Sverige igen. I varje fall borde hennes föräldrar, Malena Ernman och Svante Thunberg, ha tänkt på det.

De gjorde de tydligen inte. Nu är deras dotter ”strandsatt” i Los Angeles och kan inte komma därifrån – möjligen med tåg till New York men inte längre.

Jag uppmanar Malena Ernman och Svante Thunberg: Ta hand om er dotter!  Hon är bara 16 år och ni har som föräldrar fortfarande ett ansvar för henne. Till hösten måste hon komma hem till Sverige igen för att börja på gymnasiet – för det är väl inte meningen att hon ska stanna i USA och gå på college?

Den vackra sagan om Greta Thunberg håller på att förvandlas till en mardröm. Hon har varit en hjälte. Nu känns det som om hon istället håller på att bli alltmer patetisk. Hon håller på att bli en tragedi. Rädda henne!