Sen jag i juni 2011 opererades för min cancer har jag regelbundet gått på röntgenkontroller för att försäkra mig om att cancern inte har kommit tillbaka. Hittills har inga metastaser upptäckts och ifjol blev jag friskförklarad två gånger av min cancerläkare på Radiumhemmet i Solna.

 

I sommar är det fem år sen cancern togs bort. Den som överlever i fem år anses ha god prognos och kan ha besegrat cancern. Men det finns inga garantier. En cancer kan komma tillbaka även efter fem år. Som cancerpatient kan man aldrig känna sig säker. Varje nytt år man får leva är som en gudomlig gåva.

 

 

 

 

Det var därför med stor vånda och ångest som jag idag åkte till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna för att genomgå en mycket tekniskt avancerad och effektiv röntgenundersökning av nästan hela min kropp och mina organ. Den här sortens röntgenundersökning kallas PET-undersökning.

 

PET-röntgen (som också kallas DOTA-TOK) är betydligt effektivare än vanlig datortomografi som jag har genomgått under de två senaste åren. Men nu ville jag själv få en ännu bättre genomlysning av min kropp och bad om att få genomgå en röntgenundersökning med PET-kamera.

 

 

 

 

Till skillnad från magnetkameror och datortomografi röntgas man i en PET-undersökning med hjälp av en radioaktiv isotop, som sprutas in i blodet i armvecket och som får sprida sig i kroppen i nästan en timma innan undersökningen startar. I kroppen binds isotopen till socker och vatten. En växande cancertumör kräver mycket socker. Därför kan isotopen genom att lysa upp tumören ge ett snabbt svar på om det handlar om cancer eller ej, till och med om cancern är elakartad eller godartad.

 

I den här blylådan förvarades min isotop idag innan den fördes in i blodet. Den hade tillverkats bara en liten stund innan den skulle sprutas in i mitt blod.  Isotopen är så giftig att den alltså måste förvaras i bly för att inte personalen ska skadas. Isotopen tillsammans med vatten och socker lyser upp de ställen i organen där det finns metastaser och tumörer. Därför är det lättare att upptäcka en metastas med en PET-kamerna/radioaktiv isotop än med en magnetkamera.

P:et i PET står för Positron, alltså motsatsen till en elektron. Nej, jag ska inte veckla in mig i kemiska och fysikaliska termer. Varför jag berättar det här är att man paradoxalt nog försöker upptäcka cancer genom att använda sig av en i sig cancerframkallande radioaktiv isotop!

 

 

 

Jag fick ligga ner i över en timma och dricka massor med vatten innan jag kunde bli röntgad. Själva röntgenundersökningen tog tjugo minuter. Då fick jag ligga totalt stilla på den smala britsen med armarna sträckta bakom huvudet medan jag åkte in och ut ur den jättelika kamerakonstruktionen.

Jag har genomgått den här sortens och liknande röntgenundersökningar 18 gånger under de här snart fem år som gått efter canceroperationen. Så det har blivit rutin. Ändå är det lika nervöst varje gång.

 

 

Den dos av joniserande strålning jag fick i mig vid undersökningen idag motsvarar flera års doser av så kallad bakgrundsstrålning. Därför gäller det att inte låta röntga sig med PET-kamera för ofta eftersom den i sig kan ge upphov till ny cancer.

Först den 23 maj får jag veta svaret på isotopundersökningen. Då ska jag träffa min onkolog. Då får jag min dom. Då kommer hon att tala om för mig om cancern har kommit tillbaka och kanske rentav spridit sig. Gud give att det inte är så.