Elisabets VM-blogg

Det var en urusel start som di svenske fick i gårdagens VM-sprint i Lathis. På herrsidan var resultatet rent katastrofalt. Det får mig inte att hoppas på en enda medalj för de upphaussade svenska skidkillarna.

Stina Nilssons vurpa i semifinalen har redan gått till skidhistorien som en av sportens största floppar. Uttrycket ”att falla på eget grepp” har fått ett ansikte. Svenska journalister hade på förhand utsett Stina till guldmedaljör i sprinten. Tipset var kassaskåpssäkert.

Så det var inte bara Stina själv som gjorde bort sig. De svenska sportjournalisterna borde ha fått sig en tankeställare och lärt sig förstå att det är bra om en skidåkare får köra tävlingen först innan man utser henne eller honom till segrare. Ett vänligt tips för framtiden.

Det var favoriternas fall – i dubbel bemärkelse. Ett riktigt plockepinn. Stina påstod efter loppet att hon hade känt sig stark. Men jag tyckte snarare att hon verkade trött redan när hon gick in i den sista uppförsbacken. Hon var långt efter, till och med efter Hanna Falk. Hon såg tung ut i den moddiga nysnön. Men hon gjorde ett desperat försök att slugga sig fram till en bättre position. Resultatet blev att hon rev omkull inte bara sig själv utan också ryskan Natalja Matvejeva som efter loppet inte var nådig mot Stina Nilsson.

Ett VM-guld för Stina Nilsson i sprinten var egentligen det enda realistiska svenska hoppet i skid-VM i Lathis 2017. Nu slarvade Stina Nilsson själv bort det det där guldet. Några givna medaljer finns inte längre.

Stina och Ida Ingemarsdotter (som jag tyckte gjorde en strong insats på sprinten igår även om hon bara slutade femma) har en ganska god chans att ta medalj i lagsprinten på söndag. Jag tror nämligen att det blir Stina och Ida som lagledningen kommer att ta ut. Men de norska och amerikanska tjejerna är livsfarliga och de svenska tjejerna får inte göra ett enda misstag på söndag.

I morgon, lördag, avgörs VM:s mest spännande tävling, skiathlonen över 15 km för damerna och 30 km för herrarna med teknikbyte/skidbyte efter halva sträckan. Vårt svenska hopp står förstås till Charlotte Kalla. Jag tror att hon tar medalj i skiathlonen, dock inte guld. Guldet kommer med största sannolikhet att gå till Marit Björgen, som jag tippar blir skid-VM:s okrönta drottning i år.

19-åriga junioren Ebba Andersson kommer att få köra för Sverige i skiathlonen. Men Ebba är ett oskrivet blad eftersom hon nästan aldrig har fått tävla i de stora sammanhangen. Bland de tio bästa hamnar hon troligen men ett bra stycke från medaljerna.

Stina Nilsson ställer också upp i skiathlonen och får väl betraktas som en bubblare. Hon vann ett skiathlonlopp under Tour de Ski. Återstår att se om hon har lyckats konservera den formen nu.

En svensk medalj på lördag tippar jag att det blir på damsidan, vilken duktiga Charlotte Kalla kommer att stå för. Den hänger dock helt på om Kallas lycka ställa om snabbt från klassisk stil till fristil.

På herrsidan ser det desto mörkare ut. Vår bäste åkare, Marcus Hellner, har länge visat sviktande form. I Otepää i Estland förra helgen kom han på 13:e plats på 15 km. Det var oroande svagt bara en vecka före VM. Jag tror inte att formen har hunnit återvända till Hellner sen förra söndagen.

Calle Halvarsson gick trögt på sprinten igår och blev utslagen i semifinalen. Det var heller inget gott tecken. Återstår åkare som Daniel Richardsson och Jens Burman. Inte heller dessa tror jag kommer att ge Sverige någon framskjuten placering i morgon. Dock tror jag att Richardsson i alla fall hamnar bland de femton bästa.

På samma sätt som jag tror att Marit Björgen blir drottningen av Lathis 2017 så tror jag lika starkt på ryssen Sergej Ustjugov som VM-kung. Han blev visserligen ”bara” tvåa i gårdagens sprint efter Federico Pellegrino men Pellegrino är en utpräglad sprintåkare och har knappast någon chans mot Ustjugov på distansloppen.

Vi ska heller inte glömma Martin Johnsrud Sundby. Han kommer sannolikt att ta hem flera medaljer till Norge, kanske till och med en guldmedalj. Jag vill dock gärna gardera med kryss här eftersom Ustjugov har sett starkare ut än Sundby under hela vintern. Sundby har heller aldrig vunnit en individuell guldmetalj i ett mästerskap.

Samtidigt har Norge flera andra mycket starka åkare som Finn Hagen Krogh, Johannes Kläbo och Emil Iversen, som kan skrälla under distansloppen. Sen har Finland ett överraskande starkt herrlag. En åkare som Alex Harvey från Kanada får vi heller inte glömma bort, inte heller fransmannen Manificat. Så det finns många om budet.

Det finns fortfarande svenskar som hoppas på att Johan Olsson ska göra underverk i spåren när han på onsdag i nästa vecka ska försvara sin guldmedalj på 15 km från VM i Falun 2015. Jag tvivlar. För det första vet vi inte ens om Olsson kommer till start. Han är den mest opålitlige åkaren i det svenska laget. Man vet aldrig om och när han blir sjuk.

Dock får man förutsätta att han ställer upp på onsdag men jag har svårt att tro att han kommer att försvara sitt guld från 2015. Det är inte ens säkert att han tar medalj. När han körde samma distans vid världscuptävlingarna i Ulricehamn i slutet av januari kom han på 48:e plats. Det är inget understatement att tala om katastrof den gången. Sen dess har vi inte sett honom tävla och vet därför inte om han är fågel eller fisk. Jag manar dock till försiktighet när det gäller att sätta sitt hopp till Johan Olsson, som jag dessutom tror kommer att lägga skidorna på hyllan efter den här säsongen.

Mitt grundtips för det här VM:et är två (högst tre) svenska medaljer. Charlotte Kalla kommer att vara inblandad i flera av dem. Men inte ens på skidstafetten som går i slutet av nästa vecka är de svenska tjejerna huvudfavoriter. Istället har de att slåss mot norskor, amerikanskor och finskor. Tar Sverige ett stafett-brons, har man gjort en överraskande god insats.

Som ni märker ligger jag mycket lågt när det gäller förväntningarna på våra svenska åkare. Men det är bättre att vara pessimistisk i överkant och istället bli glatt överraskad om jag har fel än att vara överoptimistisk och stå i skamvrån efteråt.