Ni kanske minns uttalandet att "män är djur". Det var feministen och den tidigare ordföranden i Riksföreningen för kvinnojourer i Sverige (ROKS) Ireen von Wachenfeldt som i SVT-dokumentären Könskriget 2005 uttalade dessa ord, uttalanden som hon sen fick löpa gatlopp för i flera år. Inget feministiskt uttalande har vållat ett sådant rabalder sen Vänsterpartiets tidigare ordförande Gudrun Schyman några år tidigare liknade män vid talibaner.
Nu är det jag som tycker att "män är djur", ja naturligtvis inte män i allmänhet utan vissa män som förgriper sig på kvinnor. Det jag tänker på är skandalen i den tyska staden Köln på nyårsafton. Tusen unga män, många av nordafrikanskt och arabiskt ursprung, trakasserade mer än 120 kvinnor på det stora öppna torget mellan centralstationen (Hauptbahnhof) och Kölnerdomen, en plats dit kölnborna hade sökt sig för att fira in det nya året.
De här männens trakasserier mot kvinnorna tog sig grova och kränkande uttryck. 20-30 män samlades runt varje kvinna, tafsade på henne, kränkte henne fysiskt, i något eller några fall våldtog henne. I andra fall handlade det om rån och överfall. Minst en kvinna har anmält att hon blivit våldtagen. I skrivande stund har polisen i Köln gripit två män samtidigt som polisen har identifierat ytterligare 31 män med kopplingar till angreppen i Köln. Enligt uppgifter från den tyske inrikesministerns presstalesman ska det handla om nio algerier, åtta marockaner, fem iranier, fyra syrier, en irakier, två tyskar, en serb och en amerikan.
Men det tog nästan en vecka innan myndigheter och politiker både i Tyskland och i andra länder, däribland Sverige, tog någon notis om överfallen. De förtegs systematiskt i svenska medier, fram till i torsdags. Orsaken sägs vara att ingen ville prata eller skriva om övergreppen eftersom flertalet gärningsmän var just asylsökande flyktingar. Denna tystnad är olycklig och förklaras av att medier och politiker är rädda för att den här sortens övergrepp, om man talar högt om dem, riskerar att öka främlingsfientligheten. Det är det minsta man önskar sig i ett läge där miljoner flyktingar söker sig till Europa.
Detta förtigande är djupt olyckligt. Man löser inte allvarliga samhällsproblem genom att sopa dem under mattan och vägra prata om att problemen finns.
Liknande händelser som de i Köln inträffade i Helsingfors i Finland och i Kalmar. I Tyskland drabbades även kvinnor i Hamburg och på andra orter av samma sorts sexuella trakasserier, ofta utförda av asylsökande unga män. Det finns naturligtvis inga samband mellan händelserna men den uppmärksamhet trakasserierna fick i Köln spred sig tack och lov även till Helsingfors och Kalmar. Det är viktigt att påpeka.
Är män djur? Det är en delikat fråga. Självfallet är de flesta män i n t e djur men de män – de är tyvärr alldeles för många – som begår övergrepp mot kvinnor, handikappade, HBT-personer och andra minoritetsgrupper, visar upp ett beteende som inte är det minsta mänskligt och värdigt. Männen utanför Hauptbahnhof i Köln uppträdde djuriskt mot de oskyldiga kvinnor som bara hade kommit dit för att fira nyår.
Vad det handlar om är unga män som flytt från länder i Mellanöstern och Nordafrika och som kommer till Europa där de möter en helt annan kultur än deras egen. I dessa, oftast muslimska men också hinduiska, länder ses kvinnorna som ägodelar som man kan behandla som man vill. Männen har den totala makten och kvinnorna är totalt objektifierade. Samtidigt förbjuder dessa kulturer tjejer och killar att umgås med varandra och ha sex med varandra, innan de är gifta. I den västliga kulturen är inte sex och kärlek längre något stigmatiserat och förbjudet. Hos oss träffas unga män och kvinnor, umgås, har sex, lever ihop och får barn tillsammans utan att det är något konstigt med det.
I stora delar av den muslimska världen tvingas kvinnorna skyla sina kroppar, dölja sina huvuden under sjalar och ibland även sina ansikten för att männen inte ska se dem. Närhet och sex mellan könen före äktenskapet är tabu. Självfallet leder detta till frustrationer, inte minst bland unga män, som inte får chansen att leva ut sina sexuella behov förrän de gifter sig.
När dessa unga män kommer som flyktingar till Europa ser de sina chanser att få leva ut sin sexualitet. Europeiska kvinnor är fria och vågar öppet visa sina kroppar. De unga männen betraktar därför de europeiska kvinnorna som lovliga byten, som man kan utnyttja och hantera som man vill.
Detta är sannolikt den viktigaste bakgrunden till det som hände utanför huvudbangården i Köln, i Helsingfors och i Kalmar, där kvinnor attackerats och trakasserats av män som ansett sig ha rätt till kvinnornas kroppar och kvinnornas ägodelar.
Det här är ett problem som riskerar att växa när tiotusentals unga ensamkommande män anländer till det fria Europa. Nu om inte förr måste detta problem uppmärksammas och diskuteras. Vi riskerar kulturkrockar som kan få förödande konsekvenser om inte de flyktingar som söker sig till Europa får information om att sexuella trakasserier, våldtäkter och övergrepp mot kvinnor inte är något vi accepterar hos oss. Kvinnor i Tyskland, Finland och Sverige är inte lovliga byten. Vi kvinnor har rätt till våra kroppar. Ingen har rätt att tafsa på oss.
Det är dags att våga börja ta debatten om de här kulturskillnaderna, först att våga erkänna att de finns och sedan att hitta vägar att undanröja dem. Jag menar naturligtvis inte på allvar att män är djur. Men jag menar på allvar att vi kvinnor i Europa måste skyddas mot den här sortens övergrepp. Detta skydd fick aldrig kvinnorna i Köln. Där blundade polisen och skuldbelade kvinnorna istället. Nu har de ansvariga insett att denna passivitet var förödande. Därför tvingades polischefen i Köln att avgå.
Men man löser inte den här sortens problem bara med att sparka en polischef.
Uppdaterad den 10 januari kl. 15.34