Höjden på Kebnekaises sydtopp har under de senaste åren blivit en het potatis i den svenska klimatdebatten. Detta sen Sydtoppen under fjolårets varma sommar (2018) smalt ner och för första gången på kanske århundraden var lägre än Nordtoppen. Detta kan naturligtvis tyckas vara en petitess. Kebnekaises som bergsmassiv är ju i alla fall högst i Sverige.
Men i klimatdebatten har höjden på Kebnekaises sydtopp inte varit någon struntfråga. Tvärtom. Orsaken är att Sydtoppen har en 40 meter tjock glaciär som vilar över själva berget som i sig ”bara” mäts till 2 060 meter. Nordtoppen däremot saknar glaciär och utgörs enbart av fast berg. Höjden på Nordtoppen förändras därför inte över tid.
Nordtoppens höjd har konstant legat på 2 096.8 meter över havet (vissa år 2 097 möh)
medan Sydtoppens höjd har börjat variera under de senaste åren på grund av att den glaciär som täcker toppen har börjat smälta. Samtidigt varierar höjden på Sydtoppen kraftigt mellan årstiderna och är alltid mellan två och tre meter lägre på sommaren i samband med issmältningen än på vintern. Det är inget konstigt med det. Normalt ”återhämtar” sig Sydtoppen igen när hösten och vintern kommer. Så har det i alla fall varit tidigare.
I början av augusti 2018 gick dock Nordtoppen om Sydtoppen som Sveriges högsta berg. Detta efter en extremt varm och lång sommar. Då mättes Nordtoppen till 2 096,8 möh medan Sydtoppen mättes till 2 096.5 möh. Sydtoppen hade alltså under sommaren blivit 30 centimeter lägre!
Detta blev en stor naturgeografisk och meteorologisk sensation som blev livligt omskriven och omdebatterad i medierna. Nu hade klimatförändringarna äntligen nått Sverige! Nu hade Sveriges glaciärer på allvar börjat smälta. Det var som om det låg en skadeglädje bakom detta konstaterande.
Jag kan tillägga att Sydtoppen förr om åren var betydligt högre än den är idag. När jag själv gick i folkskolan på 50-talet fick jag lära mig att Kebnekaise var 2 123 meter högt. Sannolikt stämde å andra sidan inte dessa höjdangivelser heller eftersom Kebnekaises sydtopp från de allra tidigaste mätningarna i slutet av 1800-talet alltid hade överskattats med så där 20-30 meter.
År 2007 var i alla fall höjden på Kebnekaises sydtopp 2 102 möh. Så en avsmältning hade definitivt ägt rum sen 50-talet.
Med anledning av fjolårets mätresultat, när Sydtoppen för första gången på kanske århundraden var lägre än Nordtoppen, började både jag själv och förmodligen även andra intressera sig för glaciärsmältningen på Sydtoppen. Jag har därför ända sen i början av augusti i år letat efter 2019 års mätresultat. Dessa borde ju ha kommit redan under de första dagarna i augusti eftersom mätningarna normalt alltid görs i slutet av juli.
Men icke. Det är naturgeografer vid Tarfalas forskningsstation, som ligger i Kebnekaisemassivet, som sköter om de årliga mätningarna. Men i år har jag inte sett ett enda officiellt resultat. Idag skriver vi den 23 augusti. Fortfarande finns inga mätresultat från Kebnekaise.
Det är mycket märkligt med tanke på att det just i år vore intressant att se om avsmältningen av Sydtoppens glaciärer är en trend eller bara var en tillfällighet efter förra sommarens extrema hetta.
I sommar har vädret varken runt Kebnekaise eller i andra delar av landet varit särskilt hett. Med undantag för några heta dagar i samband med midsommarhelgen och i mitten av juli har vädret i Sverige sommaren 2019 varit ”normalt”. Det har varit regnigt och soligt om vartannat och inte särskilt varmt men heller inte särskilt kallt.
Dock har sommaren i Kebnekaise varit ovanligt kall med ovanligt ostadigt väder. Den 2 juli i år föll 20-30 centimeter snö över Kebnekaise i samband med en vidunderlig snöstorm som gjorde att alla som arbetade på Tarfala Fjällstation blev insnöade under något dygn. Därefter har hösten gradvis kommit till norra Sverige.
Ändå förefaller det nu som om Kebnekaises sydtopp återigen är Sveriges högsta berg och att Sydtoppen återigen har gått om Nordtoppen i höjdmeter räknat.
Det finns nämligen en uppgift – en enda uppgift – som tyder på att Sydtoppen har tagit tillbaka ledningen från Nordtoppen. Enligt färska uppgifter från nätuppslagsverket Wikipedia har en deltagare vid Tarfala forksningsstation sagt att en helikopter gjorde mätningar av Sydtoppen den 2 augusti i år. Sydtoppen visade sig då vara 10 centimeter högre än Nordtoppen. Sydtoppen ska alltså idag vara 2.097.9 möh och därmed ha återtagit ledningen i racet mellan de båda fjälltopparna.
En decimeter är inte mycket att hurra för. Men det är ändå intressant med tanke på att experterna i fjol gjorde bedömningen att Sydtoppen skulle fortsätta att smälta och att den 40 meter tjocka toppglaciären skulle vara helt försvunnen om några årtionden.
Därför vågar jag faktiskt hävda idag att Sydtoppen återigen är Sveriges högsta berg men jag vill gärna att de som känner till frågan bättre än jag hör av sig. Jag är inte geolog eller naturgeograf. Jag är bara en vanlig naturintresserad skit.
Samtidigt frågar jag mig: Varför har inga officiella mätningar gjorts av Sydtoppens höjd denna sommar? Beror det på att mätresultaten inte har varit ”intressanta” att publicera eftersom Sydtoppen tycks ha återhämtat sig igen efter förra sommarens hetta?
Den frågan skulle jag gärna vilja ha svar på. Jag tycker att de vetenskapsmän som dagligen arbetar med den här sortens naturgeografiska undersökningar borde vara ärliga och neutrala och publicera fakta även om dessa fakta inte alltid är tillräckligt ”trendiga” och inte följer det förväntade mönstret.
Lite basfakta om Kebnekaises båda toppar:
Kebnekaisetopparnas höjd högsta toppen i fetstil |
|||
Sensommar år | Nordtoppen (m ö.h.) |
Sydtoppen (m ö.h.) |
|
2007 | 2 097 | 2 103 | |
2010 | 2 097 | 2 102 | |
2011 | 2 097 | 2 100 | |
2012 | 2 097 | 2 102 | |
2013 | 2 097 | 2 099 | |
2014 | 2 096,8 | 2 097,5 | |
2016 | 2 096,8 | 2 097,1 | |
2017 | 2 096,8 | 2 098,5 | |
2018 | 2 096,8 | 2 096,5 | |
Hypotetiska framtida kala toppar |
2 096,8 | ~2 060 |