När nu ingenting händer i regeringsbildningsfrågan ska jag passa på att följa upp en annan, annorlunda men oerhört skrämmande händelse som nyligen har avslöjats i Sverige. Under de senaste dagarna har en brutal illegal jakt på varg i Västmanland rullats upp i media, där kända och rika företagsledare ska ha varit inblandade.

Enligt polisutredningen är fem personer misstänkta för grovt jaktbrott på bland annat varg mellan 2014 och 2018.
En av de misstänkta är sågverksmiljardären från Västmanland Karl Hedin som nu sitter häktad för misstänkt grovt jaktbrott.

Jag ska understryka att det fortfarande rör sig om misstänkta brott men enligt åklagaren har de misstänkta männen illegalt dödat flera vargar, antingen med skjutvapen eller med gift. Misstankar finns också att minst två dödade vargar ska ha eldats upp i en industriugn i Karl Hedins sågverk utanför Norberg i Västmanland. Polisen har beslagtagit aska från ugnen som nu ska analyseras.

Sågverksägaren Karl Hedin är en känd varghatare. Han har själv tidigare offentligt varnat regering och riksdag för att den rådande rovdjurspolitiken kan leda till att vargar i Sverige kommer att dödas med gift. I den pågående polisutredningen har polisen hos en misstänkt 50-årig man gjort fynd av giftet Karbofuran, som polisen misstänker har använts för att döda vargar genom att åtel (kött) preparerats med det starka giftet och lagts ut i skogen.

Den här jakthärvan är ett nytt exempel på det varghat som gror på många håll i landet. Det gäller inte minst bland jägare, samer och vissa grupper på landsbygden. Att vargstammen i hemlighet och gradvis decimeras genom grov illegal jakt på varg är ställt utom allt tvivel.

Vargen i Sverige fridlystes 1966. Under 60- och 70-talen var vargen helt utrotad i vårt land men stammen har senare växt till sig något. Idag finns enligt Naturvårdsverkets räkning 305 vargar i Sverige. Det är en minskning med 14 procent av vargstammen sen året innan, då det fanns 355 vargar i landet. Det är inte orimligt att anta att denna decimering av vargstammen bland annat beror på illegal jakt på varg.

Finns det 305 vargar i Sverige idag så är detta ett mycket litet antal i förhållande till antalet vargar i andra europeiska länder. För några år sen låg Sverige på 26:e plats i Europa när det gäller antalet vargar. I Spanien finns till exempel 2 500 vargar. I Rumänen var antalet vargar 3 000, i Grekland 2 000 och i de tre baltiska länderna fanns tillsammans 1 800 vargar. Trots det obetydliga antalet vargar i Sverige så är varghatet i Sverige mera utbrett än någon annanstans.

Varför finns detta varghat? Ja, det finns förstås historiska förklaringar men de viktigaste förklaringarna är att vargen angriper får och andra husdjur och framförallt att vargen av jägarkåren ses som en konkurrent om bytesdjuren, alltså framförallt älgen. Jag tror att den konkurrensen är en viktigare faktor än till exempel människors rädsla för varg. Att vargen var utrotad i Sverige i början av 60-talet talar sitt tydliga språk.
Vargen förföljdes och dödades i Sverige tills det inte fanns en enda varg kvar.

Finns det någon anledning för oss svenskar att vara rädda för varg? Nej, det anser jag inte. När jag i vintras höll ett föredrag om vargfråga vid det årliga Vargsymposiet i Vålådalen hade jag ägnat flera månader åt att kartlägga antalet dödliga vargattacker mot människor i Sverige. Min kartläggning visade att det är ett försvinnande litet antal människor i vårt land som har dödats av varg under de senaste seklen. Mellan 1820 och 2018, alltså under nästan 200 år, har bara 14 människor dödats i Sverige i samband med vargattacker.

Det är naturligtvis fjorton människor för mycket men jämför man med antalet dödsfall i trafiken, dödsfall av getingstick, ormbett, hundbett etc. så är antalet mänskliga vargoffer försvinnande litet. Under det senaste hundra åren har till exempel 30 000 svenskar dödats i trafiken. 3 personer dör varje år av getingstick i Sverige. 5 000 svenskar blir hundbitna varje år och tio personer attackeras varje år i av älg.

Som jag ser det är det viktigt att sätta risken att bli attackerad av en varg i Sverige i relation till alla andra risker som vi människor helt frivilligt och utan rädsla utsätter oss för.

Den allvarligaste vargattacken i Sverige ägde rum under åren 1820-21 i Gysinge i nuvarande Sandvikens kommun. En övergiven vargvalp hittades i skogen och överlämnades till brukspatronen på Gysinge herrgård 1817. Vargen blev under tre år husdjur och lekkamrat åt herrgårdens döttrar. När nödåren kom och maten började ta slut på herrgården släpptes vargen ut i skogen för att klara sig själv.
.
Det skulle visa sig vara ett ödesdigert beslut. Gysingevargen gav sig nu på de människor hon hade växt upp med. Under perioden 30 december 1820 till den 27 mars 1821 dödade Gysingevargen 9 människor, de flesta barn i åldern tre till femton år. Ytterligare 22 personer skadades vid vargattackerna.

Här handlar det alltså om en vargtik som hade vuxit upp bland människor, som hade förlorat respekten för människor och som betraktade människor som bytesdjur när hon hade släppts ut i skogen för att klara sig själv.
Av detta kan man lära att vargar och människor inte ska leva ihop. Vi ska hålla respektavstånd till varandra. Vargen är ett rovdjur, inget gosedjur. Rovdjursinstinkten hos vargen går aldrig att uppfostra bort.

Samtidigt är vargen ett mycket skyggt djur. Det är den skyggheten som vi människor måste upprätthålla hos vargen. Att domesticera vargen, det vill säga försöka göra vargen till husdjur, är dömt att misslyckas.

Därför är det bra att ledningen för Kolmårdens djurpark nu har beslutat att avliva de fyra kvarvarande vargarna i varghägnet i Kolmården. Människa och varg ska hållas skilda åt. Däremot är det mycket viktigt för oss att se till att vargstammen upprätthålls, och kanske även tillåts växa. Vargen är ett fantastiskt djur, som förtjänar att få ingå i den svenska faunan.

Därför är den typ av illegal jakt som jag inledningsvis berättade om avskyvärda brott, där gärningsmännen förtjänar långa straff.