Människans förmåga att läka sina sår är omvittnad
Miljontals människor i andra delar av världen tvingas i detta nu också överleva trots att blodiga och brinnande krig pågår runtomkring dem. De riskerar varje dag att dödas eller åse hur deras barn och andra anhöriga dödas. Den mänskliga katastrofen, till exempel folkmordet i Gaza, är – som jag ser det – ett sådant exempel.
”På fem minuter förlorade vi allt vi hade sparat ihop under hela vårt liv”
Isabel Fernandez och hennes make Paco bodde i ett hus alldeles vid kanten av Rio Guadalhorce i staden Álora norr om Malaga. Paret tillhör de spanjorer som drabbades hårt av ovädren och översvämningarna under höstens katastrof. Isabel och Paco befann sig i sitt hus i Álora den 29 oktober när de överrumplades av naturens obändiga, urskillningslösa och hänsynslösa krafter.
De hann de inte reagera när en flodvåg med full kraft plötsligt svepte in i huset och drog med sig allt ner i flodens djup som fanns i bostaden. Det blev en chockupplevelse för makarna Fernandez som de sent kommer att glömma.
”På fem minuter förlorade vi allt vi ägde och hade och som vi hade sparat ihop under hela vårt liv,” berättar Isabel Fernandez för den spanska tidningen Diario Sur. Isabel och hennes man fick lämna allt när de blev undsatta av en helikopter från Guardia Civil som förde dem till en säkrare plats.
Ett dråpslag för hela jordbruksnäringen
Regnovädret DANA, som hemsökte Malaga-området och Axarquia två gånger under mindre än två veckor i oktober och november, förorsakade jordbrukarna katastrofala förluster när tusentals hektar med grödor och fruktplanteringar förstördes av vattenmassorna.
”Ett helt område bara försvann i vattenmassorna”
Kommunen Almogía ligger bara 25 km norr om Málaga. Byns namn är arabiskt och betyder ”den vackra byn”. Det är lätt att tro att denna vackra by som ligger så nära storstaden Malaga skulle ha många besökare, men så är det inte fallet. Trots sin skönhet kallas Almogía istället för ”den glömda byn”, inbland också ”den osynliga byn”.
Men en besökare som inte glömde Almogía var väderfenomenet DANA. I november drabbades även Almogía av den våldsamma och förödande katastrofen när floden Rio Campanillas svämmade över efter våldsamma skyfall och drog med sig allt som kom i dess väg. Skadorna på infrastruktur och jordbruksmark i Almogía var oöverblickbara. Bondeorganisationen AVA-Asaja har uppskattat att över 1 000 hektar jordbruksmark förstördes i den här kommunen
Folk försökte mura igen sina ytterdörrar för att hindra vattnet från att strömma in i husen
Floden Rio de las Cuevas svepte bort en 30 år gammal hängbro
Den populära och livligt frekventerade hängbron över floden Rio de las Cuevas (som längre söderut byter namn till Rio Benamargosa) i kommunen Comáres byggdes för trettio år sen. Hängbron var monterad fem meter över vattenytan. Men DANA förde med sig stormar och kraftiga skyfall som gjorde att vattnet i Rio de las Cuevas började stiga långt över sina breddar. Den gamla hängbron hade inte en chans mot de våldsamma vattenmassorna utan sveptes med av floden..
”Jag har aldrig sett något liknande”, sade kommunens borgmästare Manuel Robles när han besökte platsen. Det var Comáres som fick ta emot de största regnmängderna som föll över Axarquia den olycksaliga onsdagen den 13 november 2024. Under mindre än 24 timmar föll mer än 150 liter vatten per kvadratmeter över kommunen.
Salto del Negro – en annan bortglömd by – men inte av DANA
Även den lilla grannbyn Salto del Negro (med bara 160 invånare) fick sin beskärda del av översvämningar och förödelse i spåren av regnovädret DANA. Hela Salto del Negro, som ligger vid floden Rio Cútar, ödelades av våldsamma skyfall, som fyllde floden till bristningsgränsen. Under några timmar föll inte mindre än 132 mm regn över Salto del Negro.
Men det skulle snart visa sig att de enorma vattenmängder som nu hade släppts fria ledde till att andra kommuner nedströms, bland andra samhället Benamargosa, kom att drabbas ännu hårdare. Salto del Negro var bara en av många orter som drabbades. Det fanns områden där bara marken fanns kvar, där precis allt annat hade gått förlorat.
Förutom de kraftiga skyfallen fanns det uppgifter om att en vattendamm i Comáres hade brustit och förstärkt de massiva översvämningarna. Enorma vattenmassor fick därmed fri passage och skapade tillsammans med skyfallen en slags dominoeffekt.
Översvämningarna fortplantades från den ena byn till den andra. Jag ska på en kartskiss visa hur flera vattensystem ”samarbetade” för att till slut ge upphov till översvämningar av historiska mått längre söderut i regionen Axarquia:
Om både Salto del Negro och Comáres blev lätta byten för DANA var det en annan grannkommun, Benamargosa med 1 600 invånare, som blev värst utsatt för de exceptionella vattenmängderna. De jättelika skyfallen över Salto del Negro och Comares gjorde att Rio Benamargosa snabbt fylldes långt över sina breddar på sin’ väg mot kommunen med samma namn.
Det hade nu blivit onsdag eftermiddag den 13 november. Översvämningarna i Benamargosa fullbordade katastrofen. Mer än femtio byggnader, däribland bostadshus, restauranger, butiker, supermarkets, kaféer, bagerier, ja till och med kyrkan Santa Maria de La Encarnación, fylldes snabbt med vatten och lera.
Två banker, Cajamar och Unicaja, skadades svårt. Inne i Cajamars lokaler hade vattnet nått en nivå på över två meter. Chocken hos invånarna i Benamargosa gick inte att ta miste på. Inte ens de allra äldsta i kommunen, inklusive en 100-årig man, hade upplevt en liknande översvämning.
José Gallego som var borgmästare i Benamargosa mellan 2007 och 2019 uttalade sig så här i tidningen Diaro Surs brittiska utgåva: ”Aldrig i hela mitt liv har jag sett floden så översvämmad som nu. Vid andra tillfällen nådde vattnet upp på gatorna men det hände aldrig att fastigheter och affärer blev översvämmade.”
Pablo Díaz arbetar på baren El Rio som ligger nära bron Puente de los Diez Ojos (De Tio Ögonens Bro) som går över Rio Benamargosa. Hans bar var en av de mest förstörda lokalerna. På onsdagseftermiddagen hade den klibbiga leran nått över en meter inne i lokalen.
”Allt är förstört”, klagar Pablo Díaz. ”Förrådsutrymmena går inte att använda längre”. Samtidigt var han glad över all den hjälp han hade fått av släktingar och vänner: ”Människor räddade människor”.
Samtidigt drog Pablo en parallell med det som hände i Valencia drygt två veckor tidigare då över 220 människor miste livet samtidigt som den materiella förstörelsen saknade gränser: ”Här i Benamargosa var vi beredda”, berättar han för tidningen Diario Sur.
”Vi hade lärt oss av det olycksaliga som hände i Valencia. Vi har dessutom fått all hjälp vi behöver av våra säkerhetsstyrkor. Tack och lov har vi inga omkomna att sörja. Det som drabbade oss var ”bara” materiella skador.”
Både stora delar av Benamargosa och den omgivande jordbruksmarken föll snabbt offer för Rio Benarmagosa som nu hade förvandlats till ett glupskt rovdjur som girigt svalde allt som kom i dess väg. Den översvämmade floden som passerade igenom Benamargosa förvandlade på några minuter gatorna till floder av lera och vass. Läget var mardrömslikt. Ingen visste hur mardrömmen skulle sluta.
Bondeorganisationen AVA-Asaja har räknat fram att över 1 000 hektar odlingsbar mark förstördes i Benarmagusa. Ett femtiotal bostäder och kommersiella lokaler som låg nära flodbankarna gjordes obrukbara.
De stora regnmängderna gjorde att floden, som plötsligt hade blivit över 100 meter bred, dränkte bron som passerade över floden samtidigt som vattnet började gräva sig in i gatorna i Benamargosa. Floden hade nu överstigit sina breddar med 5,38 meter och vattnet forsade fram med ett medelflöde på 621 kubikmeter i sekunden.
Det här betydde att Rio Benamargosa hade slagit sitt eget översvämningsrekord från november 2017. Då hade floden stigit 3.28 meter över sin normala nivå. Den 13 november 2024 slogs det rekordet med ytterligare 2 meter och 10 cm.
Idag har kommunen Benamargosa sakta men säkert återgått till någon slags normalitet även om många lägenheter och lokaler fortfarande är vattenskadade. Som jag har visat tidigare i det här inlägget är det i stor utsträckning lokalbefolkningen själv som med sitt enträgna uppröjnings- och saneringsarbete har gjort så att kommunen är någorlunda beboelig igen.
Lantbruksorganisationen AVA-Asajas avdelning i Valencia har de senaste dagarna publicerat nya siffror över de ekonomiska skador som DANA förorsakade i Valencia-området. Värdet av skadorna har skrivits upp till
Vi i Sverige måste dra lärdomar av översvämningskatastrofen i Spanien, t ex hur vi själva ska skydda oss mot liknande katastrofer
Många undrar säkert varför jag här på min blogg fördjupar mig så mycket i översvämningskatastrofen i Spanien. Det finns två svar på detta: Det ena är att vi människor – även om vi inte själva är direkt berörda – har en skyldighet att uppmärksamma den här sortens katastrofer, dels av rent humanitära skäl, dels för att vi själva måste lära oss något av detta, till exempel att förebygga liknande katastrofer i våra egna länder.’
En väderkatastrof som DANA skulle aldrig inträffa i Sverige. Till det krävs enormt het och hall luft som konfronteras med varandra och ger uppehov till gigantiska skyfall, hagelskurar, åska och föröande översvämningar.
Däremot har Sverige riktigt med kraftfulla älvar som av olika skäl svämmar över. Det kan handla om Göta Älv som passerar ett jordskredsbenäget område. Vi har Klarälven i Värmland som vid ett dammbrott i kombination med ösregn skulle kunna skapa oerhörda översvämningar. Vi har alla Norrlandsälvarna som skulle svämma över inte minst i samband med själva snösmältningen från fjällen.
Det andra skälet är att jag själv faktiskt är direkt påverkad av översvämningarna och förstörelsen i regionen Axarquia. Jag äger ju sen tidigt i höstas ett litet lanthus med fruktodlingar i byn Cómpeta, en av alla de byar i Axarquia som översvämmades under DANA:s härjningar.
Min mäklare meddelade mig för några veckor sen att mitt hus inte hade skadats på något väsentligt sätt av regnen och översvämningarna men det är först när jag själv får inspektera huset och trädgården som jag kan fast att inget av värde har förstörts. Jag hoppas att jag snart kan resa dit.
Utplånade vägar hindrade människor från att fly undan översvämningskatastrofen
Räddningsfordon, ambulanser och poliser kunde heller inte ta sig fram fort nog. Det försvårade räddningsarbetet och gjorde de drabbade ännu mer sårbara. Att stora träd bröts sönder av de hårda stormbyarna och blockerade vägarna gjorde inte framkomligheten bättre.
Flera viktiga vägar i Axarquia raserades av vattenmassorna. Så var det till exempel med väg A-7207 mellan ”min” by Cómpeta och byn Torrox längre söderut. På ett ställe hade de våldsamma regnet helt enkelt gjort att vägen kollapsade och förvandlades till en djup ravin. Se kartbilden:
Så här såg vägen mellan Triana och Velez-Malaga ut efter regnmassorna:
I ett bildkollage ska jag visa raserade vägar i Axarquia, bland andra vägen mellan Cómpeta och Torrox men också andra vägar i regionen. Enligt rapporter från myndigheterna blev ett trettiotal vägar i Axarquia skadade eller förstörda av regnmassorna:
Nu i mitten av december är de flesta vägar som förstördes under regnovädret i Axarquia åter öppnad för trafik. På de mest söndertrasade vägarna har omfattande ombyggnader skett. Mellan till exempel Cómpeta och Torrox har nya stödmurar och nya avbärarräcken anlagts längs vägen.
På de farligaste delarna har kurvor rätats ut för att göra vägen säkrare. Kilometer efter kilometer av förstörda vägar har asfalterats om. Enligt den spanska tidningen Diario Sur öppnades väg A-7207 åter för trafik i förra veckan – efter en månad av reparationer.
Det fanns bara EN ENDA SAK som var positiv med DANA: De
uttorkade vattenreservoarerna fylldes på med vatten!
Spanien, inte minst de södra delarna, bland annat Andalusien, är ett land som under den varma delen av året lider av svår torka. Och torkan har blivit ett ännu större problem under de sex senaste åren. Ingen nederbörd, för stark hetta under den varma årstiden och för hög avdunstning är de främsta faktorerna bakom torkan.
När sommaren kommer är floderna – men också de viktiga vattenreservoarerna – i Andalusien i regel nästan eller helt uttorkade. Man ser inte en vattendroppe så långt ögat når. De här bilderna är skrämmande och talar om en annalkande katastrof:
När allt är uttorkat är behovet av vatten som allra störst
Under samma tid som floderna och vattenreservoarerna är uttorkade är behovet av vatten som allra störst. Jordbruket, fruktodlingarna, och vin- och grönsaksodlingarna – några av de viktigaste näringarna i Andalusien – kräver ständig konstbevattning för att överhuvudtaget ge någon skörd.
Men en kanske ännu viktigare näring i Andalusien är turismen. Alla vet att turismen sliter hårt både på miljön och på naturtillgångarna. De talrika och luxuösa golfbanorna måste ständigt konstbevattnas för att inte gräset ska brännas bort av solen.
Men det som kanske kräver mest vatten är de hundratusentals poolerna. För det är bara pooler som duger åt turister och åt de rika som är bosatta på Solkusten – men även i andra delar av detta stora turistland. Att bada i Medelhavet är inget för turister, rika eller nyrika. Stränderna får spanjorerna nöja sig med, tänker de.
I de fashionabla områdena längs Solkusten har varje villa, varje radhus, varje lägenhetshus och varje hotell minst en pool var – trots att det ibland bara är några meter till det ”riktiga” badvattnet i Medelhavet. Det är en absurd situation i ett land där det under stora delar av året inte finns något vatten. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta men så här ser det som alla vet ut:
Så här ser det alltså ut på de fashionabla semesterorterna i stora delar av Spanien samtidigt som floderna ligger uttorkade och spruckna och vattenreservoarerna är tömda på sitt vatten. Samtidigt uppmanas vanligt folk ständigt att spara på vattnet. Även direkta vattenrestriktioner är införda för hushållen – och inte minst för jordbruksnäringen. Ingen får bara konsumera mer ett visst antal liter vatten per dygn – alltmedan turisterna och de välbeställda vältrar sig i de överfyllda poolerna.
Jag och många med mig har skildrat den kolossala förödelse som väderfenomenet DANA förorsakade i slutet av oktober och mitten av november. Malaga-området och delar av Axarquia drabbades både den 29 oktober och den 13 november av skyfallsliknande regn som lade stora delar av regionen under vatten.
Det ledde till att människor blev hemlösa. Deras bostäder och övriga tillhörigheter förstördes eller försvann. , Trädgårdsodlingar och annan jordbruksverksamhet totalförstördes. Broar sköljdes bort av vattenmassorna. Gator och vägar gjordes oframkomliga – och farliga!
Denna obeskrivliga tragedi kommer att kosta det spanska samhället – men sannolikt även EU – miljardbelopp i form av ekonomisk ersättning till de direkt drabbade och kostnader för sanering, uppröjning och reparationer.
Därtill kommer de psykiska och psykologiska effekter hos de enskilda människor som utsattes för katastrofen som dessa kommer att bära med sig under oöverskådlig tid. Skadeeffekter i form av ångest, skräck och mardrömmar går inte att mäta eller ersäta med ett ant € men de måste tas med som en betydelsefull immateriell post i den politiska bokföringen.
Det kom mycket vatten under de här veckorna, vatten som dränkte och förstörde. Men ovädret DANA förde med sig en god sak: De uttorkade floderna och åarna fylldes med vatten. Framförallt fylldes vattenreservoarerna, alltså de konstgjorda dammar som förser befolkningen i närområdena med dricksvatten, annat vatten till hushållen och till konstbevattning.
Den tragiska historian om La Vinuela – symbolen för torkans och extremhettans Spanien
I hjärtat av Axarquia-regionen ligger den konstgjorda sjön La Vinuela med samma namn som den vita och populära semesterbyn i närheten. La Vinuela är konstgjord eftersom sjön egentligen är en vattenreservoar. Sjön får i huvudsak sitt vatten från floden Rio Guaro men också från Rio Benamargosa, Rio Almáchar, Rio Bermuza och andra floder.
La Vinuela, som ligger öster om Malaga, har till uppgift att försörja mer än 200 000 människor i 14 kommuner med vatten i Axarquia-regionen och är den största och viktigaste vattenreservoaren i Malaga-provinsen och en oumbärlig resurs i den regionala ekonomin.
Men så är det inte idag. Situationen för vattenreservoaren La Vinuela (och andra dammar) är på väg att utvecklas till en humanitär och ekonomisk katastrof. Vattnet håller på att ta slut. Visserligen fylldes sjön efterlängtat på i samband med DANA:s två regnoväder den 29 oktober och 13 november men påfyllningen skedde från en extremt låg nivå.
Om det inte fortsätter att regna över Andalusien så kommer La Vinuela även i fortsättningen att förbli en mer eller mindre uttorkad och till sist en död sjö.
La Vinuelas totala kapacitet är 165 kubikhektometer (hm3). Idag den 19 november 2024 uppmättes 35.97 hm3 i reservoaren. Det motsvarar 21.82%, alltså bara en dryg femtedel, av den totala kapaciteten. Nedanstående skylt visar hur hettan, torkan och avdunstningen i Andalusien har påverkat vattennivåerna i reservoaren La Vinuela. Ändå ser vi idag en klar förbättring jämfört med det uppmätta bottenrekordet från 2023. Men förbättringen kan också bara vara tillfällig.
Enligt experter krävs att La Vinuela-reservoaren innehåller vatten motsvarande minst 30 procent av reservoarens kapacitet för att en hållbar situation ska kunna upprätthållas när det gäller vattenförsörjningen i Axarquia. Följande illustration visar de bottenrekord resp. topprekord som La Vinuela har slagit sen 1989:
Som framgår av diagrammet noterades tre topprekord under den här perioden, nämligen 1998, 2004 och 2012. Då nådde vattennivån i reservoaren nästan upp till kapacitetstaket på 165 kubikhektometer vatten. Ett särskilt bra år var 2012.
Men fluktuationerna har varit gigantiska. Tre bottenrekord har också slagits under den här perioden, nämligen 1996, 2008 och 2023. Länge var 2008 det mest mardrömslika året. Den 31 oktober 2008 registrerades det absoluta bottenrekordet för La Vinuela med bara drygt 15 kubikhektometer vatten, motsvarande rekordlåga 9.2 procent av sjöns totala kapacitet.
Det var då som oron bland befolkningen började stiga, inte minst bland jordbrukarna som redan året innan hade ålagts hårda restriktioner när det gällde konstbevattningen. Men det skulle bli ännu värre.
I november 2023 slogs ett nytt bottenrekord med bara 12 kubikhektometer (av 165 möjliga) i reservoaren. Det motsvarade 7,2 procent av reservoarens kapacitet. Sommaren hade varit rekordvarm och mardrömmen var på väg att bli verklighet. Människor i regionen började ställa sig frågan när La Vinuela skulle gå sin definitiva död till mötes och förvandlas till en uttorkad sjöbotten.
Flera bilder från 2023 visade att dagen var nära då det inte längre skulle finnas något vatten till alla de människor, inklusive jordbrukarna, som för sina liv och sin försörjning var beroende av denna livsnödvändiga naturtillgång:
Det här var en apokalyptisk situation som varade ända fram till slutet av oktober i år. Sommaren 2024 hade varit den hetaste någonsin – även i Spanien. La Vinuela var redan i praktiken uttorkad:
Är det någon som ser likheterna mellan La Vinuela och Death Valley, i Mojaveöknen i södra Kalifornien, som av många beskrivs som helvetet på jorden. La Vinuela i spanska Andalusien kommer inte långt efter.
Som jag har upprepat flera gånger är vattensituationen i Spanien efter höstens regnkatastrofer bättre än på länge. Men det ska till apokalyptiska skyfall och översvämningarna för att vattenbristen ska lindras. Det håller ju inte i längden. Samtidigt rår människan inte över naturens egna krafter. Vi kan på kort sikt inte förhindra att det blir regn eller extremhetta. Vi kan inte stoppa avdunstningen.
Självklart är den tragedi som utspelade sig i Spanien en följd av år av politiska försummelser. I kommunerna införs vattenrestriktioner, javisst. Men de drabbar bara vanligt folk och bönder. De drabbar inte turismen och de rika som fortfarande får fylla sina poolen till bristningsgränsen. Turisternas intressen är överordnade allt annat. Enligt min mening borde det även för spanska politiker vara viktigare att kunna konstbevattna grönsaksodlingar än att konstbevattna golfbanor.
Det får vara ett slut på galenskapen. Räkenskapens timma har slagit.