Idag läste jag en jätteintressant artikel i Expressen om en av de mest dramatiska olyckor som inträffat i Sverige. Det var när lastfartyget "Star Clipper" natten till den 18 januari 1980 med 11 knops fart körde rakt in i en av bropelarna på Almöbron mellan Stenungsund och Tjörn i Bohuslän. Hela bron rasade ner i vattnet och åtta människor omkom, Det var de som i dimman med sina bilar körde ut på en bro som inte längre fanns. Ögonvittnen kunde se hur den ena bilen efter den andra störtade de fyrtio metrarna ner i djupet. Fartyget, "Star Clipper" var på väg till Uddevalla och hade en erfaren svensk lots ombord. Fartygsledningen och lotsen påstod efteråt att fartyget blev manöverodugligt när det skulle gira in i det ganska smala sundet under Tjörnbron. Haveriutredningen visade senare att ingen kunde göras ansvarig för katastrofen. Alla gick fria.

Vi känner igen mönstret. Hur var det med Estonia-katastrofen, där 852 människor, varav flertalet svenskar, följde med färjan ner i djupet mitt i Östersjön natten till den 28 september 1994? Ett otal utredningar kom alla fram till slutsatsen att ingen hade gjort något fel. Ingen behövde ta ansvar för 852 människors liv trots att Estonias resa över Östersjön i alldeles för hög fart i stormen hade varit en vansinnesfärd. Men, som sagt, ingen behövde ta något ansvar. Inte rederiet. Inte varvet. Inte Sjöfartsverket. Inte Sjöfartsinspektionen. Inte besättningen. Inte fartygsledningen. Ingen. Alla friades.

Fyra år tidigare, 1990, inträffade en annan färjeolycka, den här gången utanför Lysekil, 159 människor omkom när färjan "Scandinavian Star" av märkliga orsaker eldhärjades. Polisutredningarna efter katastrofen lades ner. Ingen kunde hitta någon misstänkt – och den eller de som möjligen hade tänt på var förmodligen själva döda. Inte heller dessa 159 omkomna fick någon upprättelse efter sin död.

En tredje färjeolycka inträffade i januari 1993 när den polska lastfärjan "Jan Hewelius" sjönk i Östersjön på sin resa från polska Swinoujscie till Ystad. Ombord fanns bl a 35 lastbilschaufförer, varav de flesta var svenskar.
Katastrofen tog 55 människors liv. Ingen har efteråt kunnat (eller velat) peka ut någon ansvarig. "Jan Hewe-.
lius" blev inte ens bärgad utan ligger fortfarande kvar på blott 30 meters djup utanför ön Ruegen. Tio meter av fartyget ligger ovanför vattenytan. Ingen hade heller här gjort något fel.

Detta är bara fyra exempel av de tiotusentals olyckor och katastrofer som drabbat oskyldiga människor men som aldrig någon gjorts ansvariga för. Notabelt är också att ju större katastroferna är, desto mindre är risken att någon ställs till svars. Vid småolyckor däremot letar man alltid upp en ansvarig. Det är liksom enklare då.Och så utmanar man inga stora ekonomiska intressen.