dag skulle de svenska skidskyttedamerna än en gång visa världen att de var världens bästa landslag. Systrarna Öberg hade före start redan talat om hur de skulle fördela medaljerna sinsemellan. Vi vet ju att det finns en viss rivalitet mellan storasyster Hanna och lillasyster Elvira; detta inte minst sen det visat sig att Elvira numera är klart bättre än Hanna. Elvira åker betydligt fortare och skjuter bättre. Men utåt verkar det inte vara något som bekymrar Hanna, för det är ju Hanna som är den stora stjärnan.

De båda systrarna har fått en så enorm massmedial uppmärksamhet att de andra två tjejerna som kompletterar laget, nämligen Mona Brorsson och Linn Persson, helt har kommit i skymundan. Något som jag anser vara djupt orättvist. Både Mona och Linn är utomordentligt skickliga skidskyttar och kan då och då slå Systrarna.

Idag skulle den stora skidskyttesuccén i alla fall komma – under den första ”riktiga” tävlingsdagen i Zhangjiakou, distansloppet över 12.5 km med fyra skjutningar och en straffminut för varje bom. Hanna startade som regerande olympisk guldmedaljör från OS i Pyongyang för fyra år sen. Segermattan var förstås utrullad för henne redan från start. Det handlade bara om att ta sig igenom loppet. Det lyckades inte så bra,

Ryktet om världens bästa damlag i skidskytte blåste nämligen all världens väg både på skjutvallen och i skidspåret. De fyra svenska tjejerna gjorde en synnerligen medioker, för att inte säga fiaskoartad, insats. Mona Brorsson blev bästa svenska på en 12:e plats, Elvira Öberg blev 13:e, Linn Persson 15:e och Hanna Öberg blev sist av svenskorna på en 16:e plats.

Inte mycket att komma med, i synnerhet inte som tjejerna pretenderar på rollen som världens bästa skidlandslag. Det enda de lyckades visa upp var en iögonfallande  jämnhet. Jämnhet i ett lag brukar ju alltid prisas men när jämnheten hamnar mellan platserna tolv och sexton så har man anledning att vara oroad. Hanna Öbergs skidor gick dåligt. Hade vallarna blandat ihop burkarna och smort in tjejernas skidor med jordnötssmör istället för snabb glidvalla?

Vann idag gjorde istället tyska Denise Herrmann med snabb åkning i spåret och bara en straffminut efter en bom.

Det här visar än en gång att man inte ska ta ut några segrar i förskott. Först när alla skott sitter och man har gått i mål kan man kora segraren.

Bättre upp, tjejer. Jag utgår ifrån att huvudtränare Johannes Lukas ger tjejerna en rejäl utskällning ikväll. Nästa tävling blir sprinten över 7,5 km med två skjutningar på fredag. Då måste tjejerna bekänna färg.

Igår och i morse jubel över guldmedaljerna till Nils van der Poel och Sara Hector. Idag ett förödmjukande nederlag för ”världens bästa skidskyttedamer”.