Eftersom jag ständigt pratar om hur underbart det är att cykla, att träna på racern, mil efter mil, så är min träningsdagbok för årets första fyra månader inte särskilt imponerande vad gäller cykelträning utomhus. När Bosse och jag besökte min lägenhet på Solkusten under tolv dagar i mars lyckades jag bara träna cykel tre gånger. Alla de övriga dagarna låg jag hemma i sängen i lägenheten med feber och svår förkylning.
Så var den resan förstörd.
Denna vår har varit sällsynt kall. Det gäller särskilt april månad. När jag bläddrar tillbaka i mina träningsdagböcker (ja, jag för faktiskt fortfarande träningsdagbok) från tidigare år så har det vissa vårar hänt att jag har börjat träna på racern utomhus redan i mars. Så icke i år.
Jag hatar kyla och hård vind. Visserligen ska en skicklig cyklist lära sig att tåla det mesta men eftersom jag inte längre har som målsättning att träna cykel för att bli bäst i världen, så kan jag själv välja de tillfällen som jag vill ge mig ut och träna på cykeln. Då ska det vara varmt och vindstilla. Nej, riktigt så krävande är jag inte.
I april har det kanske varit två-tre dagar med så fint väder att jag skulle ha kunnat cykla ute men då har jag varit upptagen med annat. Men idag, tisdagen den 2 maj, blev det premiär.
Hemma utanför huset i Tungelsta var det över 20 grader varmt. Jag klädde mig i cykelbyxor och kortärmad tröja. Men när jag började cykla var det inte mer än 15 grader varmt och jag ångrade bittert att jag inte hade tagit på mig åtminstone armvärmare, kanske också benvärmare.
Motvinden var förfärlig på utvägen men när jag vände och körde hemåt så fick jag mestadels medvind. Då kändes inte kylan längre samtidigt som kroppen var rejält uppvärmd av ansträngningen.
Jag var ute i 1 tim 10 min. Det är inte särskilt länge men eftersom det var första gången för säsongen så tog jag det lite lugnt. I morgon, onsdag, hoppas jag kunna cykla längre. Men då ska det å andra sidan bli ännu kallare än idag.
Det finns trots kyla och motvind ändå ingenting som slår ett träningspass på cykel. Jag älskar det! Benen känns starka. Andningen fungerar bra. Cykeln är i trim liksom jag själv. Den frihetskänsla jag upplever när jag cyklar går inte att beskriva.
Jag kan också berätta att jag har förnyat min ”cykelgarderob”. Jag har köpt flera nya cykeltröjor och cykelbyxor. Det är viktigt att man är snyggt klädd när man är ute och trampar. Det ger ett proffsigt och rutinerat intryck. Jag brukar faktiskt själv importera cykelkläderna från ett företag i Kina. Priserna är väldigt låga men lägger man till tull och importavgifter så kanske det inte är lika billigt. Men häftigt! Titta här till exempel vad jag har införskaffat.
För säkerhets skull lägger jag ut en bild på mig själv också med smink och allt så att ingen tror att jag verkligen ser så töntig ut som på cykelbilderna. Tänk vad lite färg, ett par snygga glasögon och örhängen kan göra.
