Hon har gjort det igen, KD-ledaren Ebba Busch Thor. Hon har återigen hoppat av en stor blocköverskridande överenskommelse med regeringen. Det senaste avhoppet gäller försvarspolitiken.

I måndags kväll – alltså bara ett dygn innan försvarsuppgörelsen blev klar – kallade Ebba Busch Thor plötsligt till presskonferens och meddelade att partiet hoppar av förhandlingarna om en ny försvarsuppgörelse. (Jan Björklund och liberalerna hoppade av försvarssamtalen redan 2015). Enligt Busch Thor skulle försvaret genom denna uppgörelse få alldeles för lite pengar.  ”Samtalen inte längre konstruktiva och det finns inte möjlighet att komma överens på en rimlig nivå”, förklarade Busch Thor.

KD hade krävt ytterligare 10 miljarder till försvaret för åren 2018-2020 och hänvisat till det allvarliga säkerhetsläget, den islamistiska terrorn och Rysslands ökade aggressivitet.

Däremot meddelade moderaterna och centern att de tänkte fortsätta försvarsförhandlingarna med regeringen. Och tidigt i morse kallade försvarsminister Peter Hultqvist (S) till presskonferens och meddelade att en ny försvarsuppgörelse nu var klar mellan socialdemokraterna, miljöpartiet, centern och moderaterna.

Enligt uppgörelsen får försvaret 2.7 miljarder kronor extra varje år fram till 2020, alltså 8,1 miljarder extra utöver det ordinarie försvarsanslaget. Detta var tillräckligt mycket för att moderaterna och centern var redo att skriva under uppgörelsen.

Men alltså inte KD. Det skilde bara futtiga 600 miljoner kronor extra till försvaret per år mellan KD:s krav och den överenskommelse som nu har sett dagens ljus.

Det är obegripligt varför Ebba Busch Thor i elfte timman av försvarsförhandlingarna hoppar av en så här viktig förhandling med tanke på hur lite det skilde mellan Busch Thors och de andra allianspartiernas krav.

Detta är som jag ser det inget annat än demonstrationspolitik från Ebba Busch Thors och kristdemokraternas sida. Hon väljer partitaktik framför att ta ansvar för den svenska försvars- och säkerhetspolitiken – trots att hon själv flera gånger har betonat hur viktigt det är med ett starkt försvar. Men försvaret blir verkligen inte starkare bara därför att kristdemokraterna hoppar av.

Nu spelar detta avhopp i praktiken ingen roll. Den uppgörelse som nu har träffats samlar en bred majoritetet i riksdagen. KD behövs med andra ord inte för stora viktiga uppgörelser när de andra stora allianspartierna ställer upp.

Det här är inte första gången som Ebba Busch Thor hoppar av viktiga överenskommelser med regeringen. Busch Thors första stora och mycket uppmärksammade avhopp gällde den s k Decemberöverenskommelsen (DÖ) som träffades efter Stefan Löfvens första regeringskris den 27 december 2014. Sex av riksdagens åtta partier ställde sig bakom DÖ som innebar att ledaren för den största partikonstellationen (i det här fallet S + MP) skulle släppas fram som statsminister och att minoritetsregeringar var garanterade att få igenom sina budgetar. Decemberöverenskommelsen, som ingicks för att stoppa Sverigedemokraternas inflytande, skulle gälla i åtta år, fram till valdagen 2022 men upplöstes formellt redan den 9 oktober 2015 sen kristdemokraterna hoppat av. KD ansåg att Decemberöverenskommelsen var odemokratisk. Trots detta har DÖ fortsatt att gälla i praktiken.

Ebba Busch Thor var också den partiledare som hårdast drev kravet på misstroendevotum mot försvarsminister Peter Hultqvist efter IT-skandalen inom Transportstyrelsen i somras. Detta sen inrikesminister Anders Ygeman och infrastrukturminister Anna Johansson sparkats ur regeringen av Stefan Löfven.

Trots Ebba Busch Thors många soloutspel och avhopp har hennes parti knappast gynnats av väljarna. KD ligger fortfarande och plaskar runt 4-procentsspärren till riksdagen. KD:s senaste avhopp om försvarsbudgeten kommer sannolikt inte heller att gynna partiet, tvärtom.

Man kan förstå att ledaren för ett litet parti som KD som kämpar för sin politiska överlevnad gör vad hon kan för att få uppmärksamhet, för att framstå som kraftfull och okorrumperad. Men Busch Thors alla krumsprång får henne istället att framstå som alltmer patetisk. Det är liksom musen som röt.

Kristdemokraternas agerande tyder också på en djup spricka inom den borgerliga alliansen. Ebba Busch Thor ser med fasa på hur centerledaren Annie Lööf gått från klarhet till klarhet i väljaropinionen (utom i en av de senaste mätningarna) utan att egentligen ha ansträngt sig.

Men Busch Thors alla ansträngningar att få uppmärksamhet riskerar att bli kontraproduktiva. Istället för att framstå som en seriös och ansvarstagande oppositionspolitiker löper hon risken att betraktas som övertaktisk, ansvarslös, mediekåt och utspelsfixerad.

Det är ingen bra start för hennes valrörelse.