Medan jag samtidigt sitter och funderar på vilka argument jag ska föra fram om det amerikanska presidentvalet när jag i morgon kväll mellan kl. 19.00-20.00 återigen ska medverka i Expressens valstudio inför presidentvalet, tänkte jag skriva om något helt annat: Misslyckade och häpnadsväckande klädköp på nätsajter.

Jag handlar ganska mycket kläder och skor på nätet. Det har jag berättat om tidigare. Oftast är jag nöjd, ibland väldigt nöjd. Ibland löper jag dock risken att få en klänning som antingen är för liten eller för stor eller ett par skor som är för små eller för stora trots att jag beställt både skorna och klänningarna i rätt storlek. Man löper alltid en risk att bli, om inte blåst på sina köp, så i alla fall bli besviken när man med julaftonsröda kinder sliter upp de paket man hämtat på utdelningsstället, oftast ICA i Västerhaninge.

Men igår hände något som jag aldrig varit med om tidigare. För tio dagar sen beställde jag en jättehäftig glittrig bomberjacka och ett par guldfärgade lågskor från den brittiska modesajten River Island. Normalt är jag väldigt nöjd med deras produkter – men inte den här gången.

Det var den här läckra festjackan jag hade beställt, med rosa glitter. När jag såg den på sajten bestämde jag mig direkt. Den jackan bara MÅSTE jag bara ha. Så här ser den ut:

 

Jag hittade också ett par läckra lågskor med guldlack. Skitsnygga. Häftiga. Förföriska. Så här såg de ut på näjsajten. Även här bestämde jag mig direkt.

Efter det såg jag bara fram emot att paketet skulle komma. Det kom igår. Bosse hämtade ut och jag slet det ivrigt till mig. Redan när jag höll paketet i min hand förstod jag att något var fel. Jag hade ju beställt dels en jacka, dels ett par skor. Det här paketet (som egentligen bara var en plastpåse) var litet, smalt och vägde nästan ingenting. Det var något som var väldigt fel här. Jag började undra …

Ni tror mig inte men när jag öppnade paketet drog jag först upp ett par kornblå sparkbyxor i babystorlek.

Sen fick jag fram en kamouflagemönstrad bomullströja, också den i babystorlek.

Nästa plastpåse innehöll en skotskrutig skjorta i babystorlek.

Sen hittade jag ett par röda minisockar, som jag möjligen skulle kunna dra på mitt finger men absolut inte min fot.

Till sist hittade jag en ljus T-shirt med text – även den i babystorlek.

Ingenting var rätt. Inget av det här hade jag beställt. Jag har varken barn eller barnbarn. Någon måste ha gjort ett rejält misstag.

När jag tittade på adresslappen utanpå paketet stod mycket riktigt mitt namn och adress som adressat. Men när jag tittade på följesedeln som låg inne i plastpaketet såg jag att adressaten där var en kvinna vid namn Laura boende någonstans i USA.

Den slutsats jag drog var att jag hade fått de babykläder som Laura hade beställt samtidigt om Laura förmodligen hade fått min glitterjacka och mina guldskor. Jag undrar bara om Laura tänker returnera de här häftiga kläderna eller om hon behåller dem?

Själv returnerade jag omedelbart de babykläder jag fått men absolut inte beställt. Risken är att jag blir den som går förlorande ur den här striden. Även om Laura inte tänker skicka tillbaka mina kläder till River Island så kräver jag åtminstone att få tillbaka de dyra pengar jag redan har betalt till nätföretaget för de varor jag alltså inte fått.

Så se upp med nätsajterna! De är inte att lita på.