Men precis så blev det för mig sen jag den 30 december skrev ett inlägg på min blogg som handlade dels om TV4:s programledare Jenny Strömstedt och hennes upplevelser från en studentfest för trettio år sen, dels om kvinnors eget ansvar när det gäller att skydda sig mot risken att bli utsatta för sexuella övergrepp, i värsta fall våldtäkter.

Hade jag inte skrivit det där inlägget hade aldrig denna hatstorm rivits upp. Då hade jag kunnat fortsätta att likt en död fisk stilla flyta med strömmen och fortsätta att uppfattas som en respekterad, allmänbildad, kunnig och påläst journalist och skribent med ett uppskattat och framgångsrikt yrkesliv bakom mig. Sådant är samtalsklimatet här i Sverige idag.

Men jag vill inte vara en död fisk och det straffades jag för. Jag uttryckte ett antal obekväma åsikter och kastades omedelbart ut i kylan. Ett besinningslöst hat med förklenande, ja direkt ärekränkande, tillmälen vräktes över mig, i första hand från aktörer på sociala medier (90 procent var kvinnor!) men också från etablerade ledarskribenter och krönikörer på de ”riktiga” tidningarna.

Över en natt förvandlades jag till ett lovligt villebråd som alla hade rätt att trampa och sparka på. Jag blev en paria som skulle stötas ut ur den sociala gemenskapen. Jag var det vidrigaste som fanns. Några skrev till och med att jag och ”sådana som jag” bar skulden för att kvinnor blev våldtagna.

Varför blev det så? Jo, jag hade ifrågasatt vissa kvinnors beteende. Jag ställde frågan i vilken utsträckning kvinnor funderade på risken att bli utsatta för sexuella övergrepp om de drack sig kraftigt berusade på fester och därmed riskerade förlora kontrollen över sina handlingar, sitt omdöme och sin självbevarelsedrift. Jenny Strömstedt beskrev ju sig själv på ett liknande sätt när hon på en våt studentfest för 30 år sen utsattes för ”ett sexuellt övergrepp”, något som egentligen visade sig vara något annat eftersom hon sa nej till samlag när hon vaknade upp och hade nyktrat till. Så uppfattade i alla fall jag hennes berättelse. Sen undrade jag i mitt förra blogginlägg varför hon gick ut och berättade det här just nu, 30 år senare.

Men om Jenny känner sig sårad över att jag använde henne som exempel så ber jag idag om ursäkt för detta. Mitt huvudbudskap handlade ju om andra saker. 

Jag ifrågasatte bl a den offerroll som en del kvinnor iklär sig i hopp om att de ska fritas från ansvar för sina handlingar (eller brist på handlingar), fritas från ansvaret för sina egna kroppar och ytterst för sina liv. Händer det dem något obehagligt kan de säga att det var någon annans fel och att de själva var ett offer utan skuld.

Samtidigt vill jag framhålla de många kvinnor som verkligen har fått sina liv förstörda därför att män har våldfört sig grovt på dem. Det är dessa kvinnor som är de verkliga offren. Låt mig ta ett exempel:

Igår blev jag uppringd av en kvinna som förra våren hade utsatts för två gruppvåldtäker av fyra män på samma dag, Hon ville tacka mig för att jag för några veckor sen tog upp denna fruktansvärda händelse i ett blogginlägg. Kvinnans tillvaro är idag slagen i spillror och jag vill inget annat än hjälpa henne att få upprättelse. Männen har fått sina domar men kvinnn är helt bortglömd och lever idag i total övergivenhet.

Så mitt resonemang om ”offerrollen” gäller definitivt inte kvinnor som har utsatts för samma slags omänskliga vidrigheter som den här kvinnan. Hon är brottsoffret som ingen talar om. Det är bara förövarna som får uppmärksamhet. Det måste vi skyndsamt ändra påt.

Jag vet exakt vad den nya sexualbrottslagstiftningen, samtyckeslagen och det nya rekvisitet ”oaktsam våldtäkt” innebär. Jag lever inte kvar på stenåldern eller under kritaperioden som vissa av mina vedersakare hävdar. Jag lever i högsta grad i nuet. Men jag har under stora delar av mitt liv burit med mig en särskild och ganska hård moral, som går ut på att att varje människa (inklusive jag själv) alltid måste ta ett ansvar för sig själva, sitt liv och sina handlingar, ett ansvar som man inte kan lägga över på någon annan om något skulle gå fel. Vi kvinnor i Sverige har idag stor frihet men frihet medför också ansvar.

När jag talade om kvinnans ansvar och den kanske olyckliga formuleringen ”medansvar” (jag är beredd att stryka den formuleringe för att undvika missförstånd) handlade det inte vems ansvar det var när sexualbrottet begicks, alltså när en man tilltvingade sig samlag, utan hur kvinnan hade agerat timmarna innan, det vill säga om hon hade supit sig berusad och därmed förlorat det så viktiga omdömet. Detta är inte oväsentligt eftersom valet att dricka stora mängder alkohol i nio fall av tio styr vad som som sedan kan komma att hända.

Den som kraftigt berusad sätter sig i en bil och kör iväg begår ett allvarligt lagbrott och blir straffad för det. Det är därför de flesta (men inte alla) kör nyktra. Men när det kommer till privatlivet och det sociala umgänget mellan män och kvinnor gäller uppenbarligen andra regler. Ändå vet de flesta tjejer och kvinnor vad som händer i hjärnan när de dricker alkohol. Lofti Khemiri, läkare och beroendeforskare vid Beroendecentrum i Stockholm, säger så här i en intervju:

”Redan små mängder alkohol gör att vi får sämre omdöme, sämre tankeförmåga, sämre minne och sämre reaktionsförmåga. Alkohol är en molekyl som påverkar hela hjärnan, bland annat minnescentrum, de motoriska områdena och framförallt frontalloberna. Frontalloberna reglerar vårt beteende och vårt känsloliv. När frontalloberna slås ut av alkohol försämras impulskontrollen och vår förmåga att göra konsekvensbedömningar.”

”Detta gäller särskilt unga personer”, fortsätter Khemiri. ”Yngre hjärnor är särskilt sårbara för drog- och alkoholbruk, eftersom hjärnans frontallober inte är fullt utvecklade förrän i 25-årsåldern.”

Resonemanget leder omedelbart till slutsatsen att en kvinna (och självfallet också en man) utsätter sig för stora risker om de dricker för stora mängder alkohol. Dessa risker inkluderar inte minst sexuella övergrepp och våldtäkter. Ju större mängd alkohol en kvinna dricker, desto större är riskerna att hon blir utsatt för övergrepp av en förmodligen lika berusad man.

Det var detta jag ville påpeka i mitt blogginlägg. Jag kallade det för ansvar, medansvar och delansvar. Det fick jag äta upp. Mitt resonemang har alltså inget med själva juridiken att göra. En man som våldtar en kvinna eller tilltvingar sig sex med henne utan samtyckte begår ett brott som han ska straffas för, inte kvinnan.

Det är viktigt för mig att få säga detta.

Jag har samlat in material från Facebook, Flashback, Instagram, Bloggbevakarna, min egen e-post och de sms jag har fått. Det handlar om närmare tusen kommentarer, repliker, mejl och meddelanden. Det har tagit tid att läsa dem och komma fram till i vilken form de ska presenteras. Bara undantagsvis har jag tagit med namnen på dem som skrivit kommentarerna och mejlen. Det räcker att visa vad de har skrivit, inte vem det är som har skrivit. De undantag jag gör från anonymitetsprincipen gäller fall där påhoppen har varit särskilt grova.

Som jag nämnde borde jag aldrig ha tagit upp frågan om kvinnors ansvar för sina egna kroppar om jag ville behålla en god nattsömn. I detta lättkränkthetens, ansvarsfrihetens och intoleransens land får man inte ifrågasätta kvinnor, allra minst om man själv är kvinna. Kvinnor kräver solidaritet och systerskap till varje pris. Den som tillfälligt gör avsteg från detta systerskap ska brännas på bål.

Jag beskylldes för att vara kvinnohatare eftersom jag hade den dåliga smaken att påpeka att även kvinnor har ett ansvar för sina kroppar, sina handlingar och sina liv. ”Elisabet Höglund ger kvinnohatet ett ansikte”, skrev till exempel Linda Jerneck, ledarskribent på Expressen. Kvinnohatare … jag? Från 18-års ålder och under hela mitt vuxna liv har jag stått på barrikaderna och kämpat för kvinnors rättigheter och självbestämmanderätt, lika lön, jämställdhet och lika villkor på alla områden. På den tiden kallades vi kvinnosakskvinnor, inte feminister. Men då var väl inte Linda Jerneck och mina andra kritiker ens födda.

Här följer en lång rad exempel på de uttryck som näthatet mot mig tog sig. Listan är lång men jag hoppas att ni som läser detta har tålamod för det som står här är inget som bara kan viftas bort. Jag citerar:

”Du har inga sunda vätskor i systemet. Du är gammal och oförmögen att vrida om din hjärna”  …  ”Var tyst kvinna! Jag är chockad men inte förvånad”  …   ”Fyfan vad du är vidrig!”  …  ”Försvinn från etern!”  …   ”Ruttna bort kärring!”  …  ”Vad är det för fundamentalt fel i huvudet på dig?”  …  ”Du hade ju cancer innan. Ska vi då tycka att det var lika gott åt dig?”  … ”Du är en kvinna av värsta sorten!”  …  ”Du är en vidrig människa!”

”Snälla gå i pension! Dina värderingar var vi klara med för flera decennier sedan”  …  ”Snälla sluta blogga!”  …   ”Jag förstår att du har ett konservativt tankesätt eftersom du är 150 år gammal och borde ha trillat av pinn för längesen!”  … ”Det finns en alldeles särskild plats i helvetet för sådana kvinnor som du!”  …  ”Vidriga människa!”  …  ”En gammal, gammal kvinna som bör gå i pension. Hennes ord bör inte få spridas!”  …  ”Du är en idiot!” …  ”Du har stannat 30 år tillbaka i tiden”

”Elisabeth står för en förlegad kvinnosyn kanske beror det på att hon är så gammal”  …  ”Hon är en fossil som kommer att behöva slutförvaras bredvid svenskt kärnbränsle när det är dags”  …  ”Höglund är en uppmärksamhetskåt gammal skräcködla!”  …  ”Lås in Elisabeth!”  …  ”Hon lever i det förgångna och är påverkad av islamistiska värderingar som genomsyrar allt!”  …  ”Höglunds samröre med svenska rasister har gjort att hon nu även är kvinnohatare!”

”Har någon närstående sökt boende eller äldreboende för Elisabet?”  …  ”Hon höglundskan, är hon dement? Skulle förklara en del om det var så.”  …  ”Tror att du just lyckades ödelägga det lilla korn av karriär du hade kvar!”  …  ”Vi lever inte i kritaperioden längre.”  …  ”Du sitter i din stenåldersgrotta och raljerar”  …  ”Bor du under en sten?”  …  ”Människa, så pinsam du är!”  …  ”Du blev plötsligt en sorglig figur i mina ögon. Känner du själv att du bär skuld för att du själv blev mobbad?”  …  ”Behåll dina stenåldersåsikter för dig själv du hemska människa!”  …  ”Var du berusad när du skrev det?” … ”Sök hjälp!!!”  …  ”Är det här arvet du vill lämna efter dig?” 

”Det är så här du kommer att bli ihågkommen, förstår du det?”  …  ”Det är klart och tydligt att du är en person som flirtar med folk för att ligga med dem direkt!”  …  ”Skriv inte mer för du klarar inte av det!”  …  ”Jag undrar om det är något allvarligt ”fel” någonstans”  …  ”Elisabeth Höglund är en dinosarie!”  …  ”Jag vill inte bli ihopblandad med dig!” … ”Säger bara hoppas att Elisabeth är portad från alla teve program. Allt du aldrig nämns i pressen!” 

”Din övertygelse är ett klart bevis  på att du är en toxisk (förgiftad, min anm.) människa”  …  ”Du har en narcissistisk personlighet. Narcissister är fega ryggradslösa individer som är avundsjuka på människor som har styrkan att kämpa mot trauman orsakade av personer som du!”  …  ”Ditt fega lösaktiga påstående är äckligt!”  …  ”Du sparkar och pissar på människor som ligger ner och kämpar med att ta sig upp ur ett svart hål som ni perversa sadistiska äckel sparkat ner dem i!”  …  ”Hon kan inte vara frisk, jag hittar ingen annan förklaring till hennes vidriga ställningstagande, har hon inga anhöriga som kan få in henne på vård som hon är i behov av?”

”Ju mer jag läser det som du ha sagt, desto mer övertygad är jag att du har en tumör som trycker mot hjärnan!”  … ”Vilken tur att du inte har några barn eller barnbarn som behöver skämmas över dig!”  …  ”Tillbaka till stenåldern med dig!”  …  ”Det är dags för dig att sikta på demensboende!”  …  ”Ha ha ha, det är ju Sveriges Kanye West, den där Höglund blivit!”  …  ”Våldtäckter pågår tack vare kvinnor som DU!”  …  ”Så vidrig hon är, hon kan inte vara frisk!”  …  ”Din pinsamma lilla lort!”  …  ”Var du full eller drogad när du skrev detta?”  …  ”Där satte du din sista potatis i ditt desperata behov av uppmärksamhet!”  …  ”Vad kan man förvänta sig av någon som gillar Fria Tider och Avpixlat?”

”Så kan det gå när man låter skatorna bygga bo i håret. Lätt att man har lite otur när man tänker då.”  .. . ”Tur att såna som du är på utdöende!”  …  ”Många unga kvinnor utsätts dagligen för våld och tack vare liknande texter som dina berättar dom aldrig.”  …  ”Du är en skamfläck för oss kvinnor!”  …  ”Somliga blir livsklokare med åren. Andra sjunker bara allt djupare ner i sina egna bittra, slemmiga fördomar. Och till denna livsdumma kategori hör Elisabet Höglund.”  …  ”Nu blir du ihågkommen som en person med urusla värderingar. SKÄMS!”  …  ”Vilken skam!” …  ”Tanten borde kanske checka in på hemmet” 

”Egentligen ett väldigt tragiskt tillstånd. Djupt medberoende till förövarmentalitet, övergreppskultur, rovdrift, kroniskt stockholmssyndrom typ”  …  ”Nu besannas det för mig att jag under alla tider inte förstått henne. Hon är hemsk”  …  ”Vore jag Jenny skulle jag anmäla dig för du är medskyldig till våldtäkt”  …  ”Hon har i hela sitt liv älskat att kränka alla till höger och vänster, och när hon sen åker på mothugg så bölar hon högt om hur synd det är om henne som är så mobbad.”  …  ”Sluta skriva och fortsätt supa! Elisabet Höglund SKÄMS!”