Det bästa vore om Miljöpartiet lämnade regeringen – även för Miljöpartiets egen skull

Regeringskrisen var närmare än någon kunde ana, innan miljöpartiet trots hårt inre motstånd gav med sig och ställde upp på regeringens och Stefan Löfvens skärpta flyktingkrav. Dessa presenterades vid en presskonferens igår, tisdag. Med tårar i ögonen berättade miljöminister Åsa Romson hur svårt beslutet att skärpa kraven på flyktingmottagandet var för miljöpartiet.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Vice statsminister Åsa Romson

Idag avslöjade dessutom tidningen Dagens Industri att regeringen i sista stund räddades med bara en rösts övervikt när flyktingförslaget i måndags kväll behandlades både av miljöpartiets riksdagsgrupp och förtroenderåd.

För miljöpartiets inre moral innebär beslutet om skärpningarna i flyktingpolitiken en katastrof. Miljöpartiet har alltid velat framstå som ett invandrar- och flyktingliberalt parti som förordat helt öppna gränser. Nu har partiet tvingats acceptera hårda skärpningar av asyl- och flyktingpolitiken – helt enkelt för att kunna sitta kvar i regeringen. Detta kommer under lång tid att ligga kvar som en svart skugga över partiet. MP har förlorat sin själ i en av partiets viktigaste profilfrågor, den generösa flyktingpolitiken. Men istället för att leva upp till sina politiska ideal valde språkrören Åsa Romson och Gustav Fridolin samt deras riksdagsgrupp att välja regeringstaburetterna.

Copyright: Palinchak/Dreamtime.com

Stefan Löfven

Detsamma gäller naturligtvis även Stefan Löfven och socialdemokraterna. Stefan Löfven har in i det sista kämpat för att behålla den fria rörligheten, en närmast obegränsad asylrätt, permanenta uppehållstillstånd, öppna gränser och generösa villkor för asylsökande i Sverige. Nu tvingas även socialdemokraterna för överskådlig tid att tumma på den generösa flyktingpolitiken. När tiotusentals flyktingar stormar in i Sverige varje vecka har även Löfven mot sin vilja och mycket senfärdigt tvingats inse att landets resurser inte räcker till för att klara denna anstormning. När asylsökande tvingas sova under bar himmel i Sverige av brist på asylboenden, ja då är klockan slagen för den generösa svenska flyktingpolitiken.

Copyright: Palinchak/Dreamstime.com

Stefan Löfven

Som jag ser det idag vore det politiskt sett bäst för miljöpartiet att lämna regeringen. Det skulle betyda att partiet skulle kunna driva sin mer generösa flyktingpolitik i opposition. Det skulle vara bäst för själva partiet men det skulle också vara bäst för regeringen Löfven. Ifråga om flyktingpolitiken har han alla utsikter att få igenom sina förslag i riksdagen med hjälp av både moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna och sverigedemokraterna. Miljöpartiet behövs inte. Samtidigt finns det stor risk för att miljöpartiet framöver kommer att kräva bra betalt för sina eftergifter i flyktingpolitiken, eftergifter som Stefan Löfven kanske inte alls är intresserad av att gå med på.

När det gäller flyktingfrågan har taket för längesen nåtts i Sverige. I samma takt har den politiska generositeten gentemot flyktingarna minskat. En generös asylpolitik går att tillämpa om det kommer 100 flyktingar i veckan till landet – men inte när det kommer 8 000. Verkligheten har trängt sig på på ett lika påtagligt som obehagligt sätt. I ett sådant läge måste till och med flyktingvänliga partier som socialdemokraterna och miljöpartiet ge vika. Det är märkligt att åse hur hela den generösa svenska flyktingpolitiken på bara några veckor totalt slagits i spillror.

Copyright: Natalia Rumyantseva/Dreamstime.com

Men när verkligheten inte längre stämmer överens med ideologierna och blir övermäktig även för det mest invandrarvänliga landet i Europa, så är det bara att acceptera faktum. Sverige kan inte ensamt ta mot alla flyktingar som söker sig till Europa. Det är en gemensam angelägenhet för alla medlemsländer inom EU. Det här handlar inte om flyktingfientlighet utan om insikten att gränsen är nådd för Sveriges förmåga att härbärgera de enorma flyktingströmmarna. Detta kommer naturligtvis att få återverkningar på invandringspolitiken även i framtiden. Har man en gång stängt sina gränser – eller i varje fall lagt starka restriktioner på invandringe – ja, då är det stor risk för att gränserna inte kommer att öppnas igen på ett bra tag.

En annan faktor som också har förändrat attityden i flyktingfrågan är att det största antalet flyktingar som kommer till Sverige är afghaner. De senaste sju dagarna har totalt 7 700 flyktingar anlänt till Sverige. Av dessa kommer inte mindre än 2 717 från Afganistan, 2 122 från Syrien och 1 301 från Irak. Trots att det var för de syriska flyktingarnas skull som Sverige i första hand värnade om sina öppna gränser, eftersom Syrien är ett land i krig och total förödelse, så är det alltså fler afghaner än syrier som söker sig till Sverige.

Ser vi till antalet ensamkommande flyktingungdomar som kommit hit de senaste sju dagarna kommer inte mindre än 1 253 från Afghanistan men bara 123 från Syrien. Många misstänker att unga afghanska män hellre söker sig till rika länder i Europa än underkastar sig värnplikt och militärtjänstgöring hemma i Afghanistan. Att dessa unga män har asylskäl i Sverige är inte alls givet. De som i första hand har asylskäl är flyktingar från Syrien.

De unga männen från Afghanistan är dessutom ofta papperslösa. När Sverige nu drar åt flyktingsnaran så kommer det sannolikt att i första hand att drabba unga papperslösa män från just Afghanistan.

En helt annan politisk fråga är vad sverigedemokraterna nu har för roll att spela i svensk politik, när alla partier utom vänsterpartiet bedriver en starkt restriktiv flyktingpolitik. Detta ämne återkommer jag till,förhoppningsvis redan i morgon.