Jag borde förstås idag ha skrivit något intelligent om det svenska valet som nu bara är tre dagar bort. Men jag förmår mig inte till det. Valrörelsen blir alltmer kaosartad. Partiledarna kastar ur sig det ena förslaget efter det andra om vilka partier som borde bilda regering samtidigt som vallöften på uppmot 200 miljarder kronor har kastats ut som bete till väljarna.

Just nu handlar allt om regeringsfrågan, alltså vem som ska ligga med vem. Det känns som om det politiska Sverige just nu är inneslutet i en ogenomtränglig bubbla och totalt fjärmat från yttervärlden. De frågor som debatten borde handla om men som nästan helt lyser med sin frånvaro är vad som händer i omvärlden. Ryssland trappar upp sitt hybridkrig mot Nato. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov talar om att risken för ett ”riktigt” krig mellan Ryssland och Nato är överhängande.

Donald Trump fortsätter sitt korståg för att införliva alltfler länder i USA:s territorium.

Ukraina håller på att förlora kriget mot Ryssland – trots alla de insatser i form av vapen och utbildningsresurser som EU-länderna, inte minst Sverige, har gjort för att rädda Ukraina från jätten Glufs-Glufs, d v s Vladimir Putin.

Donald Trumps alltmer maniska och vansinniga erövringsambitioner och allmänna galna beteende borde få även Sverige att reagera – även under en valrörelse. Men icke.

I Sverige handlar det bara om hur Simona Mohamsson och Liberalerna ska ta sig över 4-procentsspärren, om Jimmie Åkesson ska få några ministerposter eller ej, om Ebba Busch har bestämt sig för vilken politisk fot hon ska stå på, om Magdalena Andersson ska kunna bilda regering när hon och de andra har avvisat en viktig pusselbit i en rödgrön regering, nämligen Vänsterpartiet och om V-ledaren Nooshi Dadgostar, som är sjukskriven, hinner bli frisk för att kunna delta i de kommande partiledardebatterna etc. etc.

Men nu tillbaka till Donald Trump, mitt hatobjekt nummer 1. Allt som rör honom blir konstigare och konstigare för varje dag som går. Jag blir alltmer övertygad om att han är allvarligt sjuk, inte bara i kroppen utan framförallt i huvudet. Han blir alltmer manisk, alltmer fjärmad från verkligheten, alltmer fångad i sin egen fantasivärld och sin självupptagenhet och allt mindre intresserad av att sköta sina presidentåtaganden.

Det verkar som om han ägnar stora delar av dagarna åt att klippa, klistra och skriva på sin egen internetplattform Truth Social. Hur kan ett land som USA ha kvar en president som för längesen har klivit över gränsen till det absurda och ägnar det mesta av sin tid åt de mest bisarra fantasilekar uppblandade med hyllningar av sig själv och sin inbillade storhet och storslagenhet?

Under den gångna veckan har Donald Trump fabricerat ett antal märkliga inlägg på sitt eget internetforum Truth Social som har fått mig att bli alltmer övertygad om att mannen inte är riktigt klok. Han är galen. Han lever i en fantasivärld med sig själv som huvudpersonen och den store härskaren. Jag har aldrig sett något liknande.

Jag ska visa några av de mest uppseendeväckande bilderna. Alla är AI-genererade. Allt är fake. Inget är sant eller äkta, bara fria fantasier. Det som upprört stora delar av världen mest är den karta över, låt mig kalla det, ”Donald Trumps nya Amerika”. Plötsligt har landet växt till sin nästan tredubbla storlek. Se här vad som rör sig i presidentens förvirrade hjärna:

Den här kartan över ”USA:s nya och utvidgade territorium” har redan fått folk att undra över om allt verkligen står rätt till i presidentens huvud. Det som en gång ”bara” var USA har nu växt till en hel världsdel. Donald Trump har i sin fantasivärld erövrat följande stater och landområden:

1. Kanada (”USA:s 51:a delstat”)
2. Grönland
3. Island
4. Mexiko
5. Hela Karibien inklusive Kuba
6. Hormoz-sundet (finns på en annan bild nedan)

Att Trump nu i sin fantasivärld har ”annekterat” Island var kanske inte helt oväntat. Han har antytt att han gärna ser Island som en del av USA. Även om Island inte är med i EU så kommer den infama och kränkande annekteringen av både Island och Grönland att göra européerna galna.

Jag är förvånad över att inte fler reaktioner har kommit från europeiskt håll över Donald Trumps fanatiska  och folkrättsvidriga beteende. Kanske antyder Europas bakåtlutade hållning att Trumps hot aldrig kommer att bli verklighet och att hans ”utvidgade Amerika” bara är produkten av en sjuk hjärna. Icke desto mindre är det uppseendeväckande att en amerikansk president behandlar andra nationer som pojkleksaker i en leksakslåda.

Trump har ju under en längre tid hävdat att även Hormuz-sundet numera är amerikanskt territorium – hur det nu kan vara det? Häromdagen döpte han dessutom om den amerikanska delstaten New Mexico till ”New America”, något som alla förstås skrattade åt.

Häromdagen bytte Trump även namn på en av USA:s delstater, New Mexico i söder. Enligt Donald Trump existerar inte Mexiko längre. Nu heter därför delstaten ”New America”. Bild: Truth Social.

Samma sak gällde den stora sjön Lake Ontario som ligger mellan USA och Kanada. Den heter numera Lake America.

Men det mest iögonenfallande – och kanske också de mest tragiska – är de bilder som Donald Trump under de senaste dagarna har lagt ut på sig själv i olika påhittade situationer. På bilderna framställer han sig själv som den störste av alla. Gång på gång försöker han hos omvärlden hamra in budskapet att han är den störste, att han är bäst, mest framgångsrik och har gjort mer för USA än någon annan president före honom.

Det enda som jag ser att han har gjort och som har satt ett rejält avtryck är att han för snart 7 månader sen startade ett krig mot Iran – ett krig som han inte har kraft eller förmåga nog att få slut på och som varje dag dränerar USA:s statskassa på pengar.

Det snällaste man kan säga om allt detta är att det är obehagligt och stötande. Samtidigt måste man fråga sig hur farlig en sådan här person kan bli när det en dag slår totalt slint i huvudet på honom? När vänder han på steken och tillkännager ”det mest förbjudna”, nämligen att det nu är dags att plocka fram kärnvapnen för att slutgiltigt krossa Iran? Ingen vet eftersom den mannen är totalt oberäknelig. Det enda vi kan göra är att hoppas att så inte sker.

För att ytterligare påminna världen om sin storhet som president har Donald Trump på Truth Social låtit sätta ihop ett bildkollage över USA:s alla presidenter, alltifrån den förste av dem, George Washington, fram till idag. Trump har sedan rangordnat presidenterna utifrån den ”storhet” som han själv anser att de besatt.

Allra överst har han icke oväntat placerat ett porträtt av sig själv i ensamt majestät. I en överskrift beskriver han sig som ”The Greatest”, alltså som ”Den störste” av alla amerikanska presidenter. Det är bara så pinsamt.

Längst ner i kollaget, bland de ”misslyckade” presidenterna, placerar han demokraterna Joe Biden, Barack Obama och Jimmy Carter tillsammans med bl a republikanen George W. Bush.

Men ett ännu större bevis på Trumps galenskap är kanske en annan bild som ni kan se nedan och som han häromdagen också publicerade på Truth Social. Bilden föreställer Donald Trump och några av hans ministrar. Alla befinner sig i Ovala rummet. I samma soffa som Trump sitter USA:s förste president och grundlagsfader George Washington.

Han och Trump samtalar ivrigt med varandra medan de övriga lyssnar artigt. Jag kan tillägga att George Washington avled redan år 1799 men i Donald Trumps värld verkar han vara livs levande och totalt oförändrad efter att ha varit död i 227 år.

Jag ska visa ytterligare några bilder där Donald Trump har låtit avbilda sig själv i helt påhittade situationer där han vill manifestera sin storhet, sin makt och sitt inflytande. Han har inte ens dragit sig för att parafrasera ett känt uttryck av den onda styvmodern i Sagan om Snövit, nämligen ”Spegel, spegel på väggen där, säg vem som skönast i landet är”.

Min fråga efter att ha studerat de här bilderna är: Vem kan i fortsättningen ta den här mannen på allvar? Hur kan han tillåtas styra ett av världens största och mest inflytelserika länder? Vilka i USA håller honom om ryggen? Varför agerar ingen? Det finns ju sätt att avsätta en president. Det främsta är att plocka fram det s k ”25th Amendment”, alltså det ”25:e tillägget till USA:s konstitution”. Detta tillägg, som godkändes av kongressen så sent som 1965, användes bland annat när Richard Nixon efter Watergate-skandalen tvingades avgå som president 1974.

Jag vill nog hävda att även Donald Trump har kvalificerat sig för att bli avsatt med hjälp av det 25:e tillägget.

Men för att höja sin närmast obefintliga popularitet bland de amerikanska väljarna gick Donald Trump igår ut med löftet att varje amerikan skulle få motsvarande 48 000 kronor om republikanerna behöll makten både i senaten och representanthuset efter mellanårsvalet den 3 november, pengar som han sannolikt inte kommer att behöva betala ut eller hållas ansvarig för.

Så det är inte bara de svenska partiledarna som i en ständigt snurrande löfteskarusell har vräkt ut pengar över väljarna under den här valrörelsen i form av höjda barnbidrag, avgiftsfri förskola, gratis kollektivtrafik, billigare tandvård, sänkta skatter, bara för att ta några exempel.

Vi får se på söndag kväll om det har lönat sig.