Det vore lögn att påstå att regeringen Kristersson har lyckats sen Ulf Kristersson tillträdde som statsminister den 18 oktober. Först hände ingenting. Sen hände ingenting. Se lade regeringen fram sin budget och efter det har det rått totalt kaos. Kritik och svekdebatter har de senaste veckorna tillhört ordningen för dagen. Detta är en helt förutsägbar konsekvens för en regering som inte vet hur man ska regera och där statsministern och hans ministrar tidigare aldrig har behövt ta något politiskt ansvar.

Kritiken har gällt flera frågor, t ex garantipensionen, bensinpriserna men framförallt det så kallade elstödet. Här är valhänthet och omdömeslöshet bara förnamnet.  Före valet kallade de borgerliga partierna elstödet för ”högkostnadsskydd mot skenande elpriser”. Nu heter det bara elstöd och gud vet hur det blir med detta till slut.

Löftesbrott handlar det i alla fall om. I valrörelsen beskrev den blivande närings- och energiministern Ebba Busch i vidlyftiga ordalag och i detalj hur detta ”högkostnadsskydd” skulle utformas och fördelas. Hon passade också på att lova väljarna att bensinpriset skulle sänkas med 9 kronor litern. (Sic!)

Så har det naturligtvis inte blivit. Bensinpriset är visserligen något lägre idag än det var i vintras men de sänkningar som har skett har den s k marknaden åstadkommit, inte Ebba Busch.

Elstödet skulle enligt löfte från den nya regeringen betalas ut den 1 november. Naturligtvis blev det ingenting av med det. Istället fick vi häromdagen veta att elpengarna till hushållen inte kommer att betalas ut förrän i februari nästa år! Och vem ska hantera utbetalningarna? Jo, Försäkringskassan! Vilken kompetens har Försäkringskassan att administrera utbetalningar av elstöd? Försäkringskassan ska i sin tur ta hjälp av en bank, oklart vilken, som ska sköta den fysiska hanteringen av pengarna.

Varför gav regeringen inte det här uppdraget till Skatteverket istället som har upparbetade rutiner när det gäller att betala ut pengar till folk och som dessutom har bankkontonummer till alla skattskyldiga i Sverige? Skatteverket skulle inte behöva anlita en bank för detta.

Sen kommer vi till nästa kalldusch. Den bank som ska sköta själva utbetalningarna av elstödet på uppdrag av Försäkringskassan blir av allt att döma Swedbank. Men långtifrån alla elkunder har sina pengar eller konton hos Swedbank. De har kanske istället sina pengar hos Nordea, Handelsbanken, banken SEB, Danske Bank, Länsförsäkringar Bank eller någon annan bank.

Dessa bankkunder kan därför inte få sitt elstöd utbetalt till sin bank eftersom det bara är Swedbankkunderna som kan få pengarna insatta på sina bankkonton. Istället ska de andra abonnenterna få ut elstödet i kontanter i form av en utbetalningsavi i brevlådan, en avi som de får försöka lösa in någonstans. Så omodernt, så klantingt och så synnerligen oprofessionellt! Sen återstår frågan hur många som egentligen får ta del av elstödet och i så fall hur mycket pengar det egentligen blir till slut.

Dessutom är det bara elabonnenter inom elområde 3 och 4 som får del av elstödet. Elområde 4 omfattar abonnenter i Skåne, Blekinge, Öland och delar av Småland och Halland medan elområde 3 omfattar Stockholms län, Sörmland, Östergötland, Västmanland, Närke, delar av Värmland och Dalarna samt Gotland. Det är i elområde 3 och 4 som elbristen har varit stor de senaste åren, en elbrist som har lett till skenande elpriser.

Däremot får de elkunder som bor i Norrland (elområde 1 och 2) inte del av elstödet eftersom elpriserna i Norrland under hela perioden har varit betydligt lägre än i södra Sverige. Elstödet ska baseras på den elförbrukning som elkunderna har haft under 12-månadersperioden oktober 2021 – september 2022. Det är statliga Svenska Kraftnät som har konstruerat den modell som ska användas för att beräkna elstödet. Så här ser modellen ut:

Det återstår verkligen att se om de här löftena kommer att hållas eller om elstödet om några månader blir föremål för nya löftesbrott från regeringens sida. Att många människor kommer att bli besvikna och missnöjda råder det dock inget tvivel om – för att inte tala om företagarna som kommer att få vänta ännu längre på att få ut kompensation för de höga elpriserna.

Men säg den glädje som varar beständigt. Idag fick vi nämligen veta att elskatten kommer att höjas med 9 procent fr o m den 1 januari nästa år. Det är resultatet av en automatisk skattehöjning kopplad till den allmänna prisutvecklingen. Så man kan verkligen säga att regeringen ger med den ena handen och tar tillbaka med den andra.

Idag fick vi dessutom en antydan om en kommande svår elbrist i södra Sverige i vinter – och därmed ytterligare höjda elpriser. Reaktor 4 vid Ringhals kärnkraftverk i Halland kommer nämligen inte att återstartas som planerat den 31 januari 2023. Istället skjuts återstarten upp för andra gången, nu till den 23 februari, alltså tre veckor senare.

Det var i augusti som Ringhals 4 ställdes av för den årliga översynen. Den 29 augusti skulle reaktorn återstartas och kopplas upp på nätet igen. Men något gick väldigt fel och en s k tryckhållare skadades. Det blev ingen återstart. Sen har reparationen gått trögt och återstarten har nu alltså skjutits upp två gånger.

Idag är det bara Ringhals 3 som är i drift av verkets fyra reaktorer. Klockan 20.00 ikväll producerade Ringhals 3 98% av sin fulla kapacitet som är 1 074 Megawatt. Ringhals 1 och 2 har varit avställda sen åtta år tillbaka och Ringhals 4 levererar inte någon ström på grund av reparationen.

Ringhals 3 och 4 är därför oerhört viktiga för elproduktionen i södra Sverige. När avställningen av Ringhals 4 nu förskjuts ytterligare framåt i tiden så kommer en redan allvarlig elbrist i södra Sverige att bli ännu mera akut.

Och någon vindkraft att tala om finns det heller inte i södra Sverige. När det inte blåser så producerar vindmöllorna ingen ström alls. Dessutom är vindkraftens andel av den totala elförsörjningen i Sverige löfligt liten – trots att vindkraften är kraftigt subventionerad av staten. Nedanstående bild ger syn för sägen när det gäller vindkraftens betydelse för den svenska energiförsörjningen:

Det talas väldigt mycket om vindkraft nu under detta klimatkrisens tidevarv. Men det är nog få svenskar som vet hur obetydlig vindkraften är för den totala svenska elförsörjningen. Den 1 december stod vindkraften för futtiga 2.9 procent av den totala vindproduktionen!!! Vindkraften är sönderkramad medan kärnkraften håller på att tyna bort. Det är en orimlig, för att inte säga farlig, situation. Och politiker i alla partier är lika ansvariga för att detta har kunnat ske. Vanskötsel är det enda ord man kan använda i det här sammanhanget.