När jag gör pauser i mitt skrivande på boken om min systers tragiska och sorgliga liv tar jag mobilen med mig, går ut i skogen och tittar efter hur långt sommaren har framskridit. Och det är naturligtvis  l – å – n – g – t ! Somliga säger att våren kom alldeles för sent. Det kanske till viss del är sant. I varje fall var vintern väldigt lång.

Nu säger andra att sommaren har kommit alldeles för tidigt. Struntprat! Sommaren kan aldrig komma för tidigt. Om det har varit en del obalanser i årstidsväderleken i år, så har balansen nu återställts. Det kan jag hävda med stöd av en enda sak, nämligen när liljekonvaljerna börjar blomma.

Av hävd ska liljekonvaljerna blomma till mors dag, alltså sista söndagen i maj. På söndag är det mors dag. Och vet ni vad? Jo, idag fotade jag de första blommande liljekonvaljerna på vår tomt! Liljekonvaljerna kom i rätt tid (kan alltså inte jämföras med SJ och tågtrafiken). Balansen är återställd. Wow.

Det finns folk, inte minst på kvällstidningarna, som påstår att vi har extremväder i Sverige nu. Vadå extremväder? Vi har det härligt varmt och skönt, 22-23 grader i skuggan. Det är verkligen inte extremt. Det är precis så det ska vara för att människan ska vara lycklig.

Här kommer ett litet kollage av vår-sommarbilder. Häggen har slutat blomma men syrenerna blommar fortfarande för fullt. Så i befinner oss nu exakt i tiden mellan ”syren och midsommarblomster”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag idag var ute och fotade blommor så hoppades jag hitta lilla Sigrid som låg och njöt av solvärmen i nägon tuva. Men nej, Hon syntes inte till. Men när jag gick in och började ladda ner bilderna i datorn kom hon plötsligt rusande in till mig i rummet och började stöka. Jag försökte ta några bilder på henne. Men tyvärr … så här blev resultatet. Oskarpt.

Men matte är förstås skarp som vanligt.