Jag kan inte se annat än att nedräkningen har börjat för moderatledaren Anna Kinberg Batra. Under dagen har ytterligare länsförbund förklarat att Batra inte längre är önskvärd som partiledare. Vissa lokala moderater har till och med krävt att hela den moderata partiledningen och partistyrelsen byts ut. Sammanlagt tio moderata länsförbund har idag ställt sig bakom kravet på Kinberg Batras avgång. Sannolikt blir det fler länsförbund som ansluter innan veckan är slut.

Det har till och med kommit direkta ultimata: Avgår du inte frivilligt så avsätter vi dig.

Detta till trots har Anna Kinberg Batra meddelat idag att hon står kvar vid sitt uttalande från igår att hon tänker sitta kvar som partiledare. Med en dåres envishet framhärdar hon i vad som nu alltmer framstår som ett långt och utdraget politiskt självmord.

Jag vet inte om Kinberg Batra inte har förstått hur allvarlig hennes situation är. Partiledningen och partisekreteraren har uppmanat henne att stå pall, att inte vika för trycket. Hittills har hon inte vikt ner sig. Det är obegripligt.

Vad vi ser idag är något av det mest tragiska jag har upplevt under mina många år som politisk reporter och kommentator. Vad de moderata länsförbunden (men också moderaterna i Stockholms stad) bedriver är vad som måste kallas en regelrätt mobbning av den partiledare som de själva valde för snart tre år sen – helt utan ifrågasättanden.

Detta är grymt. Det är hemskt. Det är djupt omoraliskt att behandla en politisk företrädare på det här sättet. Jag förstår inte hur Anna Kinberg Batra står ut. Varför meddelar hon inte att hon avgår frivilligt? Istället har hon kastat ut sig själv som ett villigt villebråd rakt in i rovdjurens blodtörstiga käftar – och rovdjuren tar för sig med god aptit. Det är en masochism utan motstycke.

Det är en förnedringsteater av värsta slag vi nu åser inom Moderata Samlingspartiet. Hur länge till ska Kinberg Batra orka stå emot? Jag bedömer själv att det inte kan vara särskilt lång tid kvar tills hon meddelar sitt avgångsbeslut. Det handlar bara om dagar, kanske rentav timmar. Hennes situation har blivit fullkomligt ohållbar.

Till råga på allt kommer nu också kritik och avgångskrav från hennes egen riksdagsgrupp. Detta måste kännas svårt för Kinberg Batra att uthärda.

När hennes parti – eller i varje fall en mycket stor andel av de regionala moderata politikerna – har bestämt sig för att äta ut henne, så har Anna Kinberg Batra inte särskilt mycket att sätta emot. Om man inte har sitt partis fulla stöd och förtroende, ja då kan man rimligtvis inte sitta kvar hur gärna man än vill.

Det är orimligt för Anna Kinberg Batra att leda sitt parti in i en ny valrörelse när förtroendet för henne är så skadat som det är idag. Hon är skadeskjuten för lång tid. Hon besitter inte längre förmågan och förtroendet att leda Moderata Samlingspartiet i en ny valrörelse. Ännu mindre är hennes förmåga att leda den borgerliga alliansen till en valseger. Moderaterna ska per definition vara motorn och lokomotivet för alliansen. Den uppgiften klarar inte moderaterna av idag med Anna Kinberg Batra som partiledare.

Även om Batra avgår frivilligt – vilket är det enda rimliga – så kommer hela havet fortsätta att storma inom partiet. Vem vill ta över partiledarposten efter en person som så till den grad har blivit offentligt förolämpad och omyndigförklarad av sina egna som Anna Kinberg Batra? Hon förtjänar faktiskt inte detta, om man ska lägga känslomässiga aspekter på frågan. Hon har inte varit någon lysande partiledare. Hon har fel och brister.

Men framförallt är det hennes parti som besitter de största bristerna. Moderaterna har inte förklarat vad de vill med Sverige, inte heller vad de vill med en ny alliansregering. Och om inte partiet vet vad de vill göra med makten, hur ska då partiledaren veta detta? Anna Kinberg Batra är med andra ord bara en spegelbild av sitt eget parti.

Redan i våras föreslog jag den förre moderate försvarsministern Mikael Odenberg som ny partiledare för moderaterna. Hans namn har i flera månader legat och skvalpat bland namnen på andra tänkbara efterträdare till Kinberg Batra.

Men idag avslöjar tidningen Expressen att Mikael Odenberg är beredd att ta över partiledarskapet om Kinberg Batra väljer eller tvingas att avgå. Enligt Expressen stänger Mikael Odenberg inte några dörrar för nya politiska uppdrag men han understryker att han definitivt inte tänker utmana Anna Kinberg Batra om posten som partiledare.

Får han däremot en förfrågan så är han beredd att överväga denna.

Det låter alldeles utmärkt, tycker jag. Visserligen skojar Odenberg själv om att vara ”en påläggskalv i 63-årsåldern”. Visst är han till åren kommen men skulle en situation uppstå där Batra avgår så är Odenberg definitivt den person valberedningen borde fråga först.

Mikael Odenberg hoppade demonstrativt av regeringen Reinfeldts regering 2007, bara ett år efter det att han tillträtt som försvarsminister. Orsaken var missnöje med att försvarsanslaget inte blev så högt som han ville. Därefter har Odenberg varit statstjänsteman. Han har i sex år varit VD för Svenska Kraftnät. Idag är han styrelseordförande för Karolinska Institutet med uppgift att rensa ut bacillerna efter Macchiarini-skandalen.

Det är bra att det finns en person med stor integritet, pondus och karisma som är beredd att leda moderaterna in i nästa val om Kinberg Batra inte själv orkar – eller tillåta –  göra detta. Mikael Odenberg är definitivt den bäste kandidaten.

Men det är inte Mikael Odenberg som officiellt nämns som de hetaste partiledarkandidaterna. Det är istället partiets ekonomisk-politiske talesman Ulf Kristersson …

… och partiets arbetsmarknadspolitiska taleskvinna Elisabeth Svantesson. Ingen av dessa har hittills uttalat sig om partiledarstriden inom partiet. Det lär nog också dröja innan de säger något. Ingen av dem har heller uttalat sitt stöd för Kinberg Batra.

Som i ett grekiskt ödesdrama tvingas vi fram mot det obönhörliga slutet.

Och detta är: Anna Kinberg Batras frivilliga avgång.