Skid- och skidskyttesäsongen år 2020/21 är snart till ända. Nu på lördag/söndag avslutas världscupen i längdåkning i Engadin i Schweiz. Sverige deltar med en stympad trupp. Nästa helg avslutas skidskyttesäsongen i Östersund.

Trots coronapandemin har både Internationella Skidförbundet (FIS) och Internationella Skidskytteförbunet (IBU) försökt sy ihop ett hållbart tävlingsprogram för att längdåkarna och skidskyttarna trots pandemin ändå ska kunna få tävla – på samma sätt som de flesta utövare av andra idrottsgrenar.

Särskilt IBU har sett till att minimera antalet resor för åkarna för att minska riskerna för smitta. Därför har man under den här säsongen vid upprepade tillfällen förlagt två tävlingshelger i rad på en och samma tävlingsplats. Det gäller finländska Kontiolahti, österrikiska Hochfilzen, tyska Oberhof och tjeckiska Nove Mesto.

Detta har visat sig vara ett coronasäkert upplägg. Internationella Skidförbundet har däremot inte varit lika smarta utan har spridit ut längdtävlingarna över flera länder och flera tävlingsplatser.

Längd- och skidskyttetävlingar har under de här coronavintern kunnat arrangeras i Sverige, Finland, Tyskland, Österrike, Schweiz, Italien, Slovenien och Tjeckien – trots pandemin.

Men ett land saknas i den här listan, nämligen Norge, världens främsta skidnation med världens i särklass bästa skidåkare och skidskyttar. Men det betyder inte alls att de norska skidåkarna och skidskyttarna inte har tävlat i vinter. Tvärtom. De har tävlat nästan hela tiden – men inte hemma i Norge. För där har det inte arrangerats några internationella tävlingar alls.

Ingen annan har heller fått tävla i Norge eftersom Norge redan i november beslöt att ställa in samtliga längdskidtävlingar, skidskyttetävlingar och långlopp som enligt traditionen var planerade att gå i Norge, till exempel de berömda tävlingarna i Holmenkollen, Lillehammer och Drammen.

Istället har andra skidnationer i Europa fått ta över de tävlingar som Norge skulle ha arrangerat men som norrmännen av rädsla för att få in smitta vägrat arrangera i sitt eget land.

Sverige har till exempel fått ta över det klassiska norska långloppet Birkebeinerrennet genom att arrangera Vålådalsloppet istället. Sverige och Östersund fick också ta över skidskyttefinalen sen norrmännen vägrade arrangera den i Holmenkollen. Schweiziska Engadin fick ta över längdskidfinalen när Norge inte ville arrangera den i Holmenkollen etc etc.

Tittar man på vilka längdskidtävlingar som både Sverige och Finland har arrangerat i vinter så börjar man undra hur vår granne i väster (Norge) har kunnat agera så egoistiskt och osolidariskt som man nu har gjort. Norge skickar däremot ut sina åkare till alla tävlingar i Europa för att de ska ta hem fulla väskor med medaljer och pallplaceringar.

Men det är arrangörsorterna ute i Europa, inklusive Sverige och Finland, så får ta smällen, det vill säga de eventuella risker för spridning av coronasmittan som det innebär att arrangera en internationell världscuptävling.

När jag gick igenom alla de inställda norska tävlingarna och samtidigt kunde se vad Sverige och Finland hade bidragit med för att ta sin del av ansvaret för att vinteridrotten skulle kunna upprätthållas i vinter så blev jag inte bara mörkrädd. Jag blev också heligt förbannad.

Norge med sina oljetillgångar är ett av jordens rikaste länder. De har ekonomiska muskler att arrangera idrottstävlingar och kan göra det på ett coronasäkert sätt. Norge är också ett glesbefolkat land, vilket naturligtvis är en fördel i sammanhanget.

Fy, Norge! Ni har världens bästa och mest överlägsna vinteridrottare, som ni skickar ut på olika slags tävlingar med det enda syftet att de ska vinna. Och det gör de också med besked. Men ni gör inga som helst motprestationer gentemot oss andra vinteridrottsländer i Europa när det gäller att hjälpa till att organisera idrottstävlingar.

Idrottstävlingar som är viktiga både för åkarna men inte minst för oss i publiken hemma i TV-sofforna. Vi har under de senaste månaderna stått ut i ensamheten bland annat därför att det har funnits intressanta och spännande skid- och skidskyttetävlingar att titta på. Men ni i Norge har inte bidragit det minsta till detta.

Det är botten och sportsligt och idrottsligt illojalt! Jag säger inte att det är viktigt att förhindra smittspridning men erfarenheterna i vinter har visat att smittan inte behövs spridas under idrottstävlingarna om arrangörerna och deltagarna följer alla restriktioner.